onsdag 25 maj 2022

Den som väntar får ibland vänta länge


I fjol planterade vi två magnolior och har sedan dess längtat efter att få se dessa blomma. De står framför ena husgaveln, den sidan som ses som framsida då vi har infart från kvartersvägen just där. Tyvärr är detta norrläge, vilket innebär att "den som väntar får vänta längre".

Men nu, då de flesta magnolior blommat ut så öppnar sig den allra första blomknoppen!


Det andra trädet står kalt och verkar ha tappat all livslust. Marken är torr och kanske om vi har riktigt tur så vaknar den plantan till ... eller inte? Kanske gör en ordentlig rotblöta skillnad?

Antagligen behöver vi köpa ny planta och ersätta men det sista som dör är hoppet och än kastar vi inte in handduken. Hoppas, hoppas, hoppas att nummer två enbart är ovanligt trött och seg (den står i sämre läge och lite kallare än nummer ett som börjat blomma). Vi kan enbart vänta och se.




tisdag 24 maj 2022

Vad är egentligen viktigt?

Vår närmaste granne ligger för döden. Hon har cancer och de senaste veckorna har allt gått oerhört fort, från att ha varit "sjuk" men ändå klarat allt själv till att inte orka någonting. Den där hospice platsen som kändes välkomnade för några dagar sedan är inte längre ett alternativ.

Jag blir alldeles varm i hjärtat av att se hur hennes vuxna söner åker från andra städer för att backa upp. Hur de pausar arbete och egna familjer för att finnas för "mamma". De vet vad som är viktigast för dem just nu: att förbereda ett bra avslut.


Så går jag på möte, ett trevligt sådant med förtroliga samtal före och efter med "kollegor" och konstaterar hur olika livet kan vara. I efterdyningarna av otydlig kommunikation, kuppartat agerande och all förvirring om vad som egentligen är rätt respektive fel, blandat med ovissheten om vad som kommer att hända framöver. Några få har "tillåtits" köra över majoriteten för att nå sina mål och kaos har uppstått. Här handlar allt om att städa upp, om att skapa lugn och ro. Frågan som ställs är hur kunde det bli så?



Vad är egentligen viktigt?

För mig är det människan, den lilla samt gruppen. Hur vi väljer att kommunicera. Om viljan finns att lyssna åt flera håll och att kompromissa, hitta lösningar så att var och en känner att de är viktiga och blir sedda. Inte alltid lätt men något att sträva efter.

För grannens söner kommer detta naturligt (betyder ändå inte att det är självklart) och jag beundrar dem för detta. 



måndag 23 maj 2022

Kanske är kliandet mest en måndagskänsla?

Har klarat mig länge denna vår men nu kan det vara så att det kommer smygande, kliandet ...

Dels har små bett upptäckts, antagligen från myggor som sugit blod utan att fråga om lov, liksom smugit sig på mig, helt obemärkta. Det är först efteråt som jag reagerat då mina fingrar hittat betten och börjat klia ... 

Den andra irritationen och olustkänslan sitter vid tårkanalerna och jag misstänker pollen. Fingrarna vill gärna dit och pilla medan hjärnan försöker stoppa rörelserna eftersom den vet att situationen enbart förvärras av kliande.

Om det är pollen så är det ovisst vad jag reagerar på, kanske blommande gräs?

Under i stort sätt hela mitt liv så har jag inte varit allergisk mot någonting men de senaste tio åren irriterar pollen ögats slemhinna, inte varje år men tillräckligt ofta för att visa på en överkänslighet. Allt började en vår när halterna av pollen var extrema och vindpustar förde med sig synbara och gula dammoln. Den våren vistades jag extra mycket utomhus. Då uppstod inflammation i ögonen, de blev röda, torra och behövde ögondroppar.

Andra år har det kanske mest handlat om en känsla, att ögat blivit torrare och känsligare. Hur det blir i år får vi se? Kanske är kliandet mest en måndagskänsla? Kanske mina ögon är piggare i morgon? Vi får se.

Till dig som drabbas på riktigt, du har min fulla sympati och medkänsla! 



söndag 22 maj 2022

Jag är laddad - är du?


Jag har haft en helg då själva känslan av ledighet infann sig rätt sent, egentligen inte förrän under gårdagen. Normalt sett brukar jag älska fredagar och redan på förmiddagen räkna ner oavsett om undertecknar arbetar (sent) eller inte men i fredags infann sig aldrig det där lilla extra? Om det var grannskapets årsmöte som spökade eller inte är svårt att säga?



I lördags stod liksom tiden stilla och vi chillade, först senare på eftermiddagen och kvällen checkade helgen in och igår blommade den ut för fullt.

I vår trädgård (där jag tillbringat många timmar med att arbeta) blommar äppelträden, så där magiskt vackert. Vindruvsbladen blir fler och fler på sina rankor. Syrenen har precis börjat sprida försommardoft och alla aklejor står i givakt för att när som helst öppna sina kronblad. Rabarbern är gigantisk och hela gräsmattan samt stenpartierna är små vita hav av smultronblom.



Så har vi allt det där som vi inte planterat: maskrosor, kvickrot, markskott från lönn och häck samt murgrönan som behöver tuktas. Skriver det igen, skulle kunna arbeta heltid i vår trädgård ...



Astronauten har ont i benen idag efter Göteborgsvarvet. Det gick bra för honom, han sprang otroligt jämnt och gick i mål på en tid som han hoppats på (trots avsaknad av tillräcklig längdträning). Jag/vi är grymt stolta över honom! 21 km är en halvmara och långt ... speciellt när det är på asfalt.

Nu är det dock måndag igen och dags för ny vecka, jag är laddad, är du?




lördag 21 maj 2022

"Varför ligger osthyveln i vinstället?"


undrade mannen igår eftermiddag. Ja, säg det? Eller? Klart jag visste men hade glömt bort både den och att plocka upp. Svaret var så enkelt som att den trillat från fatet när jag dukade av och hade händerna fulla. Tänkte att jag tar den i nästa vända men började diska och glömde, tja på den vägen var det. Kan också erkänna att jag var lite trött.  

Igår chillade därför både jag och mannen medan Astronauten sprang Göteborgsvarvet (för första gången) och Lejonkungen upptäckte att han redan hade ihopvikta flyttkartonger i sin garderob.



Egentligen har vi en lång "att göra lista" men vissa dagar är mer menade att "bara vara" än andra och när varken skurborste eller mindre planteringskrukor fanns hemma så valde vi att pausa. Någon annan hade kanske rusat iväg och handlat men den tanken slog oss aldrig. Lovar på hedersord att det kommer andra dagar då exempelvis altanen kan rengöras och plantor planteras om, typ idag?

Istället byggde vi på det 2000 bitars pussel med Star Wars motiv som Lejonkungen gav sin pappa i present, en utmaning om du frågar mig som fokuserar på himlen ... När vi senare tog ett break upptäckte mannen att vi båda bar Star Wars t-shirts, vilket ingen av oss tänkt på och knappt var medvetna om.



Någon som däremot inte chillade var vår förstfödde. Astronauten ärvde (för typ en månad sedan) en bokning och anmälan till Göteborgsvarvet, hans sambos bror kunde plötsligt inte ställa upp och genomföra loppet och överlät löpningen till A. Med knapp tid att samla mil på asfalt så beslöt sonen att köra på vilja och mental styrka. Så länge kroppen håller så lär det inte vara några problem, han är målinriktad och har rätt huvud för uppgiften. 15 kilometer har han sprungit tidigare men aldrig över 20. Mannen hittade en länk så vi kunde följa honom från soffan. Heja, heja!

Lejonkungen behöver flyttpacka, för att underlätta levererade vi därför kartonger och hämtade växter under gårdagen. Om en vecka kommer han "hem" för att leva billigare över sommaren och spara pengar inför sin Master. London kallar och sonen svarar att han återvänder i september. Nu hoppas mannen att L packar innan flyttdag så att vi kan koncentrera oss på städ samt transport men den som lever får se (hur väl den uppgiften lyckats?).


Önskar dig en skön söndag!




fredag 20 maj 2022

Lite mer än dripp och dropp


Idag avrundar jag vår New York resa och i morgon är vi tillbaka i nutid. I skrivande stund är vädret detsamma som i blogginlägget, något naturen välkomnar: regn. 


Dags för avslut och packning

Sista morgonen i New York för denna gång, för jag kan lova att det blir fler.



Ösregn ... suck. Vi hade tänkt gå i butiker denna förmiddag men stannar på hotellet. Jag kan meditera och yoga i lugn och ro. Mannen läser.

Igår firade vi Cinco de Mayo (5/5) på vår favoritpub Pigs n' Whistle at 2nd, en mexikansk högtidsdag. Det var fullsatt, högljutt och trevligt. Vi blev väl omhändertagna av en av våra favorit servitriser, en blond irländsk tjej. Dagen till ära hade hon flätat håret och bar en sombrero. Avnjöt de sista mumsiga hamburgarna, öl och Frozen Margurita.

Men nu är det som sagt vår sista dag. Efter lunch ska vi ta oss ut till Newark. Denna gång kommer vi inte att promenera till Penn Station för att ta tåget ut till flygplatsen. Vi funderade på att knalla något kvarter till Lexington Ave och ta tunnelbanan till Penn Station men i detta regn så lutar det mer åt en gul taxi till samma destination. Att ta taxi hela vägen med två tullavgifter samt annat tillägg blir svindyrt och är inte värt pengarna, nästan 100 $.


Nästa gång jag skriver blir nog hemifrån
Bye bye New York
for this time
I´ll be back


torsdag 19 maj 2022

A walk in the park


Vi börjar närma oss slutet på vår vistelse i staden som aldrig sover:

Fifth Ave & Central Park

Inget regn men heller ingen värme möter oss när vi drar upp hissgardinerna denna näst sista morgon av vårt New York besök. Regnet gör stor skillnad, mulet är bättre.


Vi glider ned till frukosten som efter vår första morgon blivit bättre. Det finns bröd och bagels! Något annat som serveras är keso i 110 grams burkar samt Philadelphia ost i små burkar. Bananer, bröd, ost, keso, juice och te mättar bra.

Börjar förmiddagen med shopping. Vi går 6e Ave. Jag har hittat en ny favoritbutik Urban Outfitters, egentligen yngre sonens men nu även min. Cool inredning, provhytter och trevlig personal. Retro chict

Sen gör vi ett återbesök i HBO shopen, här har de allt från Games of Thrownes, Sex and the City, Vinyl, Sopranos, Girls, Bordwalk Empire ... Vi har upptäckt att det finns både Monopol och Risk baserat på Game of Thrownes serien. Funderar på att köpa men inser att de är för stora för att trycka ned i någon av våra väskor, så vi släpper den idén.


Efter lunch är det dags för något jag längtat efter: a walk in the park, Central Park. Vi börjar med att promenera dit och ägnar sen hela eftermiddagen åt att bara vara i The Big Apples "lungor". Fotar massor och njuter fullt ut. Vi går så att fötterna skriker efter vila men fortsätter ändå. Lägga fötterna i högläge kan vi göra på hotellrummet.

Om jag bodde i N Y så skulle jag löpa längs stigarna, blir enormt sugen när vi flera gånger blir omsprungna av allt från nybörjare till mer avancerade löpare. Har inga passande skor med mig och har inte heller hittat att köpa trots att vi letat i ett antal sportbutiker, så vi går ... och är nöjda med det.


En bra dag!