Chansen att få leva sin dröm

Idag är det alltså dags, att få ge mig hän åt och kasta mig in i nästa utbildning, den jag drömt om lääänge, FLYoga. Wow, dags att leva min dröm!

Med skräckblandad förtjusning lämnar jag Astronautens lägenhet och beger mig mot spårvagnshållplatsen som ska ta mig nästan ända fram till Korsettfabriken och Pilates complete där magin bor.

Känner mig som ett litet barn på julafton samtidigt som jag både vet och förstår att det även kommer att ställas krav på mig, på oss. Vi ska lära oss, inte enbart leka. Att flyga handlar mycket om säkerhet.

Jag är beredd på allt. Antagligen kommer jag att vara totalt slut när klockan närmar sig 17:30. Kanske får vi läxor? Oavsett så väntar fyra intensiva dagar. Jag ska försöka njuta allt jag kan.

Sonen undrade om jag har bokat in möten med människor jag gärna skulle vilja hänga med. Svar nej. Jag har inte ens berättat att jag kommer att vistas i Göteborg. Om jag hinner och orkar hänga lite med Astronauten så är jag nöjd. Helt ärligt så räknar jag med att kraschlanda i soffan, typ äta, sova och vila. Vill därför inte lova bort mig eller boka upp mig.

Skulle extratid ges och energin räcker så finns möjlighet att kanske hänga med någon av de kursare jag träffar, det visar sig.

Om nyheterna visar upp en galen och gapskrattande kvinna så kan det vara jag

Idag bär det av, ut på äventyr! Jag tar tåget till Göteborg för att uppfylla en av mina drömmar, gå FLYogautbildning för Milla Floryd (en yogalärare jag länge beundrat).

Vad som är spännande är hur jag mitt i alltihop måste arbeta mentalt. Visst jag borde enbart jubla men samtidigt får jag ett stresspåslag varje gång jag ska ut och resa, brukar lugna sig när jag väl (i detta fall) satt mig på tåget.

Det finns en orsak till att min kropp är känsligare idag än när jag var tjugo. Under många år levde jag med inflammation i min tunntarm, något som jag då var helt omedveten om. Med höga krav på mig själv, ständigt planerande för att få livspusslet att fungera och att slippa säga nej till mina egna önskemål så var jag "ständigt på väg". Jag dubbelarbetade, tränade, skjutsade kidsen till träningar, skrev bokmanus och försökte hålla mitt sociala nätverk fungerande. Tack och lov bodde vi på landet vilket innebar att jag snabbt kunde fylla på med energi från skog och trädgård.

För mycket svart kaffe utan att äta något till retade tarmarna, försvagade slemhinnorna och fick min kropp i obalans. Men det var då. Idag vet jag bättre. Vet vad jag behöver välja bort och när. Min kärlek till kaffe är emellanåt mest på distans och det är okey, jag har accepterat "som jag bäddat får jag ligga".

Nåja, tillbaka till mitt nya äventyr, det som börjar idag. En trip till Göteborg för att bo på Astronautens och hans roomies soffa under fyra nätter. Jag tar snabbtåget och undrar hur det kommer att vara? Kommer jag att reagera på speeden? Mannen har försett mig med åksjuketuggummi. Kanske känner jag ingenting eller så behöver jag ta 1/4 bit?

Att jobba mot eventuella stresspåslag är oundvikligt. Idag vet jag hur jag ska göra. Andas. Sjunga. Skratta. Det finns mindfulness appar men det som fungerar absolut bäst och direkt är att gapskratta! Det liksom klipper av stresstrådarna. Sjunga kommer på andra plats. Så om nyheterna visar upp en galen och halvtokigt kvinna som gapskrattar utan synlig anledning så kan det vara jag, i så fall vet du att det enbart handlar om ett ofarligt stresspåslag på grund av resfeber.

Jag skulle ju inte ... men så tryckte jag på knappen?!?

Emellanåt vet jag inte hur jag tänker? De gångerna då jag beslutat att hoppa över ett moment, hur inspirerande och roligt det än kan vara, för att tiden är knapp. Så plötsligt är jag mitt i uppgiften???

Det hände igår. På Hera Hub som jag tillhör (ett nätverk/ co-working space för kvinnliga företagare) startade denna vecka en global videoutmaning. Jag gillar denna typ av aktivitet, inte för att jag tänker igenom och planerar utan mest skjuter från höften och tänker att det är "good enough".

Denna vecka innebär en utbildning att blicka fram emot och tanken var att jag skulle vila i detta.
Hmn ... Vad var det som hände? Kanske var det inspirationen jag fick av en kollega som la upp en cool hisspitch, verkligen så där kreativt bra, som så tydligt är hennes signum. Genomtänkt och briljant.

Och så jag då? Kom hem sent efter den yinyogaklass jag hållit i, såg filmen och tänkte "vad sjutton, jag hakar på!". I morgonrock spelade jag snabbt in ett klipp och la upp. Precis när jag tryckt på publicera kom mannen uppför trappan, han hade hört ljud och ville kolla vad som hände? Huset hade varit helt tyst och de ljud han väntat sig borde kommit från introt till senaste/sista avsnittet av True Detective.

Så nu är jag med i den utmaning jag tänkte avstå ifrån ... Har lagt upp ett nytt klipp från min yogagunga och under dagen kommer nästa. Sen är det torsdag och fredag kvar, de dagar jag tänkte fokusera på något annat. Ja ja shit happens!

Oftast när jag får mina infall så brukar det bli bra efteråt, blir det säkert även denna gång.

Baka bröd?

I min nya fas (i livet) så funderar jag och mannen på hur vi kan dra ner och minska våra fasta kostnader. Den ekonomiska sits vi sitter i är INTE fet. Utan månadslön (min) som kommer in i slutet av varje månad ser allt väldigt annorlunda ut.

Mannen som fortfarande är sjukskriven på grund fysisk utmattning (bonus efter den brustna blindtarmen och alla dess miljoner elakartade bakterier som spred sig genom mage och tarmar) är inte heller någon höginkomsttagare.

Alltså letar vi vägar att kapa det vi inte behöver. Tänker om, tänker nytt.

Härom dagen undrade mannen hur många brödrecept jag har? För matbröd kostar pengar och det går åt några bröd i veckan. Kanske han börjar baka?

Jag kom helt av mig, i vad jag nu sysslade med. En på alla sätt vettig idé.

Det här med att baka är ingenting någon av oss gör så ofta, typ "aldrig" och framför allt inte mannen. Han fick visserligen ett ryck för någon vecka sedan och plockade ut nygräddade blåbärsmuffins ur ugnen. Väldigt goda. Kanske fick han blodad tand?

För min del så får han gärna baka matbröd. Vilken lyx!

Det fanns en tid för många år sedan, då jag var fattig student, som jag bakade allt mitt bröd. Tanken då var att jag aldrig skulle sluta med det. Senare träffade jag mannen som i stort sätt enbart åt vitt bröd (jag åt grovt alternativt hårt bröd) och det fungerade liksom inte med brödbak ...

Idag gillar vi i stort sätt samma bröd vilket gör att mannens idé blir intressant. Själv har jag letat fram några recept, lagt fram dessa synligt, nu återstår att se om det blir verklighet av idén? Kanske kommer jag hem en dag och möts av doften av nybakat!?!

Det var något som skavde?

En ledig söndag kan du få mycket gjort, av bara farten, det fick jag igår. Mest chill och sen mellan varven koncentrerad närvaro. Mitt stora prio var att planera denna veckas yogaklasser, en yin och en vinyasa. Problemet för mig var att inspirationen sinat. Mätaren stod på noll och lampan lös röd.

Yinklassen löste sig, där hittade jag en genomgående tråd och kunde checka av uppgiften. Till hatha vinyasan fanns en idé, en tanke till upplägg men helheten ville liksom inte infinna sig. Syftet med klassen var tydligt liksom intuitionen men trots det var det något som skavde? Något som fattades?

Insåg att det var lönlöst att försöka värka fram en klass. Jag fick helt enkelt pausa. Gick och tränade, tog ett svettigt och roligt pulspass. Sen lunch, kaffe och ett långt telefonsamtal med syrran.  Med massor av ny energi återvände jag till min planering och denna gång fick jag ihop en klass. Pust!

Så var det bokföringen, den jag ska göra om. Kändes fel att ringa supporten igen när jag vet att steg 1 egentligen är Skatteverket. Snackade trots det med supporten som höll med, det blir enbart dubbeljobb (om jag inte ändrar mina uppgifter först och därefter bokför). Loggade in på Skatteverkets sida för att uppdatera. Check. Nästa steg är bokföring, kanske idag?

Resten av söndagen kunde vi fixa hemma, rensa garderober, slänga, styla om och bara vara. En allt igenom skön söndag!

Och så var det där med bokföringen ... eller?

Hemma hos oss händer det något nytt varje dag. Ena stunden är ett rum överfullt med kartonger från förrådet för att något dygn senare vara välstädat igen. Det sorteras, slängs och stuvas om. Möbler bärs omkring och prylar byter plats.

Just nu lever vi i ett stundtals stökigt men kreativt hem.

Jag skjuter upp / glömmer bort att planera nästa veckas klasser, vilket är mindre bra. Behöver tid att tänka igenom och memorera. Har en ide' i huvudet men mer än så är det inte, med andra ord "måste" jag få ihop två klasser idag.

Så har vi bokföringen, den som behöver göras om ...

Men det är ju söndag! Varmt och vackert vårväder har utlovats. Jag vill hänga med mannen och chilla. Fixa och greja lite, ta dagen som den kommer.

Känner jag mig själv rätt (vilket jag gör) så ordnar sig allt, hinner nog med både klasser, hemmet och vila. Om något ska väljas bort så får det bli bokföringen, den kan vänta en dag eller två.

Du får göra om ALLT, du hade ju ändå gjort fel

Igår under min härliga fredag så skulle jag klämma in lite bokföring innan en yinlunchklass, helt kort för att checka av. Visade sig att min prövotid vad gäller bokföringstjänst gått ut och att det är dags att signa. Jag är riktigt nöjd med all support jag erbjudits så tanken var att klicka i rutan för köp.

Var inte alls så enkelt. Siffrorna stämde inte, summan var över tusen kronor högre än den som utlovats? Misstänkte direkt att det förvalda valet blivit fel men hur jag än försökte så kunde jag inte ändra???

Alltså support igen. Fick kontakt med en hjälpsam kille som bekräftade min känsla men som hur han än försökte inte heller kunde hjälpa mig. Visade sig dessutom att jag öppnat två konton, antagligen för att jag kommit på att det borde kopplas till min företagsmejl och inte till min privata E-post adress. All bokföring som utförts hade gjorts i mitt namn.

Så fick jag frågan om jag valt kontant eller faktureringsmetod?

Efter letande i min pärm, där papper från Skatteverket finns så tyckte jag mig läsa faktureringsmetod.Fick då veta att det antagligen var anledningen till det dyrare priset.

Men hur hade jag tänkt? Kontantmetoden är det jag borde ha, allt annat verkar både knäppt och onödigt. Fick information om att det eventuellt inte skulle gå att ändra ... åt ena hållet men sällan från faktureringsmetod till kontantmetod. Suck. Dags att ringa Skatteverket.

Telefonkö. När det så äntligen ringer kunde jag inte svara, skulle ha yinyogaklass och avbokade därför samtaletet. Efteråt var telefonkön dubbelt så lång.

När telefonen ringde satt jag och mannen i bilen, dålig timing. Jag tog samtalet och fick veta att det inte finns någon metod registrerad eftersom jag ännu inte registrerat min moms. (Ja, jag ska det står på to do listan)

Ringde killen på bokföringstjänsten.Efter många om och men avslutades mitt ena konto, det där all bokföring gjorts. Kvar finns kontot i mitt företagsnamn som är rent och blankt. Fick veta att jag behöver göra om ALLT! Två månaders in och utgifter. Jag hade ändå gjort fel ...

Jag gapskrattade. Vad ska jag säga? Lär mig genom att göra misstag, att göra fel.

Den korta avcheckningen blev en långbänk. Tar helg i en dag och sätter mig tidigast i morgon söndag med bakläxan. Så kan det bli ... jag är en riktig rookie.

En klar favorit

Fredag, den underbart härliga veckodag som inleder helgen. En klar favorit, allra helst nu när jag kan njuta mer av den.

Inga sena arbetspass (var och varannan kväll). Slipper stänga butiken och jobba flera helger i månaden. En skön och välförtjänt känsla.

Visst har jag klasser kvällstid men det går inte att jämföra med hur mitt schema sett ut de senaste åren. Därför njuter jag extra mycket just nu!

Ingenting är för evigt och vad som väntar runt hörnet lär visa sig så i mina ögon är det smartast att ta tillfället i akt och bara vara tacksam.

Sent i eftermiddag innan stor räkmacka och ett glas vin så är det dags för en annan favorit, aerial yoga. Få flyga i gunga och suga åt mig ny kunskap. Testa mina gränser tillsammans med likasinnade och min braiga lärare. Jippi!!!

Ha en alldeles magisk fredag hur den än ser ut!

Ekonomi i balans???

Under två dagar lyckas jag göra av med mer än jag tjänar in, vet inte hur den matematiken fungerar? Inte helt likt mig att agera så men ingen regel utan undantag.

Jag unnar mig. Låter kroppen få njuta av välbehövlig yogamassage. Klipper och färgar håret och lyxar till med nya fransar ... bara för att jag är VÄRD omvårdnaden!

Egentligen blir det inte många kronor om dessa SPA liknande behandlingar slås ut över ett år. Tyvärr för mig (ekonomiskt) så ställde de sig liksom på rad denna gång OCH i slutet av månaden.

Lutar mig mot att jag ÄR värd extra kärlek och egentid även om innehållet i plånboken sinar. Denna vecka har jag trots allt arbetat mer än tidigare, så i längden balanserar in och utgifter upp varandra.

Kan det vara så att jag "flow surfar"?

Just NU känns livet spännande, som om jag har flow. Ett härligt pirrande sprider sig i kroppen och fyller mig med energi.

Kanske öppnas nya dörrar? Det verkar faktiskt så 🤗🙏 vilket är oerhört inspirerande!

Mycket pekar på att fler entréer erbjuds och att jag kan välja att använda sidoingång eller bakdörr om pusselbitarna passar?

Tänker att mycket hänger på mig, att jag fullt ut lyckas sälja in mitt varumärke, det vill säga mig själv och det jag har att erbjuda och bidra med.

Som den rookie jag är känner jag mig ödmjuk inför uppgiften. Har sååå mycket att lära och min utvecklingspotential är stor. Ett steg i taget, utvärdera med jämna mellanrum och hela tiden checka av med magkänslan, det är den strategi jag tänker följa.

Kanske är detta början på ett tillägg? Kanske är detta början på mitt fortsatta yrkesliv? Oavsett så går jag omkring med ett leende på läpparna. Allt blir som det blir, som det är tänkt och skiter sig "detta" så dyker nya möjligheter upp.

Puss & kram!

Mötet som äntligen blir av!

Idag har jag ett möte som tagit väääldigt lång tid att få till. Kanske finns det en anledning varför det blivit så? Kanske har ingen av oss varit mogen tidigare? Säkerligen inte jag. Kanske har det inte varit läge, på riktigt, förrän nu?

Pusselbitar behöver falla på plats och förutsättningar till samarbete.

Inget är bestämt, annat än att vi ska träffas och prata. Ett steg i taget. Lyssna in varandras behov och eventuella önskemål. Sen får vi se?

Jag väljer att inte ha någon färdig mall. Flexibilitet och smidighet känns mer rätt så länge min magkänsla får yttra sig och det får den.

Så med ett huvud fyllt av idéer och en oskriven bok kör jag iväg till mötet. Har hunnit landa i mig själv på yogamattan under morgonens yogaklass.

Välkommen måndag

Ny vecka, nya dagar och nya möjligheter. Vad står i din kalender?

Själv håller jag fler yogaklasser än vanligt då jag vikarierar för bortrest lärare. I min planering finns även helt nya möten inbokade, sådana som kan ge eventuella jobb i förlängningen och slutligen har jag en lunch med en kär vän att se fram emot. Det ser ut att kunna bli en spännande vecka!

Jag ska fortsätta att utmana mig i min yogagunga och samla flygtid. Lektid. Experimenttid. Egentid. Testagränsertid.

Så har vi bokföringen, på't igen. Varje vecka innebär nya utmaningar.

Börjar denna måndag med att fundera över mitt företag Mias Yoga Uppsala och vilka kanaler som fungerar bäst marknadsmässigt för just det.

Stökigt eller kreativt?

Hemma hos oss är det stökigt. Ja även skitigt men framför allt stökigt ... i mina ögon mätt. Om du steg in genom vår dörr kanske du skulle tycka annorlunda? Vem vet, vi har alla olika toleranströskel.

Oavsett åsikt så möblerar vi i huvudet, bär möbler och monterar. Eller mannen monterar, jag stylar. Utmaningen vi har är ett pelar- och ett skrivbord som inte passar någonstans. Tyvärr är det arvegods på min mammas sida som pappa lutat av. Trärena möbler som jag fick till min första lägenhet, där de passade bra och fyllde sin funktion. Idag har vi inte ens lagringsutrymme ...

För mig finns inte alternativet att göra mig av med dessa bord.

På alla sätt har vi försökt vara innovativa, tänka om, tänka nytt men inser att min mormor och morfars fina möbler inte passar i vårt lilla hus.

Ska inte grabbarna flytta hemifrån snart? På riktigt. Så de kan få borden.

För tillfället får vi lösa vårt "problem" på något vis. De får stå på fortsatt "tillfälliga" platser till vi bestämt oss. Slipa och måla om känns fel, däremot kan långa dukar eventuellt få drapera det trärena?

I vårt förråd står ett gäng flyttkartonger vilka vi behöver kolla igenom. Tanken är att slänga, packa om eller eventuellt göra plats för innehållet inne i huset. Vi hoppas kunna förmå oss att göra oss av med en hel del men det kan vara lättare skrivet än gjort.

Skjuta från höften eller noggrann planering?

För mig behöver det finnas en balans mellan utförande och planering, det betyder önskan om tid att hitta inspiration, fundera ut, skriva ihop och yoga igenom de klasser jag erbjuder andra.

För tillfället handlar det oftast om en hatha vinyasa och en yinklass/vecka. Fördelen är att jag är schemalagd på fyra olika studios, vilket innebär att jag kan erbjuda samma klass utan problem.

Klassplaneringen behöver nötas in, sätta sig och bli muskelminne, i alla fall hos mig.

Sen som allt annat här i livet så blir vissa sekvenser lyckade medan andra kommer att hamna i papperskorgen och knappast tas upp för återbruk.

Antar att det med tiden kommer att bli både enklare och lättare att få ALLT att flyta, kanske improvisera under tiden precis som jag gör hemma under min egna praktik? Bara det att känslan hos mig är att en genomtänkt klass är schysstare att presentera och servera än en som skapas i stunden. Jag är inte där än vad gäller proffsigt improviserade klasser ... men en dag kanske? Eller inte?

Balans är A och O för planering och utförande så även i fortsättningen kommer jag att sträva efter att ha fri tid att söka inspiration, skapa och testa mina klasser.

Oj, vad liten den är, nästan som om den krympt

Det tog lite mer än ett halvår men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller hur det nu var ... är?

Igår plockade vi med oss stege, hammare, skruvdragare, fästen och långa skruvar innan vi gick över till vårt poolhus/studio/gäststuga. Efter lite överläggning kom jag och mannen fram till vad som borde fungera bäst. Fick dock avbryta försök nummer 1 då tvärslån började spricka. Skruven var både för kraftig och för lång.

Hur skulle vi göra nu?

Vi funderade lite till och kom fram till en alternativ lösning, denna gång gick det betydligt bättre. Fästanordningarna kom på plats och därefter kunde jag montera upp min yogagunga!

Inser nu att den jag köpte för många månader sedan är betydligt mindre än de som vi använder på min kurs. Känns som att jag skulle ha en "barn variant".

Nåja, denna upptäckt innebär att jag kommer att ha svårt att göra vissa moment men å andra sidan så kan jag göra andra utan problem. Min gunga just nu är därför good enough. 

Längre fram kanske jag köper en ny?

Vilken lycka att den neongula kärleken är uppe och att jag kan experimentera och utforska aerialyoga i min alldeles egen studio. Äntligen!!!

Pussytalk

Härom kvällen var jag med om något som inte inträffat tidigare, i alla fall inte i min roll som yogalärare. Klassen var liten och studion mindre så mattorna låg nära, både varandra och mig.

När vi tog oss upp från sittande och skulle börja flöda så var det som om oinbjudna delar av mig hade väldigt mycket att säga. Här snackar vi dålig timing.

Tänk dig bubbelplast som någon trycker på, det liksom smattrar. Min kropp kändes som vanligt MEN underlivet, den nedre regionen vaknade till liv och började låta? Typ pussytalk ...

Antagligen luft som ville ut. Inte fisar utan mer som såpbubblor utan såpa. När jag rörde mig smattrade jag???

Orkade inte ens tycka att situationen blev pinsam. Jag bad om ursäkt och de snälla yogisarna fortsatte som om de inte hört ljuden (av luft som tydligen ville ut ur min kropp).

Ingen lukt som efter fisar, bara ljud. Pussytalk ...

Ja ja, tänkte jag och undrade vad som hände? Efter ett par minuter så blev det tyst, typ slutpratat.

Beslöt att skriva en blogg om bubbelplastlätena från undertecknad. Åt bland annat grön ärtsoppa och råa grönsaker till lunch, kan eventuellt vara orsaken? Eller inte. Livet bjuder emellanåt på oväntade situationer, pinsamma eller inte, det är upp till dig.

Har varken svångrem eller bälte

Jag har gjort det. Tagit det där sista steget och verkställt en sak som länge funnits med i mina tankar men som under detta år verkligen blivit en punkt på min todolista.

Jag har sagt upp mig!

Från och med nu tänker jag satsa helhjärtat på mitt nystartade företag, ge det tid och chans att utvecklas. Ta reda på vad jag verkligen vill. Vilka av de bollar jag kastar upp som jag ska fånga och vårda.

Det finns enbart en sak som hållit tillbaka beslutet. Jag älskar mina arbetskamrater och min chef! De fanns för mig när livet.nu härjade som mest. De är schyssta, trevliga och underbara, alla på sitt unika sätt. MEN jag kan inte stanna kvar bara för människor jag gillar, det fungerar inte. Har jag tur så kanske de väljer att stanna i mitt liv på något sätt. Valet handlar om mig och görs utifrån vad jag behöver och vill.

NU är tid för förändring. Det får bära eller brista. Jag stänger dörren (även om jag lovat att finnas tillgänglig som extrapersonal) och öppnar andra okända. Spännande!

Har varken svångrem eller hängslen men tänker att allt kommer att ordna sig. Magkänslan viskar att rätt beslut tagits och jag är inte rädd.

Samtalet jag hade med min chef var varmt och öppet. Hon vill inte bli av med mig men säger samtidigt att jag har hennes fullaste stöd, om hon varit i mina kläder så skulle hon gjort likadant. Tack!