söndag 31 juli 2022

Än är det inte över ...


Spännande semester ... eller inte? Knappt har alla 10 000-tals orienterare packat ihop och åkt hem förrän nya skyltar kommit upp, det ska bli cykeltävlingar i en vecka. Igen? SM och alla linjelopp passerade förbi vårt hus under försommaren men nu ska det alltså bli nya tävlingar?

Helt ärligt så hade vi sett fram emot att kunna använda de vanliga vägarna och att kunna röra oss friare men helt tydligt får vi vänta ytterligare 7-8 dagar. Ja, ja så kan det bli ...

Vi har arbete på tomten samt en pool att bada i så varför klaga?

Uteförrådet har inte börjat byggas ännu. Mannen fokuserar på marken och underarbetet. Det mäts och funderas, plattorna som vi tänker använda som grund ligger inte plant, de kanske gjorde det en gång? Vem vet? Marken lutar (inte mycket men tillräckligt), först åt ena hållet och sen åt andra vilket gör att vi på något sätt måste se till att jämna ut/till för att underlätta inför själva byggandet. Jag är inte involverad i detta, det sköter mannen själv, vilket känns skönt.

Min uppgift just nu är att ta hand om trädgården där en syssla är bärplockning. Snabbt gjort om du som jag plockar in för att äta upp, resten av jobbet utomhus handlar mycket om att rensa, klippa rent/bort och se till så att vår tomt ser mysig samt inbjudande ut. Ett ställe du gärna skulle vilja "hänga i"



lördag 30 juli 2022

Sommarfötter


... jag äger dessa nu, har under mina semesterveckor långsamt förvärvat och gjort mig förtjänt av dessa säsongsbetonade nyttigheter.

När det blir varmt så är det första jag tar av mig mina strumpor. Jag älskar att gå barfota! (Inomhus = alla årstider). Mina fötter har samma känslighet som mina fingertoppar och när jag rör mig så känner jag minsta ojämnhet (på gott och ont).

Idag kan jag utan att grimasera gå över grus, det gör att livet blir enklare ... då när skorna tagit semester.


Minns när jag var liten och vi flyttade ut på landet. Det var AJ, AJ och oj ONT när träskorna låg kvarglömda på andra sidan grusgången. I slutet av sommaren sprang vi obehindrat över både grus och barr som om vi inte gjort annat.

Sommarfötter är kanske en oviktig och simpel merit men ack så skönt att äga då skorna ligger på fel ställe och ojämnt, stickigt eller taggigt underlag ska korsas.

Puss & kram



fredag 29 juli 2022

"Om trettio år får vi svårt med dessa trappor ..."


Hemma igen efter ett mysigt, uppfriskande och härligt dygn med mannen i mitt liv. Han som planerat allt och som aldrig upphör att förvåna samt överraska mig, det ena trumfkortet efter det andra halade han fram ur sin rockärm och jag hade enbart en uppgift, vara närvarande samt njuta.

Hade en känsla i magen att det kanske skulle bli ett kärt återseende och det blev det. Min älskling knöt ihop säcken och bokade in oss på "samma" hotell som vi tillbringade bröllopsnatten för 30 år sedan. Eller samma och samma (???) det kan diskuteras, då var Hotell Havsbaden i Grisslehamn exklusivt, nyöppnat och fräscht idag är det en välbesökt spa-anläggning med hotelldel.

Vi bodde i en svit i ett av tornen, enskilt men ändå helt nära både restaurang samt reception. Trerättersmiddagen var utsökt precis som hotellests inredningsdetaljer, rummets interiör och design. Utsikten över havet från sängen gav wow-känsla och frukostbuffé morgonen efter fick smaklökarna att jubla.  


Det som dock drog ner betyget var spindelnät i en död vinkel samt lager av damm på både orkidé samt kristallkrona, vi brydde oss dock inte om att bråka om detta, istället informerades receptionspersonal vid utcheckning så att gästerna efter oss skulle få ett bättre städat rum. 

När vi packat våra väskor och gick nerför den branta trappan som hörde till vår svit så sa mannen: "Vi får tacka för denna gång ... blir kanske svårt för oss att bo i samma rum om 30 år, de här trapporna kan vara svåra för oss att gå i då"


 

onsdag 27 juli 2022

Hemlig destination


Idag ska vi ut på äventyr, jag och mannen. Har ingen aning om vad han hittat på förutom att det har med vår 30-åriga bröllopsdag att göra. Egentligen är det drygt två veckor kvar men eftersom båda har semester så passar det extra bra att sticka iväg, Lejonkungen får ansvara för hus och katter. 

Vi är packade och klara och om ett par timmar drar vi!

Detta innebär att jag pausar bloggen i morgon, kanske lägger upp en eller annan bild på den destination som fortfarande är hemlig för mig? Vi får se.



Annars så är allt målande avklarat (nya uteförrådet) och igår flyttade jag all vår fina kompostjord så att mannen kunde dra den stora, tunga lådan (modell djup pallkrage), det blev en hel del grävande och skottande, fram och tillbaka innan jorden hamnade på rätt plats. Känns både skönt och tillfredställande att kunna bocka av de uppgifterna på vår "att göra lista".

Önskar dig en skön dag!




tisdag 26 juli 2022

Jag skulle ju enbart titta ...


Om du som jag gillar Harry Potter och Hogwarts så skulle du gilla marknadsplatsen under årets O-Ringe. Tälten har toppiga tak och är vita, precis som campingscenerna från världsmästerskapen i quidditch och det är mycket folk i rörelse men sen upphör likheterna. Magin får du föreställa dig själv.


Här finns allt vad en orienterare kan tänkas önska ... och/eller inte vilja ha, du hittar bland annat husbilar, massagetält, godis, mat, dryck och kläder samt campingutrustning.

Mannen och jag tog en promenad genom området för att köpa jordgubbar och hamnade direkt bland sportartiklar. Jag som inte skulle ha något hittade ett par duvblå Five Seasons fritidsbyxor och min bättre hälft en dricktermos.



Tänk hur det kan bli, i norr ramlade jag på en senapsgul klänning när syrran letade bland REA-utbudet (jag skulle inte handla men gjorde det ändå eftersom klänningen satt snyggt) och igår blev det byxor. Båda gångerna bra inköp om än oplanerade.

Jordgubbarna däremot glömdes bort ...




måndag 25 juli 2022

"De borde vara instängda!"

Mötte en tant i skogen härom dagen eller om rätt ska vara rätt så gick jag förbi henne. Vi hälsade. Precis när jag glidit in framför så undrade hon om det var min katt? Jag tittade över axeln och såg en fin gråspräcklig med blått halsband snedda över stigen in i buskarna på andra sidan. "Nej", svarade jag.

"Katter borde hållas instängda", fortsatte tanten.

"Men ... vi bor ju mitt i naturen, som på landet", svarade jag "här har katterna det bra".

"De äter upp alla småfåglar!"

Tanten fortsatte och sa att bland höghusen där hon bor finns inga fåglar, tydligen var det katternas fel(?) (samt de oansvariga hussar och mattar som låter sina älsklingar gå ut). Jag lyssnade men tänkte att kanske finns det andra anledningar? Att förutsättningarna bland flerfamiljshusen blivit sämre för småfåglar, att det naturliga habitatet försvunnit? Att människor, bilar, bussar och annat låter samt tar plats och att de mindre fåglarna kanske sökt sig till andra områden?

Jag berättade att i vårt lilla villakvarter samsas hundar, katter och fåglar men det örat ville tanten inte riktigt lyssna på. Innan våra vägar skiljdes åt så avslutade hon med att säga:

"Jag hade katt för länge sedan, den fick hålla sig inne men när vi åkte till landet fick den gå ut"



söndag 24 juli 2022

Ett "hot" och ett "ljug" - kan göra skillnad

Härom dagen fick vi ett mejl, både jag och mannen, han såg detta direkt och läste, sen undrade han om jag öppnat min inkorg? Svar: nej.

Jag satte mig vid datorn för att kolla all oläst e-post och hittade ett ifrån vår vägförening, det vill säga våra gemensamma grannar i villakvarteret. Visade sig att ett hus hade haft besök av en okänd man. Vad som var tydligt var hur han rörde sig, precis som om han rekade inför ett inbrott. Allt fanns filmat. Husägaren skrev att de via kameran hade de meddelat mannen att polisen var på väg och på detta sätt fått den oinbjudne gästen att lämna tomten. 

Polisen var just då inte på väg, det var ett "hot", ett "ljug" i stundens hetta men händelsen anmäldes direkt och filmen skickades. 

Här är vitsen med att ha en mejlgrupp, att kunna informera och berätta vad som iakttagits och skett så att andra kan vara observanta och själva fundera över eventuella åtgärder för att slippa stöld. Grannsamverkan. 

Mannen tänkte direkt på vår ena granne, det hus som för tillfället står tomt efter att cancern besegrade ägaren. Bilen har under en längre tid stått parkerad på tomten men efter att sönerna sist befann sig i sin mammas hus så har den körts iväg. Jag fick i uppdrag att gå till nästa granne på andra sidan om "dödsboet", vilket jag gjorde.  Där kom vi fram till att var och en av oss skulle hålla extra koll på det tomma huset samt att undertecknad skulle messa "sönerna" (alltså inte våra utan den döda grannens) och informerade om läget samt vår plan.

Det positiva (just nu) är att O-Ringen startat och att många, många människor är i rörelse. Att göra inbrott blir betydligt svårare än tidigare vilket känns rätt skönt men checkar av husen gör vi ändå precis som bestämt för vem vet? 

Det sägs ju att tillfället gör tjuven ...



lördag 23 juli 2022

Är min tidsuppfattning skev?

 "Där är där man inte är. Här är där, där man äär."

Börjar med ett par meningar ur ett avsnitt ur en sång ifrån Fem myror är fler än fyra elefanter, tänker att den strofen passar min blogg idag.



För två veckor sedan hängde jag med mina systrar, förra veckan med Astronauten plus flickvän då undertecknad inte arbetade och denna vecka har jag och mannen fokuserat på målning. Semestermoodet är påkopplat och allt som nyss hände känns både nära och långt borta på samma gång.

Är min tidsuppfattning skev?



Tror inte det. Tiden har flugit iväg men ändå inte, som att äta tårtan och ha den kvar på samma gång. Förstår du hur och vad jag menar?

Egentligen existerar varken tankar framåt eller bakåt utan enbart NU. Jag sitter här, i soffan och skriver blogginlägg. Vänstra handen på Stanleys mage och den högra på tangentbordet, skapar en pekfingervals.



Allt bara "är" och jag befinner mig mitt i, en rätt skön känsla. Rofylld och grundande. Sammanfattningsvis har jag ingenting vettigt att skriva idag så för allas bästa avrundar jag. 


Önskar dig en skön söndag!

fredag 22 juli 2022

På gott och ont

För en månad sedan gick SM i cykel i vår stad, närmare bestämt genom vårt bostadsområde, nu alldeles strax, på söndag startar Oringen (orientering) och vi är inbäddade i ett hav av camping- och tältplatser. I händelsernas centrum skulle vi kunna säga, på gott och ont. Grannarna har hyrt ut sitt hus till en familj från Lund och dragit medan vi väljer att stanna hemma.

De "problem" som kan uppstå är när vi ska åka iväg alternativt ta oss hem, bussarna har ställts in och vägarna är delvis avstängda. Jag och mannen klarar oss hyggligt men det är värre för Lejonkungen som pendlar och ger sig iväg tidigt, planering blir ett "måste"(vilket inte hans starkaste sida ...).

Frågan är vilka möjligheter jag har att löpa och/eller promenera? Stigar samt cykel- och gångvägar kan hamna i zoner där jag inte tillåts vara, hur gör undertecknad då?

Tja, bäst att ta en dag i sänder. De orienterare jag hittills mött (i skogen) har alla varit väldigt trevliga, litar därför på att vi nog kan samsas i den natur som omsluter oss.



torsdag 21 juli 2022

Kanske ett skymningsäventyr?

Har beslutat mig för att boka in mig på skogssafari någon kväll, ganska snart. Tänker att Lejonkungen får vara min guide.

Kanske kliar du dig i huvudet och undrar ... safari i Sverige ... på kvällen???

Japp. Sonen och hans polare har upprepade gånger träffat på grävlingar. Enligt nära källor så är dessa djur i rörelse i skymningstimmen och samma informationskälla är dessutom helt säker på exakt var deras gryt ligger.

Att se detta djur på håll är en sak, det har vi gjort upprepade gånger när vi bodde på landet, både levande och överkörda men att möta det? 

Kidsens dagis hade en grävlingsfamilj som bodde i husgrunden (såg aldrig - hörde enbart talas om), dessa tvångsförflyttades för barnen och personalens skull.

Jag har mött grävling, en gång när jag promenerade en skog. Då pausade undertecknad sina steg och vi tittade på varandra i några sekunder innan jag fortsatte med något förhöjd puls. Fick lära mig på Lärarhögskolan att det är bra att använda stövlar med kottar, då det sägs att grävlingen biter till det knakar ...) Måste erkänna att dessa sanningar/skrönor lämnat en hel del respekt inför detta djur, inget du vill köra på med bil och inte heller hamna mellan mamma och barn. 

Men nu känner jag lusten att gå på äventyr, grävlingssafari, på lagom avstånd ifrån de kraftiga käkarna.





onsdag 20 juli 2022

Livets fram- och baksida


Hur olika livet kan te sig, själv njuter jag av ledighet, målar, trädgårdsfixar och badar ... inte allt på samma gång vilket skulle vara en syn i sig medan andra (vänner) möter hinder och sorg. 

Fick under samma dag veta att en hel familj släppt allt och skyndat iväg, från frukost och arbeten för att vaka vid en sjuk mamma/mormor ...

I nästa sekund fick jag ett mess där en annan vän berättar att de utsatts för inbrott och stöld ...

I vårt hus, med våra katter och mannen saknar jag inget. Solen skiner och världen ler mot mig. To do listan prickas av samtidigt som undertecknad verkligen hinner vila och "bara vara". Jag är tillfreds


... det är inte mina vänner som drabbats av livet, som behöver städa upp och skapa ordning i ett kaos som någon annan orsakat alternativt drabbats av plötslig sorg, den där bottenlösa när en förälders timglas kanske rinner ut ...

Är det okey att jag är lycklig när andra inte är det?

Klart det ÄR men tanken knackar ändå på och jag hoppas att det kunde få vara annorlunda för mina vänner. Idag är det en ny dag, igår är historia, kanske blir denna dag ljusare?



tisdag 19 juli 2022

"Fight or flight" läget är inaktiverat

För lite mer än två år sedan adopterade vi två vilda katter från ett katthem i Vallentuna. Audrey och Stanley vistades och bodde just då på Kattcaféet, Surbrunnsgatan i Stockholm. Jag tog med en vän och hämtade de traumatiserade pälsklingarna. 

Första veckan låg de (dagtid) och tryckte under skrivbord och byrå. Audrey visade sig vara livrädd för händer medan Stanley korta stunder tillät oss att mycket försiktigt klappa honom i 30 sekunder.

Idag får vi klappa Audrey men resan har varit lång.

Först ville hon inte, sen ville hon men klarade inte av det. Vi kunde se att hon kollade in när Stanley njöt av att bli berörd så vi beslöt att KBT-träna henne ... eller om jag ska vara helt ärlig så var det hon som valde att försöka. 

I början ryckte det ofrivilligt i hennes kropp och hennes "fight our flight" läge var konstant aktiverat. Om Audrey låg nära Stanley så gick det bättre, där är hon som tryggast.

Efter en tid blev ryckningarna färre och nu är de mer eller mindre försvunna! 

När jag klappar S så ligger vår lilla tjej och tittar avundsjukt på oss, jag är därför noga med att erbjuda henne lika mycket kel, ibland vill hon inte men ofta tar hon emot.

Stanley som mer och mer börjar kännas som en "vanlig" katt (trygg och utan traumatiska händelser i sin barndom) rullar gärna över på rygg och visar hela magen, sträcker ut sig i hela sin längd och njuter.

Vilken härlig resa de gjort!!!




måndag 18 juli 2022

Belöning: jag slapp laga middag

Tycker du som jag att det finns ett välbehag i att arbeta sig fysiskt trött?

Hemma hos oss har vi nu hunnit måla alla sektioner till förrådet och efter att de torkat staplat dessa samt skyddat med presenning. Allt lösvirke återstår, vilket är en hel del ... sen kan vi börja montera och bygga.

Svensk sommar detta år innebär regnskurar som dyker upp när vi minst anar det, då blir det snabbstäd och paus. Igår hade jag dock andan uppe så när målningen avslutats övergick undertecknad till ogräsrensning. Två veckors fri lek (för oönskat grönt) stökar till det hemma hos oss och det fanns en hel del att dra upp (helst med rötterna).

Som grädde på moset vände jag vår kompost! Den har stått mer eller mindre orörd i fyra år ... Helt allvarligt skulle jag aldrig kommit på idén om det inte var för att vi behöver flytta den, uteförrådet ska nämligen placeras där komposten bor. Vad jag upptäckte var att vi har bra jord! Den totala frånvaron från vår sida samt bristen på uppmärksamhet verkar gjort susen. Ingen ny plantjord behöver inhandlas.

Ett dopp i poolen och sen ville kroppen vila ... (vilket den fick) och jag slapp till och med laga middag. 


 

söndag 17 juli 2022

"Jag ska måla hela världen, lilla mamma"

... eller det räcker med de brädor som ligger gömda under vår stora presenning.

Årets semesterprojekt har nu startat på allvar, måla och bygga uteförråd. Planering, inköp och förarbete är genomfört och igår plockades penslarna fram för att användas. När Astronauten cyklade iväg för att medverka i nytt podavsnitt (om vikten av analys och statestik i elitfotboll), I promenerade och Lejonkungen gameade byggde mannen hemmagjorda "bockar" så att vi kunde måla sektion efter sektion.

Så blev det Lejonkungen och Is tur att försvinna på cyklar, de skulle möta A för att se allsvensk fotboll. Hemma fortsatte jag och mannen att måla i perfekt väder, 20 grader, sol och lite vind. Färgen torkade snabbt och vi hann med hälften av alla sektioner innan vi avbröt för fika.

De lösa plankorna kommer troligtvis att ta längre tid, de är många och ska så småningom bli både golv och tak men dessa tar vi en annan dag.




lördag 16 juli 2022

Sköna söndag


Dags att checka in i semesterläge igen samt vårt sista dygn med hela familjen samlad. Like it!

Under gårdagens arbete i butiken så låg stan öde och tom och känslan infann sig att ingen skulle kliva in genom entrén (ute var det kallt och blåsigt med hot om regn i luften) men jag hade fel. Så småningom dök en och annan kund upp, de petade lite i rean, scrollade av nyheterna och gick, eller så sökte de något som vi inte har ...

En kund hade sträckt en muskel när hon klev av bussen och istället för att sälja något till henne så fick hon tips av mig hur hon skulle behandla sin kropp. I den andan förflöt förmiddagen, riktigt seg om du frågar mig. Sen plötsligt vaknade de kunder till som verkligen ville hitta något och mitt arbete blev så där trevligt som det kan vara.

Hemma lagade vi god middag, spelade spel, pusslade och kollade på film, en mysig familjekväll.





fredag 15 juli 2022

"Bip-test" eller inte?

Ledig fredag med mulet väder, kyligare temperaturer och regn ... jippi ... eller?

Vem kan styra över vädret? Inte jag, det är som det är, vilket betyder att det är lika bra att försöka acceptera läget och göra det bästa av situationen. Startade därför min fredag med en längre löprunda. Mulet med temperaturer under 20 grader är idealiskt, luften är frisk och risken att få solsting alternativt bli överhettad är mer eller mindre obefintlig.


Astronauten och I sprang senare, efter sin frukost men de gjorde "bip-test". Både Lejonkungen och jag erbjöds att hänga på men ingen av oss nappade. För mig handlar löpning om att vara i kroppen och nuet, att njuta - inte prestera.

Jag springer för att må bra, för att orka och hålla länge, det finns ingen motivation att tävla eller förbereda mig inför ett lopp, min mål är enbart välmående.


Senare tog vi alla en längre bilfärd i minnenas hjulspår, åkte ut på landet och kollade in vårt gamla hus. Körde förbi kidsens dagis, deras kompisars hus, fotbollsplaner och badställen, allt för att visa I sin sambos (Astronautens) idylliska uppväxt miljö. Vårt stora hus på landet, det hem vi aldrig trodde att vi skulle flytta ifrån ... men ändå lämnade.