lördag 19 september 2020

En som blir två!?

Att få arbeta med händer och kropp i höstsol tillsammans med mannen är riktigt njutningsfyllt. Klippa, beskära, gräva och skörda i vår alldeles egna trädgård. Livskvalitet på riktigt.

Jag har klippt ner krusbärsbusken till hälften (av dess spretiga och halvdöda form), för att ge den ny växtkraft och en chans till omstart. Har även klippt överhäng på våra enorma nyponrosor som brett ut sig runt plommonträdet och plötsligt når solen in.

Ju mer jag klipper bort desto roligare blir det att arbeta. Det är som att släppa in ljuset i tunneln eller om du vill tända lampan. Resultatet ger energi.

Då tittar mannen på mig (han hade tagit på sig uppgiften att ta hand om alla grenar jag kapat) och ber undertecknad att lugna sig lite. Kanske hjälpa till att klippa ner högarna i våra cylinderformade transport-och förvaringsbehållare, så att vi skulle hinna till återvinningscentralen innan de stänger? Liksom städa och göra klart ... inte enbart röja.

Eftersom jag gillar att ha det snyggt och rent runt ikring så bytte jag till mindre sekatör och hjälpte honom. 

Den gamla krusbärsbusken levererande tre ordentliga markskott, dessa tog jag till vara och planterade vid vår "lekstuga" (fungerar som förråd). Kanske har vi två krusbärsplantor till våren? Och skulle ingen av dem överleva så gör det egentligen ingenting eftersom vi från början var helt ovetande om den slumrande busken bakom vinbären och under nyponrosen. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar