I den soliga septembermorgonen promenerade jag och min kompis iväg till studion. Förväntansfulla och nyfikna. Salen var fylld av yogamattor, block, filtar och bolster. Vi installerade oss, hälsade på gästläraren och de andra deltagarna.
Så körde förmiddagspasset igång, 2,5 timme. I Yinyoga hålls positionerna/asanas länge, tre till fem minuter för att kroppen ska hinna med och bindväven, fascian släppa efter. Det är meningen att du ska slappna av i kroppen vilket kan vara svårt eftersom det gör ont.
Nu är det skillnad på farligt smärta och den molnande som du känner i en yinposition. Här är det andning och mental träning som gäller. Notera obehaget och se vad som händer, kan jag fokusera på ljumsken, andas in och släppa efter?
Så gäller det att inte gå in 100% i övningen, det sägs att ca 80% är mer lagom för att orka, intensiviteten blir annars för stark. Och ta användning av alla hjälpmedel som finns till hands. Lyssna på kroppen. Att vilja för mycket kan innebära att du motarbetar dig själv.
Efter förmiddagspasset bjöds vi på god lunch, tror vi pausade i en timme. Sen var det dags för ett 2,5 timmar långt pass igen som avslutades med en djupavslappning, Yoga Nidra.
Vi har brottats med svanar, fjärilar, fiskar, drakar, sadlar, spikar samt nål och tråd. När sen avslappningen påbörjades fick vi bara vara och vila. Nedbäddade under filtar lyssnade vi på lärarens behagliga röst som guidade oss.
Plötsligt väcker jag mig själv genom en snarkning! Jag somnade, slumrade till och vet inte hur länge jag var borta? Hör att andra snusar. Efteråt har min kompis lite roligt åt min snarkning, eller enligt henne snarkningar ... så att jag t o m vaknar av mig själv! Bjussar på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar