Yes, yes, yes!!!

Japp då har badsäsongen startat!

Igår var det dags att kicka igång det vattenhål på tomten som jag uppskattar mest, poolen. Mannen hämtade, monterade pumpen (som bott i tvättstugan under vintern) samt körde igång systemet ... efter det att han först fyllt upp bassängen till lämplig vattennivå.

Min uppgift var att fixa runt samt i breddavloppet, kolla ventilerna ut i poolen samt se till att vattenkvalitén var/är okey. Resten gör vi tillsammans.

I år gick det smidigt, ingenting krånglade (inte än) och nu är det möjligt att bada! Temperaturen idag är 19° (värmaren har ännu inte slagits på) vilket betyder badbart (enligt svensk sommar).

Vad motiverar och vad får dig att tappa lusten?

Astronauten sprang Göteborgsvarvet för ett par veckor sedan och nästa lördag är det dags för Stockholm maraton! Wow, säger jag och imponeras över hans inställning, motivation samt fysiska och mentala styrka. Håller tummarna att värmen som utlovats den 3e juni pausar denna dag. Göteborgsvarvet var en het upplevelse och därför extra tuff. Maraton är ytterligare en mil i stadsmiljö och för alla som ska springa är detta knappast positivt. 

Minns ett frukostmöte för ett par år sedan då jag lyssnade på tre löparcoacher/profiler, vilka sålde in lopp som fanns att anmäla sig till i min stad. Intressant men fungerar inte på mig,  har sprungit några lopp med flera års mellanrum och konstaterat att de har sin charm men att undertecknad inte motiveras av tävlingsdelen.

Min plan är att knyta på mig löparskorna i morgon (igen) och ge mig ut men då för att njuta av egentid. Jag vill springa enbart för min egen skull och bryr mig faktiskt inte om vilken tid som avverkas på en halvmil alternativt en mil på. Har slutat med musik i öronen, springer hellre till fågelsång och avlägsna motorljud, allt för att slippa hamna i eventuell prestation. Vill som sagt njuta och bara vara.

En av profilerna (som bland annat sprungit ett tiotal långlopp samt maraton) imponerade på mig. Han fick frågan vem som är hans förebild? Svaret värmde långt in i hjärtat:

"Jag tänker att någon måste bli sist och det kan gärna vara jag. Mina förebilder är de gamla och unga som hänger i slutgruppen och kämpar, för att de vill."

Sen fick vi veta att denne man mitt i ett maratonlopp i Madrid tog ett fikastopp (har tydligen alltid lite pengar på sig), satte sig på ett café och beställde in te och croissant! När han ätit upp fortsatte han loppet. Wow underbart! Här snackar vi livskvalitet. Heja honom!

Önskar dig en härlig pingstafton

 

En bättre start

Är lyckligt lottad som har arbeten, vilka jag ofta kan kombinera med morgonträning (yoga, löpning eller rask promenad). Visserligen vet jag att även de dagar undertecknad börjar kl 07 och inte "hinner" så skapas ändå utrymme (under dagen) för det jag behöver eftersom rörelse har hög prioritet för mitt välbefinnande.

Detta blogginlägg tillägnas min älskade mamma i himlen.

Hon (som numer blickar ned på oss från himlen) var en modern kvinna med ett hjärta av guld. Mamma fanns alltid nära och lyssnade samtidigt som hon aldrig prioriterade bort sig själv. Om något var intressant eller spännande så såg hon till att följa sitt hjärta. Pappa sa inte nej. Vi växte upp utan curlade men med mycket frihet och jag lärde mig tidigt att stå på egna ben.

Just idag minns jag hur hon varje vardags morgon innan hon skulle iväg till skolan (där hon arbetade som speciallärare) drog på sig gymnastikdräkten och satte på sin vinylskiva. Hon tränade i gillestugan, någon form av pulspass innan hon hoppade in i duschen. Under årens lopp hann hon avverka en och annan LP.

Idag när jag är i den ålder min mamma var då har jag övertagit hennes morgonrutin. Det är inte Bengt Bedrups röst jag hör och skivspelaren är utbytt till laptop alternativt mobil eller iPad. Vi kör heller inte samma typ av träningspass men det spelar ingen roll och jag mår lika bra som du mamma av att ta hand om mig själv.

En bra start på dagen. Tack mamma för tipset!

Det snöar

... äppelblom och allt lägger sig som ett vitt täcke över gräset. Vackert på marken men mindre kul på andra ställen.

Nu när det varit sommarvarmt (en längre tid) så drar vi undan pooltaket varje morgon. För att lufta vattnet och slippa växthuseffekt som bildas, den ökar risken för sämre vattenkvalitet. Just nu står vattnet stilla, det cirkulerar inte då pumpen fortfarande är avslagen och poolen väntar på att startas upp. 

Att bada i rosenblad kanske du hört talas om? Hos undertecknad kan vi doppa oss i äppelblom.

Luften är fylld av pollen, insekter och kronblad, för att hindra vattnet från att bli grönt (utan att just nu tillsätta kemikalier) så rensar jag ytan. Bara det att nu blåser lika många nya blad ner i poolen som undertecknad precis fiskat upp ... innan jag hinner stänga taket för natten, arbetar med andra ord i motvind. Tio blad in i håven - 20 i vattnet ... suck.

Typ never ending story

Omcyklad av en jordgubbe!

Allt kan hända, detta inträffade här om dagen då jag promenerade hemåt efter några mysiga timmar i City med en god vän och hennes hund. Vi var tvungna att titta två gånger för att se om vi såg rätt.

Studentspex? Inte vet jag? En kul grej i alla fall och totalt oväntat.

På campus (hemma) har allt ifrån utomjordingar till levande molekyler skådats under de år vi bott i huset men campus är campus och där kan det spexas till.

Plötsligt minns jag en egen avslutning, det var sista veckan i nian. En tradition var att alla klasser klädde ut sig, ett tema skulle väljas. Vi hade svårt att enas och slutade som skära grisar, inte så kul kanske? Men vi var nöjda.

Året innan hade bästa kompisar till mig gått ut, de var tandkrämstuber! Betydligt mer originellt och en hel del coola outfits.

Ett annat minne är när vi (för många år sedan) flyttade in till city och en vecka hamnade mitt i en surrealistisk cosplay värld. På ICA handlade mangafigurer tillsammans med Star Wars personligheter.
Det fanns både barn (och vuxna) som älskade att kolla in denna happening och de som tyckte att det var läskigt att möta tecknade figurer på gatan.

Så om en jordgubbe cyklar om dig är det ingen stor grej. Allt är möjligt!

Ha en skön dag

Flärd i luften

Igår när jag/vi kom till campus så kryllade det av festklädda studenter. Det var vackra långklänningar och snygga kostymer så långt ögat nådde. Eftersom jag inte vill gissa utan veta så frågade jag en välklädd varelse. Fick till svara tt de precis tagit klassfoto.

Innan tentor?!

Gårdagen bjöd nämligen på inte bara en utan dubbla examinationer för sista årseleverna på veterinärprogrammet, en före lunch och en efter.

Helt ärligt var det en fröjd att se alla snygga klänningar, den ena var inte den andre lik. Och killarna ... de var coola i sina kostymer. Tänk om de kunde gå klädda så varje dag? Föreslog det, åtminstone att studenterna kunde hålla ut till den 2a juni men de verkade ytterst tveksamma. Tyckte att jag fick hålla tillgodo med den dag som var igår.

Vi ska inte underskatta värdet av att klä upp oss, det sprider positiv stämning och gör både oss själva och andra glada. Mer sånt! Är du på?

Lycka ...

Lycka just nu kan vara att hitta ett par utslagna liljekonvaljer under en skogspromenad (lär min favorit). Lycka kan dessutom vara att senare på tomten upptäcka att vi faktiskt har egna, i full blom!

Lycka att helgen gått i sommarens tecken med värme och sol.

Lycka att vi hunnit göra sååå mycket i trädgården. Igår var det ny kamp, denna gång mot både murgröna och kirskål vid dammen och som vanligt gick jag ut som segrare. Heja mig! (Hade dagen till ära handskar trots att det var taggfritt ... bara det 😜).

Lycka, att få hänga med brorsans barn samt deras mamma och fira födelsedag.

Lycka att kunna yoga på altanen, i solen och känna att kroppen jublar.

Lycka är också att känna tacksamhet och glädje

Japp, så får det bli, räcker nu, 

ska vara lite mer i  nuet innan det är dags att börja denna arbetsvecka.

 

2-0 till mig

Jag och mina brottningsmatcher, är det inte humle eller kirskål så finns det alltid rosor med miljoner små eller stora taggar ...

Igår var det dags för den bakre delen av trädgården, den "vägg" som är framsida för de grannar som bor på "ojämna nummer delen".

"Häcken" vi har där är oerhört vacker på sommaren då det blommar med rosa rosor och vit Summer snow (klematis). Tyvärr så tar den plats och den lilla villavägen utanför är smal så vi (läs jag) behöver hålla efter. 

Nåja, ett par handskar och en sekatör var vad som behövdes samt en skottkärra. Ett par timmar senare hade jag färska sår efter större samt mindre taggar samt några stickor som behövde plockas ut. 

2-0 till mig

JAG är tillbaka!

Välkommen kunde jag säga till mig själv och den energi som återkommit. Tack, tack och tack för att undertecknad känner igen sig själv.

Vad, hur och varför ... inte vet jag?

Firade därför min lediga "sommardag" med löptur. Så skönt! Sen bakade jag en rabarberkaka till eftermiddagsfikat och kavlade upp ärmarna för att ta itu med vår stora rabatt. Den har invaderats av kirskål som olovandes har slagit rot bland de perenna växterna. Det tog hela dagen ...

1 - 0 till mig som efter timmar av fight kunde ranka mig som segrare (igår). Är dock beredd på att om en vecka så tittar nya skott upp, då alla rötter inte hamnade i ränskorgen.

Mannen fasadtvättade vårt hus och efter en lång dags arbete kunde vi båda känna oss nöjda.

Idag är en ny dag och andra sysslor står på "att göra listan". Önskar dig en bättre lördag!

Varför sååå trött?

Igår gick jag på sparlåga. Av någon anledning var kroppen trött och seg. Den bad om vila. Ställde in min tänkta löptur och slog av på tempot.

Varför sååå trött?

Säg det. Sen slog det mig att jag kanske känner av pollen? Eller så behövde undertecknad bara en dag utan "att göra lista" i trädgården? Eller så var det en kombo?

Pollen är lurig. För tio år sedan under en extremchock av partiklar som virvlade runt i luften och la sig precis överallt så hände något i min kropp, jag reagerade trots att det aldrig tidigare funnits anlag för allergi. Efter den våren kan jag känna av någon variant av pollen, får då kliande och torra ögon.

Bara att vänta och se. Kanske pollen, kanske något annat?

Den som väntar får ibland vänta länge

                                        

För två år sedan planterade vi två magnolior, fick sen vänta ett år för att få se den ena plantan blomma. De står framför ena husgaveln, den sidan som ses som framsida då vi har infart från kvartersvägen just där. Tyvärr är detta norrläge, vilket innebär att "den som väntar får vänta längre".

Men nu, precis som för ett år sedan (då de flesta magnolior blommat ut) så öppnar sig den första blomknoppen! 

Ifjol stod det andra trädet kalt och verkade ha tappat all livslust. Marken var torr. Kanske om vi hade riktigt tur så skulle plantan vakna ... eller inte? Svaret blev nej. Is och frost hade släckt den växtkraft som vilat.

I år köpte jag en ny planta (den som bodde inomhus från påsk fram till för en vecka sedan). Frodig och grön åkte den ut och in under ett par dagar innan den fick bo i vår grop i väntan på att bli nergrävd. De gröna bladen skrumpnade. Plantan hade vant sig vid torr värme och nu hängde den inte med.

Jag grävde ner den för en vecka sedan och kan se att nya blad är på gång. De gamla behöver falla för att ge plats åt nytt liv. Magnolian ser för tillfället ledsen ut men jag tror att den kommer igen, starkare. Hoppas, hoppas!

Vilket existensberättigande har DE egentligen?

 

Jaha, så har jag plockat bort inte en utan fästingar, mini mini men ändå ett kryp som jag helst undviker. Helt ärligt så finns en undran över dess existens? Vem äter egentligen fästingar och vad har de för syfte förutom att leva som parasiter på sin värd och sen föröka sig? 

Precis som kackerlackor så överlever de det mesta. De kan sitta på ett grässtrå i två år och bara vänta på att ett rådjur eller någon/något annat ska passera, överlever många minusgrader och går igenom tre stadier storleksmässigt.

De mikroskopiska som bet sig fast vid min ankel tillhörde variant ett, nu lever den inte längre för när det gäller fästingar och/eller myggor så har undertecknad noll problem att döda.

Har dock skrivit upp datumet i min kalender och hoppas att den lille rackaren inte bar på virus ...

Om du tvivlar så sänk blicken

Det är vår, om du tvivlar så kan du se det på mina tånaglar. För oavsett om det är varmt, kallt eller varannandags väder så närmar sig sommaren. Vår = målade tånaglar. Dagen till ära är de djupt himmelsblå eller ska jag skriva mörk kobolt. De gånger jag använder nagellack så hamnar det alltid som en färgklick på fötterna. Glada klara färger som rött, soligt grönt eller blått.

Fingrarnas naglar är och förblir kortklippta utan lack. Jag har lärt mig att det är omöjligt att försöka satsa på kvinnligt långa och välvårdade naglar. Min personlighet fungerar inte med dessa attribut. Tro mig jag har försökt ...

Efter fem minuter så är lacket skadat. Jag får smuts under nageln och min tid går åt till att försöka pilla bort någon smutsrand som vägrar släppa. Att bära linser underlättar inte. Kort sagt så känner jag mig handikappad.

Har svårt att använda handskar som skydd (vill inte) både i trädgård eller under annat "smutsigare" arbete. Vill kunna köra ned hela händerna och känna friheten av att ha full rörlighet. Detta gäller oavsett om uppgiften är att rensa filtret i duschen eller knåda en deg. Skydd ger sämre fingertoppskänsla på samma sätt som de långa målade naglar får mig att känna mig handikappad.

Kanske borde jag fötts som pojke? Är inte alltid så kvinnlig, det bara är så och det är okey, men maj månad kräver målade tånaglar, det klarar jag av.

Den ene vill rymma ut och den andre slinka in ...

För exakt fem år sedan flyttade vi in i vårt hus. Precis som i år hade det varit en kall vår och sen i mitten av maj slog det om och blev "sommar". Tänkte då att värmen i maj kanske var de soltimmar vi skulle få men ack vad vi bedrog oss. 2018 blev extremt het med undantag för en vecka runt midsommar.

Bjuder idag på hur det var då, för fem år sedan:

Den ene vill rymma ut och den andre slinka in ...

Min axel var ännu sämre igår när jag vaknade, så pass irriterad att jag inte kunde utöva min yogapraktik fullt ut. Jag försökte försiktigt att genomföra alla asana men kroppen vrålade nej när jag enbart tänkte chaturanga (= smal armhävning).

Taskig tajming inför flytt och lång utbildningshelg ...

Vårens/sommarens varmaste dag (28°) ägnades som sagt åt flytt. Ett tidskrävande åtagande trots att vi anlitade firma. 66 trappsteg utan hiss är ingen hit när 140 kartonger samt ett helt bohag ska bäras. Mycket kaffe och vatten gick åt.

Jag och Tiger blev utskjutsade till vårt nya hem på förmiddagen. Jag kunde börja packa upp matvaror och en del porslin. Katten fick nosa inomhus men försvann ganska snart in i tvättstugan som var det enda riktigt svala rummet. Kröp ihop bakom tvättmaskinen och tyckte att han låg bra där.

Jag premiär lunchade på vår stora altan, hann sätta mig ned, då dök förste grannen upp. En hankatt vid namn Ramses. Trevlig prick. Hälsade och slog sig världsvant ned bredvid mig. Han kurrade högt och jag åt. När jag sen skulle gå in igen tänkte Ramses (katten heter så) hänga på men då blev det stopp.

Gårdagen ägnades åt uppackning, bad i poolen och hämtmat. Vi har sååå mycket kvar men det gör ingenting, nu är vi på plats. Allt känns oerhört bra.

Vad gäller katterna så har de kollat in varandra genom altandörrens fönsterruta. En dag kan de få hälsa på riktigt men inte än ... för tillfället vill den ene rymma ut och den andre slinka in. En glasruta mellan de båda herrarna känns just nu väldigt relevant.

Tack och hej!

Sommarkänsla

Är grymt imponerad av Astronauten som sprang Göteborgsvarvet igår. Det är andra gången men förutsättningarna var annorlunda. Ett ord: hetta ... 

Att springa flera mil i innerstadsmiljö i tryckande värme är tufft och enligt sonen är detta det värsta han gjort. Trots allt gick han i mål två minuter senare än i fjol, i mina ögon väldigt bra. 

Hade inte velat byta med honom då jag tycker att temperaturer över tjugo grader är mindre lockande. Huvudet påverkas och du svettas ut alla salter du behöver.

Så heja Astronauten! 

Själv arbetade jag på tomten tillsammans med mannen och tillät mig att mellanlanda i solstolen för en stunds vila. Nu har vi nästan fixat klart vår utemiljö. 

På "att göra listan" finns dock massor kvar men som sagt några punkter är avbockade och klara. Idag fortsätter vi i samma anda. Blir en skön "sommardag" hemma. 

Vårt alldeles egna paradis

Vilken lycka det är när den sena våren förvandlas till sommar (just nu, fattar att det kommer att återgå till normalare temperaturer) men att få gå i shorts och linne de timmar jag inte arbetar är ljuvligt. 

I vår trädgård växer allt så det knakar och den stora rabarber är redan gigantisk.

När jag var liten hade vi en enorm rabarber på landet, den var så stor att det gick att gömma sig i den när vi lekte kurragömma! Den vi har på vår tomt är typ likadan.

Jag gissar att det är kombinationen regn och nu sol samt värme som ligger bakom vår frodiga tomt. Kaprifolen på altanen har ansats rejält och svarar med att bli grön. Humlen (årets) har redan börjat klättra uppför staketet, nu när de fjolårsrankorna klipps bort. Plommonträdet blommar och vinbärsbuskarna doftar underbart. Ett par smultronplantor har vita blommor men magnolian är speptisk, den håller fortfarande sina knoppar slutna. Känslan just nu är mer sommar än vår.

Med allt som växer ökar också arbetsuppgifterna. Gräset behöver klippas, fasaden rengöras, grusgångar rensas och rabatter hållas snygga (FY för kirskål!). Vår damm måste tittas till och poolen skötas om (är fortfarande vinterstängd). När jag/vi tror att vi är klara så är det bara att börja om från början.

Ha en skön lördag!