Pepparkakshus?!

Så här i Luciatider kan vi fundera över frågan om vi är den som bakar pepparkakshus eller om vi är av den sorten som inte gör det? Min pappa gjorde det, mina systrar likaså och min bror. Pappa avsatte en decemberkväll för pepparkakshus. Ett år när jag var liten gjorde han skapelsen som jag provsmakar på bilden.

Mina syskon går i pappas fotspår, de designar ett nytt hus varje jul. Jag bakar inget hus, inte nu längre, vissa år när kidsen var yngre skapade vi tillsammans men efter att ha bränt mig på det smälta sockret och svurit över husdelar som vägrar fästa så är jag skeptisk. Ett år bytte jag sockret mot Karlssons klister för att slippa brännskador, det fungerade bara sådär och kanske var det då jag gav upp? Jag som egentligen älskar att formge, bygga och utmana mig själv.

Vår bror är den mest experimenterande och tidigare när barnen var yngre så var det en happening att kolla in årets skapelse. Han gjorde aldrig ett traditionellt hus, han lekte med arkitektur och design. Något år var det The lost world med massor av dinosaurier, ett annat år en enorm borg med riddare, hästar och prinsessor. Den kanske häftigaste av hans skapelser var  Jack Sparrows Black Pearl. Brorsan sa att det svåraste och mest frustrerande i det bygget var monteringen. Masterna skulle orka att bära upp seglen ...

Jag har enbart byggt traditionella hus, en gång en egenritad kopia av vårt stora hus på landet. Samtidigt gjorde sönerna ett kartonghus av samma malldelar som de målade i härliga färger.

Kanske är jag för lat? Kanske vill jag formge skapelser som är överkurs för mig och då är det lätt att ev misslyckas? Motivationen och lusten är inte tillräckligt stor för att utmana mitt tålamod.

I år får vi se men jag tror att vi skippar pepparkakshuset. Jag äter hellre upp kakorna direkt. Vill kidsen fixa så var så goda. Tror syrrornas hus redan pryder deras juliga hem. De kan och de ordnar, tror t o m att de äter upp de dammiga husen i början av januari.