Kom till två insikter igår när jag gick hem ifrån tåget igår kväll.
1. Nu behöver jag KOLHYDRATER! Dags att på allvar avsluta månadens "kur". Min kropp har ingen lust längre. Jag behöver potatis och annat så att jag kan lagra energidepåer.
2. Livet bjöd på en present på tåget hem. Jag mötte en äldre kvinna och vi började prata. När hon fick höra att jag går yogalärarutbildning så berättade hon att det är något hon saknar och längtar efter. Jag fick hennes kontaktuppgifter och vi ska höras igen. Idéer kom upp till ytan och jag är helt övertygad om att vi kan få nytta av varandra i framtiden.
Min påbörjade "resa" kräver mer av mig både mentalt och fysiskt än vad jag förstått. Frånvaron av kolhydrater försvårar uthålligheten. Långa dagar, kraftiga tågförseningar, tidiga morgnar och högt tempo under utbildningsdagarna samt hemläxor den korta tid jag faktiskt är hemma börjar sätta spår. Jag känner mig trött, behöver vila. Vore guld värt om tågen kunde gå när de borde!
Tänker att de kursare som bor på hotell har viss fördel, de kan stänga in sig i en bubbla och fokusera fullt ut.
Nu är det som det är och det viktigaste jag kan göra är att äta, äta och äta så jag får tillbaka min 100 procentiga energi. Dags för vår sista dag under detta första kurstillfälle.
Ha en skön söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar