lördag 22 februari 2020

En altandörr - två läger


Istället för sol fick vi storm, vilket innebar en "våga vägra gå ut dag" för mig. Fanns absolut ingenting som lockade med att lämna hemmets sköna värme. Mannen däremot checkade av de presenningar vi har över altanmöbler och cyklar samt gick en kortare promenad.
Jag skrev, fick tid att redigera färdigt ett manus och kunde känna mig riktigt nöjd när första genomläsningen var genomförd.


Senare på kvällen fick vi återuppleva en situation som vi befann oss i för typ 1 1/2-2år sedan, då vi ganska nyligen flyttat till vårt hus. Då när vår Tiger och grannens Ramses spanande in varandra på riktigt. Katterna satt på var sin sida om altandörren. En vill gärna komma in och hälsa och den andre var ytterst skeptisk men samtidigt nyfiken. Två hanar, en dörr.

Igår inträffade samma scenario men med två honor och annan altandörr.


Mannens kompis, grannkatten Pixie var på sitt dagliga (kväll) besök. Ute härjade vinden och vi trodde att hon skulle hålla sig hemma men senare än vanligt tittade hon förbi. När de leker (mannen och Pixie) så är altandörren till vårt sovrum alltid öppen. Pixie är "rädd" för stängda dörrar och vill ha en flyktväg inom räckhåll. Vårt sovrum är okey så länge dörren står på glänt. Kan vara kallt för oss men det bryr sig inte Pixie om. Denna katt som från att ha varit livrädd för människor, plötsliga ljud och annat som kan tänkas vara läskigt, nu tycker att vi tillhör hennes krets. Hon checkar in och kollar så allt är okey. Ibland vill hon att mannen ska öppna dörren hem till henne ... vilket är en omöjlighet.

Hur som så var denna dam på besök. Vi pausade våra aktiviteter och hängde med henne. Helt plötsligt reagerade Pixie med ökad vakenhet och mannen tyckte sig höra ljudet av en bjällra. Oops, "Pinglan" som egentligen heter Leia var på ingång. En annan grannkatt som bär med sig självförtroende och självkänsla. Hon är inte rädd för något och följer sina egna regler. En social och trevlig katt.


Mannen stängde dörren, precis i tid och denna gång protesterade inte Pixie, istället flyttade hon sig närmare mannen ungefär som om hon sökte trygghet. Pinglan gick syn på oss och kom hela vägen fram till dörren. Pixie morrade dovt ... Pinglan ville in, önskade att få vara med och förstod inte alls varför dörren förblev stängd. Pixie morrade fortfarande dovt och lät som en bilmotor. Mannen lovade om och om igen att Pixie var säker och att ingenting skulle hända henne.

Vet inte hur länge de spanade in varandra? Till slut gav Pinglan upp och trippade iväg. Pixie slappnade av men behövde ytterligare en stund innan hon ville kila hem.

Samma situation igen men med olika katter. Då enbart nyfikenhet, igår mer rädsla och rivalitet.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar