Många kvällar när jag kryper ner under täcket så är frågetecknen desamma. Hur mycket är gömt? Hur många ekollon, kastanjer, små bollar och leksaksmöss kommer min kropp att hitta denna kväll?
När jag var liten hade jag en nalle, den kunde prata men enbart med mig. Kanske såg den inte mycket ut för världen på grund av hårt slitage men den gav mig både mod och superkraft.
Har aldrig sovit med någon annan leksak, vad jag minns?
Astronauten däremot sov med allt som han tyckte om. Ifall den nya julklappen eller presenten hamnade i sängen så visste vi att lyckan var gjord. Vid ett tillfälle placerade han sitt stora playmobil piratskepp vid huvudkudden ... say no more.
Audrey gömmer sina leksaker under mitt täcke. Hon är som en ekorre som hamstrar nötter eller en hund som gräver ner för att ha till senare. Men Audrey vet var hennes grejer är för hon återvänder när hon blir sugen på kurragömmaleken, bara det att plötsligt blir det kväll och matten vill sova.
Snäll (alternativt "dumsnäll") flyttade jag inte på hennes grejer (tidigare). Jag sov med allt! Fast ibland fick leksaker flytta sig i sidled (dock kvar under täcket) så att exempelvis ekollonen slapp tryckas in i låret.
Nuförtiden rensar jag vissa kvällar och andra får någon leksak ligga kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar