Har grävt fram vår påsklåda. Normalt sett så bor den i källarförrådet 50 veckor varje år men lagom till vårens entré så plockas den fram. Lika roligt att botanisera i den varje gång. Handtryckta dukar och små tavlor målade av kidsen. Ägg i alla storlekar. Tuppar, någon höna samt många kycklingar.
En favorit är Lejonkungens kycklingparad målad med tumavtryck. Tror att han var tre eller fyra när bilden skapades på förskolan och den sprider alltid glädje. En annan är Astronautens tupp som är en kollagetavla (skapades också på förskolan). Siluetten är sydd, formen målad och stjärtfjädrarna består av färggranna påskrisfjädrar.
Så hittas Tussilago och Blåsippa samt mina samt sönernas marmorerade och/eller målade ägg, de vi hänger i fönstret. Bland dessa finns ett handmålat (vattenfärg) föreställande Astronauten (skapat av tidigare flickvän) och detta vill jag inte förlora.
Har som du förstår även skapat ett par påskhattar, då familjen förutom den traditionsenliga skattjakten på påskägg även lekt hattparad vid några tillfällen, förstår inte men på senare år har den sista aktiviteten valts bort???
För två år sedan fick jag ett infall och skapade ett påskträd. Mannen hade släpat hem en grov och vacker gren från skogen, modell större, vilken han gav till mig i present. Vi letade fram julgransfoten, den är grafisk ren i sin form och passade bra som ankare. Alla godisägg i papper samt en och annan fjäder knöts fast och så förvandlades grenen till ett magiskt träd. Nu är detta en tradition, ett påskträd som glädjer både katter och människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar