måndag 2 januari 2017

I strumplästen gled jag genom metalldetektorn, så säker på att inget kunde gå fel


Efter några sköna semesterdagar i Spanien är vi hemma igen, mannen och jag. Har laddat batterierna i rå fuktighet, blåst, moln och så en del sol. Underbart med kära vänner! Varmt i solen och svalt i skuggan. Fleecekläder och shorts i en salig röra, en försmak av den vår som ännu är långt borta.

Efter gårdagens lunch checkade i in. Allt gick smidigt och snabbt. Vi la väskor, lap tops, jackor och skor på bandet vid säkerhetskontrollen. Dagen till ära bar jag en lång trikåkjol och en stickade mysig polo. I strumplästen gled jag leende genom portalen, så säker på att INGET kunde gå fel.


Säkerhetsvakten bad mig stiga åt sidan. Va? Fanns absolut ingenting på min kropp som var metalliskt ... noll fickor med kvarglömda nycklar, inga metallknappar så varför???

Den kvinnliga vakten visiterade mig inte,  stället ville hon att jag skulle peka ut mina ägodelar. Jag visade väska, lap top, jacka och skor. Hon tecknade åt mig att följa med.

Skorna och jackan fick godkänt. Väskan undersöktes. Funderade om jag missat något med vätska i eller om det mot förmodan låg ett vasst föremål i väskan? Min minnesbild sa nej.

Säkerhetskontrollanten drog med något över skärmen på min lap top samt insidan av väskan? Så stoppade hon "papperet" i en apparat.


Vad hände? Trodde hon att jag hade illegala substanser med mig? Att den lilla pappersbiten skulle signalera droger? Lika plötsligt som jag kallats till kontroll släpptes jag. Ingen förklaring, bara tecken på att jag fik ta mina grejer och gå.

Kände mig smått kränkt ...

Mannen trodde att jag fastnat i en stickkontroll, kanske? Inte vet jag ... bara att jag fick ett uppslag till dagens blogg.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar