Kaffe i trosor

 

                                  

Vet du vad jag längtar efter!?

Lunchkaffe i solen, iförd enbart underkläder, så nice! I vår "grop" utanför sovrummets altandörrar är jag osynlig för världen runt omkring. Ingen ser mig (förutom om du kommer på grusgången mot vårt poolhus och tittar ner mot den lilla uteplatsen).

En gång blev jag dock tagen på bar gärning, av en kär vän. Hon skrattade mest och jag drog på mig lite mer respektabel klädsel.

Som jag längtar efter att få hänga i vår "grop" men av olika anledningar har det inte blivit av, hoppas dock snart. En ovanligt kall vår och arbete har inneburit att gropen stått oanvänd. De enda som vistas där är tre stora krukor med träd.

Idag är jag ledig och om sol samt värme oväntat anländer (temperaturen sägs bli schysstare) så bokas gropen direkt, åtminstone för en timme eller möjligtvis två men jag behåller nog kläderna på. Kaffe i trosor får vänta.

Kom tillbaka!

Åh vad jag längtar efter riktig vårvärme, den som stannar kvar och som värmer!

Vilken årstid vi har nu är svår att avgöra. Kan vara viner eller höst? Möjligtvis tidig vår ... men absolut inte sommar. Vi är i slutet av april och det mesta har stannat av, pausat i väntan på mjukare och schysstare temperatur.

Vår rabarber

Igår höll jag en yogaklass och fick veta när jag klev innanför dörren att rummet var kallt. Värmen från golvet fungerade inte då något var trasigt? Ute regnade det och plusgraderna var få. Frågan är om det egentligen upplevdes så mycket varmare inomhus? 

Ett iskallt golv ...  usch!

Vi laddade upp med dubbla mattor, massor av filtar samt rykande hett te men så fort vi behövde röra oss över golvet kändes det nästan som vi skulle få frostskador! Utomhus bär vi skor men i yogasalen är det möjligtvis strumpor som gäller (om du inte är barfota).

Vi överlevde men längtan efter värme ökade. Snälla, snälla vårvärme: kom tillbaka!!!

... hur ser jag ut egentligen?

                           

                              

Vissa morgnar är det i halvsovande tillstånd som jag tar min promenad eller löptur, så var det igår. Eftersom undertecknad inte kan dricka kaffe för att kicka igång kroppen så satsar jag på syre, frisk luft, fågelkvitter och skog, vilket brukar hjälpa.

Igår var jag extra seg. Hade dragit ihop mitt långa hår i en låg hästsvans och satt på mig de kläder som fanns till hands. I skogen bryr jag mig inte ... 

Möter jag någon i denna tidiga timma så är det aldrig någon jag känner, ofta hundägare som är helt fokuserade på sina djur.

Så från ingen stans mötte jag en "gammal" vän, en sådan som du vill prata med och inte bara passera. Jag hann tänka: men hur ser jag ut egentligen? Därefter släppte jag utseendefixeringen och stannade. Jag fick sällskap en bit då vännen helt svängde om för att hinna prata mer. En liten vit tik drog  försiktigt i kopplet och vi promenerade tillsammans. Visade sig att ett skogsparti brer ut sig mellan våra bostäder. Ibland är världen liten!

Önskar dig en fin dag

Resultat: våfflat änglahår

 

Att ha Lejonkungen hemma är emellanåt som att ha en lekkamrat, det vill säga de stunder sonen får feeling.

Mannen uttrycker det annorlunda: "Vi fick ingen dotter, vilken tur för dig att X klarar av att vara både och" 

Yes! svara jag på det, för Lejonkungen är open minded och inte så fördomsfull. Experimentera, testa och prova ... det kanske går ... eller så skiter det sig ... men då vet vi i alla fall.

Vi är lika just i detta avseende, skjuter från höften, tänker inte alltid efter innan och går igång på lustfylld motivation.

För ett par år sedan fick Lejonkungen för sig att jag skulle fläta honom, rastaflätor. Det innebär mycket jobb och massor av små snoddar. Tid fanns och vad gör jag inte för att få hänga med mina kids?!

Efter en och enhalv timme var jag klar, precis innan mannen kom hem. Ett okey resultat men utan fotobevis.

Ett par timmar fick flätorna sitta i sen var det dags för mig att dra ut alla snoddar och lämna efter mig ett våfflat änglahår.

Hej svejs

Kommer någon att dyka upp?

Insåg härom dagen att sista april infaller på en tisdag i år. I Uppsala är det en av de största helgdagarna på året ... lite som julafton, i alla fall om du frågar studenter (samt en stor del av stadens befolkning).

Hmn ... undrade jag, hur ser egentligen schemat ut för mina aerialklasser?

Loggade in och kollade, mycket riktigt så står det att jag/vi har lektion den kvällen!? Frågan är som du förstår: kommer någon att dyka upp?

Känns som en riktig schematabbe. Den som snickrat ihop kurstillfällena kanske glömt bort att vi bor i Valborgsfirandets högfäste? Eller struntat i och tänkt att deltagarna kommer att välja sin gunga istället för firande? Jag är både tveksam och skeptisk.

Istället för att slänga ut en fråga till min grupp om hur de vill göra så mejlade jag "chefen" och bad henne att ställa in den 30e april för att istället flytta klassen till slutet av maj. Verkar enklare. Smartare. Tror alla parter uppskattar detta.

Dags att gnugga geniknölarna

Mannen har utlyst en arkitekttävling, han behöver möblera om på sitt kontor. Jag som älskar denna typ av aktivitet nappade direkt. Bad om mått på rum samt alla de möbler som finns och behöver vara kvar.

Då påpekade mannen att Lejonkungen ofta har åsikter, vilket gett honom titeln inredningsdesignern, kanske sonen ville haka på? Det ville han.

Mannen gnuggade nöjt händerna och konstaterade att han kommer att få in minst två förslag (han vet dessutom att jag ofta levererar flera olika alternativ). Han kan välja det som passar honom bäst - eller tacka nej.

Lejonkungen kastade sig in i uppgiften på en gång, till jag påpekade att han fick lugna sig eftersom han hade en mordgåta att lösa med mig först!

Själv har jag inte ens börjat, tänker att det hinns med i eftermiddag. Ska bli riktigt roligt, älskar verkligen denna typ av uppdrag!

Hallå våren! Sluta leka kurragömma, du kan komma fram nu

Känns som vintern är tillbaka, inte för att det snöat utan på grund av de iskalla vindar och låga temperaturer som lagt sig över staden som ett täcke. 21a april och nästan nollgradigt ...

Det är inte roligt ...

Vet att jag knappast är ensam om att längta efter vårvärme och den kommer väl när den kommer så fram till dess får vi stå ut. 

De stackars träd i krukor (oliv- och fikon) som står i vår "grop" (samt en ny magnolia) kom aldrig in efter det att temperaturen slog om. Felet är enbart mitt men växterna verkar acceptera sitt öde. De har klarat skiftningen, kanske för att de övervintrat i källarförrådet eller så har vi bara haft tur? Nu vågar jag inte lyfta in krukorna, det kommer antagligen att chocka mer, ska istället se om det finns gamla filtar eller bubbelplast att isolera med.

Funderar på att dansa någon form av soldans, en som för med sig värme så att vi alla kan tina upp och njuta utomhus. Gör en du med!

Längtar efter detta