Så har även vi plockat lite svamp. Känns som vi är typ sist på bollen, kanske för att vi inte ens försökt. Så igår kom mannen hem från sin skogspromenad och hade med sig en present, en trattkantarell. Lite försiktigt undrade han om det var just en trattis?
Japp.
Tidigare när vi bodde på landet var det alltid jag som plockade. I början hängde kidsen med och efter det eventuellt en granne. Då fyllde jag korgen med många sorter eftersom mamma lärt mig. Torkade och förvällde samt gav bort i present. Sen flyttade vi in till stan och svampplockningen kändes mindre viktig.
.JPG)
Lite senare under gårdagseftermiddagen då jag arbetat klart tog vi en ny tur i skogen, tillsammans. Mannen visade mig sitt ställe och vi plockade de större svamparna. Memorerade platsen och tänkte att jag eller möjligtvis vi kan gå tillbaka och plocka resten när de vuxit till sig.
Däremot härjar fortfarande myggen i skogen. De är inte mina kompisar! Jag tycker inte om dem MEN de tycker om mig. Antagligen ser de mig som ett levande smörgåsbord. Med andra ord fick vi inte enbart svamp med oss hem, undertecknad hade dessutom ett gäng kliande bett på armar och ben, vilket var mindre upphetsande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar