torsdag 30 april 2020

Datumstämpel gick ut för ett par år sedan


Hemma hos oss är det mannen som städar (i alla fall det senaste året) och jag som lagar mat. Men så klart ingen regel utan undantag haha, emellanåt byter vi sysslor.

Så vad gjorde jag på Valborg?

Svaret är: städade ur kylskåpet! Helt ärligt så har jag under en längre tid konstaterat att det verkligen behövts och igår när den stora festdagen mer liknade vilken dag som helst så gjorde jag det. Yes!!! Resultatet blev ett snyggt och rent ställe för kylvaror, utan de produkter som Lejonkungen brukar stöna över ... de vars datumstämpel gått ut för ett par år sedan. Hmn, ja du läste rätt.


Annars hanns en lång promenad med och en biltur ut på landet till våra gamla "hemtrakter" för att kolla läget. Vinka till vårt tidigare hus och kolla vad som hänt sedan sist. Ett coronasäkert alternativ till Valborgsfirande.

Idag står det arbete på mitt schema, hela förmiddagen och därefter chilltid med familjen.


onsdag 29 april 2020

En annorlunda dag


Sista april i Uppsala som vi aldrig firat den, eller vad då fira? Inte i år. Valborg är inställd på grund av Corona, däremot är det upp till var och en att ha åsikter om det.

Ingen mösspåtagning. Ingen forsränning. Ingen sillunch??? Ingen champagnegalopp eller pampig körsång vid slottet. Majbrasorna uteblir och befolkningen förväntas hålla sig i karantän.


Jag undrar jag?
Kommer folk verkligen att hålla sig hemma? Kanske? Kanske inte?

Hemma hos oss blir det därför en "vanligare" dag. Inget häng inne i stan utan snarare långpromenad i skogen och längs ån ... om det kalla vårvädret tillåter?
Fixar något gott att äta och myser med film.
Mannen säger att det blir Valborg även nästa år ... och det är sant.



tisdag 28 april 2020

Visualiserar Joakim von Ankas kassavalv


Jag brukar "aldrig" önska mig pengar, för mig är det ett nödvändigt ont. Så länge jag har så det finns möjlighet att betala räkningar och mat så är undertecknad nöjd.

Men ...

Just nu vore det toppen med en rejäl summa, den skulle komma som en skänk från ovan och göra gott. Ett bättre alternativ är förstås ett gäng välbetalda arbetsuppdrag. Ja tack!

Tror att jag både skriver och säger det rakt ut: Jag önskar mig pengar!
Kanske ska visualisera Farbror Joakim von Anka när han badar i sitt kassavalv haha, undrar om det fungerar?


Coronavirusets stökar till och skapar oreda för många. En del blir varslade och av med sina jobb medan andra får ut en bråkdel av sin ordinarie inkomst. Det är tuffa tider ...

Nej, det är inte mest synd om mig, det finns andra som har det betydligt värre. Men om jag/vi ska överleva ekonomiskt så behöver jag antingen söka nya uppdrag/annat arbete eller vinna pengar på spel.

Hemma hos oss testar vi trisslotter men hittills har storvinsten uteblivit. Alltså hur svårt kan det vara?!


Kanske är det enklare med ett schysst arbete? Bara det att marknaden är ojämn. Om jag haft en gedigen sjukvårdsutbildning så skulle knappast arbete och lön saknas, då stod antagligen vila och återhämtning högt på önskelistan. Men nu är jag varken läkare eller sjuksköterska ...

Så har du en ide', ett tips, ett arbete eller uppdrag hör av dig till mig!


Fast det är klart sen finns ju min "idol" Pippi, hennes kappsäck med guldpengar skulle inte heller sitta fel. Fördelen med Pippi är att jag gillar hennes attityd. Hon är snäll och använder sina pengar smart, dessutom delar hon med sig och gör andra lyckliga tack vare sitt stora hjärta.


måndag 27 april 2020

I husmoderns bibliotek

Detta blogginslag är en repris från oktober 2015:



I vår bokhylla står en av mormors presentböcker, den är en skatt för eftervärlden.
Boken är publicerad tidigt 30-tal och skulle fastna i censuren om den granskades idag. PK? Absolut inte! Trots det är det med ett leende på läpparna jag läser kapitlen.

En bok för svenska husmödrar i de övre samhällsklasserna för här snackar vi knappast arbetarklass.
"100 bjudningar, matsedlar och recept för få och många gäster".
En studie i vett och etikett. Allt du inte vet kan du läsa om här.

Du hittar kapitel som:

  • Middag utan hembiträde
  • Tretår
  • Weekend på egendom
  • Första middagen för svärföräldrarna
  • Sportlunch
  • Dammiddag för åtta
  • Ungkarlsmiddag 
  • Kräftsupé med charader
  • Middag a´95 öre
  • Den självförsörjande bjuder på middag
  • Kavajskutt
  • Brasafton
  • Oss flickor emellan

Idag koncentrerar jag mig på Kapitel 80:  

Ateljéskiva
I konstnärskretsar ger man ofta en ateljéskiva.
Främsta tillgången är då ateljén,
det behövs faktiskt inte mycket mera -
folk tycker nu en gång om att gå bort i ateljéer,
och de tar det gärna som det är.

Våtvaror: O.P. eller Överste, vichyvatten och vermouth
Mat: Hyr hem en "korvgubbe" för en kväll
och låt honom sköta förplädningen
(gästerna bör givetvis inte betala sina korvar själva!)

Sittplatser beredes genom kuddar,
var och en av gästerna tar med sin egen.
Man får naturligtvis bjuda med urskillning,
när man bjuder på en sådan skiva -
alltför konventionellt betonade människor böra naturligtvis ej komma i åtanke -
de skulle enbart tycka det vara underligt 
och känna sig illa till mods.


I skrivande stund leker jag hemmafru, emellanåt en ganska trevlig lek. Det är söndag och vi är lediga. Jag har kors i taket både bakat och lagat en god tvårätterslunch.  
Snart blir det fika och senare i kväll söndagsmiddag. 

Tack och lov är det vardag i morgon och då är hemmafruleken slut.
Det är viktigt att vara måttlig!

söndag 26 april 2020

Flashbacks


Gick förbi en av grannarnas hus och upptäckte en liten bil. En röd precis som min första alldeles egna av märket Fiat. Jag köpte den begagnat (årsmodell 77 så den var minst 10 år) för 3000 kr. Ingen skönhet och det var inte mycket som fungerade. Motorhuven var svart (!?), bromsarna utslitna och klädseln trist men trots det kom jag att älska mitt högst personliga fordon.

Detta var långt innan mannen kom in i mitt liv (han hade ALDRIG köpt bilen) och den som hjälpte mig då var en tidigare pojkvän tillika brandbilskonstruktör. Hela bilen lackades om i just brandbilsrött och jag fick lära mig meka. Bytte klädsel (själv) och senare motor (bland annat) med hjälp av Xet.

Min Fiat vägde 800 kg och jag älskade den! Körde till Stockholm när jag hade dansklass (balett) och t o r Göteborg med kompisar. En plan var att bila i Skottland men den sprack på grund av vänstertrafik samt att min kompis inte hade körkort.


Min brandbilsröda Fiat, vilka minnen! I slutet regnade det in?! Hela bilen skallrade och jag fick sätta stereon på högsta volym för att överrösta motorljudet när jag körde på motorväg.  Bromsarna tog först när jag nästan tryckt dem hela vägen ner i golvet. och krocksäker? Absolut inte.

När jag träffade mannen sålde jag bilen (fick mer för den än jag gett), behövde den inte längre. Cykel fungerade alldeles utmärkt och skulle vi någonstans så hade han en ny vit Mazda som aldrig strulade.

Ändå coolt att grannen har en liten, gammal och röd bil på sin gård, det gav mig glada och positiva flashbacks. Har tyvärr inga foton just idag att visa på min gamla kärlek ...



lördag 25 april 2020

"Du/vi har besök"


Besök i coronatider är kanske inte att rekommendera så vi bjuder sällan in gäster. Verkar inte spela någon roll för vi få ändå besök. Har bland annat ett skatpar som dagligen patrullerar och inspekterar badtemperaturen i vår damm.

Igår morse såg mannen en kråka (ny i skaran av besökare) som lyckligt doppade sig i vår damm, om och om igen till dess att den var riktigt våt, då flög den iväg och satte den sig i en lyktstolpe, nöjd och glad efter att ha tvättat bort all gammal vintersmuts.


Så strax efter lunch tittade en av grannskapets katter in genom fönstret till vår altandörr och tyckte att vi borde släppa in henne. Icke sa Nicke, vi var på väg ut så hon fick lugnt stå kvar ... något förnärmad över att bli avvisad.

Under kvällen kom mannens bästis förbi, gick husesyn undertiden som vi spelade spel. Kollade läget, blev klappad och kliad bakom öronen innan hon nöjd traskade hemåt igen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att djurlivet på vår gata är både socialt och aktivt.


fredag 24 april 2020

Vi är redo


Om du som läser denna blogg och kanske känner mig IRL har en lösning och ett förslag så tveka inte att säga till. Jag och mannen har under ett par månader pratat om att NU är det dags för kattungar, gärna två så de har sällskap. Vet bara inte VART vi ska vända oss??? Känner just nu ingen som har katt och som nyligen fått kattungar.

Eftersom mannen är den han är med utmärkta "skills" att se, möta, trygga och fostra djur så har vi även kollat "hemlösa" katter som bor på katthem och söker nya människor, ny familj. Fick då till svar att de inte adopterar bort sina skyddslingar till villaområden?!?


Hallå, kom hem till oss och kolla innan ni uttalar er! Vi bor bättre och säkrare nu än när vi bodde på landet. Skogen, åsen och ån inom räckhåll och en tomt som är lummig. Jag kan lova att en katt (om den vill gå på äventyr) hellre söker sig i den riktning naturen kallar än åt andra hållet där bilar och bussar rör sig. Hur som så låter vi katthemmets svar få vara oemotsagt, det får bli kattungar.

Så om du har eller vet någon som känner någon som just nu har små nyfödda kattungar hemma så säg till. Vi kommer att bli de bästa av människor för de små! Jag står för kärlek, acceptens och tålamod, mannen för allt annat.


Puss & kram


torsdag 23 april 2020

Kaffe (utomhus) i trosor


Lunchkaffe i solen, iförd enbart underkläder ... så nice! I vår "grop" utanför sovrumsaltandörren är jag osynlig för världen runt omkring. Ingen ser mig (förutom om du kommer på grusgången mot vårt poolhus och tittar ner mot den lilla uteplatsen).

Igår blev jag dock tagen på bar gärning ... av en kär vän. Hon skrattade mest och jag drog på mig lite mer respektabel klädsel.

Det gäller att passa på de dagar då sommarvärmen är på besök. Njuta av fågelsången, blommorna och alla humlor. De sistnämnda är gigantiska och jag har i veckan fått reda på att det enbart är drottningar som flyger i den tidiga vårvärmen. De letar nytt bo att flytta in i innan de kan föda upp ungefär 500 humlor.


Mannen rensar och städar ur dammen, gör i ordning den för säsongen. Fåglarna och katterna har aldrig övergett den, de tittar förbi, badar och/eller dricker.

Sen har vi vår pool ...

Just nu orkar jag inte tänka på det arbete som ligger framför oss (läs MIG). Vattnet bör antagligen bytas igen, så ska poolen städas och dammsugas från alla spindlar som letat sig in under pooltaket. Jag gör det sen ... en annan dag ... inte nu. Lejonkungen får hjälpa till.




onsdag 22 april 2020

Ooops, skulle inte tro det!


När jag var 22 år så köpte jag min första lägenhet, alldeles själv. Med fast arbete i Stockholm så fick jag lån på i stort sätt hela summan minus ett topplån på 10 000 kr.

Faktiskt så tror jag att det var enda gången som min pappa frivilligt tog sig till telefonen (han avskydde dessa) för att ringa mig samt kolla om jag hade koll på läget. Efter att ha ställt de frågor han ansåg vara nödvändiga så fick jag godkänt.


I dagarna skriver Astronauten kontrakt på sin första riktiga och egna lägenhet. Han har sprungit på visningar och bollat en del med mannen. Räknat och kalkylerat. För honom har det varit svårare då 15% av summan inte längre ingår i den del av lån som banken godkänner (trots att han har ett bra arbete och en schysst lön). Så för att han ska slippa topplån stöttar föräldrarna och supportar med tanke att han ska betala tillbaka enligt hemmasnickrad återbetalningsplan.

Lillebror/Lejonkungen tycker att det borde vara rättvist, om vi hjälper brorsan så borde vi väl även hjälpa honom ... med lägenhet i London! Ooops ... skulle inte tro det.


tisdag 21 april 2020

I magnolians tid

Det finns människor och så finns det "människor"


Detta blogginlägg är nästan på dagen fyra år gammalt, i en tid när ingen hört talas om corona och vi umgicks socialt lite hur som helst, på gården, i affären samt ute på gatan. 
Just nu idag känns detta mer eller mindre omöjligt MEN en dag så  ...

Igår hade vi gårdsstäd i vår förening, någonting som för mig är förknippat med social grannsamvaro och fysiskt arbete. Alla åldrar hjälps åt och så avslutas det hela med gemensam grillunch. För mig en trevlig dag i glada vänners lag.

Den här bloggen ska inte handla om vår städdag utan om det som hände innan när jag var på affären för att handla till själva grillningen.



Jag och en granne hade lastat kundvagnen full av korv, hamburgare, halloumi, bröd samt annat smått och gott. När vi kom till kassan erbjöd sig grannen att betala. Jag tog med kassar och ställde mig för att packa våra varor.

Vid min sida dök snart en kille och en liten tjej upp, de tittade med stora ögon på vår sida av bandet. Vi började prata. Jag berättade att vi skulle städa och sen ha fest, äta hamburgare och korv som belöning. De frågade vad jag hette och jag svarade. Barnen presenterade sig själva. Om de kunnat skulle de gärna velat vara med på vår gård och träffa de barn som bor i våra hus.

Så kom deras varor, godispåsar. Då kunde jag inte låta bli att skoja med syskonen som var 5 och 8 år.
"Men ska ni äta godis idag på en söndag? Får man äta lördagsgodis andra dagar?"
Den lilla tjejen tittade på mig och svarade glatt: "Vi åt inget igår så vi får idag."
"Jaha, vad bra", sa jag och fortsatte packa alla våra varor. I ögonvrån såg jag hur någon som kan ha varit deras mormor eller farmor dök upp. Hon snäste irriterat: "Du ska sluta vara så nyfiken ... bl a bl a bla ..."

Jag tänkte att hon pratade till barnen men insåg att något inte stämde, det var mig hon var sur på! Vad hade jag gjort? Pratat med hennes trevliga barnbarn som undrat och frågat massor om våran mat. Jag vet att jag är öppen som person och att jag kan tillåta mig att skoja med helt okända personer. Det är sällan det blir tokigt och barnen förstod direkt mitt skämt om godis ...



För det enda jag kan tänka mig att tanten kunde reagera snett på var att jag uttalat mig om ätandet av lördagsgodis på en söndag. Men vem vet? Kassörskan tittade på min granne och viskade "Hon är sån ..." om kvinnan som försökte läxa upp mig.

Alltså hallå! Jag har social kompetens, dessutom är jag utbildad fritidspedagog och har många år erfarenhet av att arbeta med allt från barn i kris till alla andra underbara yngre personer. Den kille och tjej som igår tog kontakt med mig vid varubandet var trevliga små människor, oförstörda med en stor portion charm samt social kompetens.

Snälla "tant/mormor/farmor" eller vem du än är i förhållande till dessa båda individer: förstör dem inte! Låt barnen få fråga, låt vuxna svara och faktiskt skoja med dem. Barn gör som vuxna gör ... inte som de säger!



Så med viss förvirring lämnade jag och grannen matbutiken då vi insåg att det var jag som blev avsnäst och inte barnen (med det menar jag att det inte fanns någon anledning att gå på de små heller).

Hur störd du än blev på mig "tanten" så kommer jag att fortsätta att vara nyfiken och intresserad av andra människor! Det får du stå ut med. Jag har varken lust eller intresse att ändra mig på denna punkt, den är min superkraft.



Hej svejs!

måndag 20 april 2020

Nya tider


Årets premiäryoga på altanen är nu avklarad. Det var varmt och nästan vindstilla, vilket gav ordentlig mersmak. Hoppas vädret tillåter att jag delvis flyttar ut min egen praktik.

Att höra fåglarna sjunga och känna vinden mot min hud gör mig lycklig. Allt upplevs enklare och hoppfullare än när stormvindar blåser.

Våren är verkligen här med blommor och buskar som skiftar i grönt!


Våra yogagrodor (i betong) som bott i min hemmastudio har också flyttat ut, de sitter på stenmuren och vakar över dammen, kollar in skatorna och småfåglarna som stannar till för att dricka eller tvätta sig.

Det sägs att det ska bli varmt idag. Soligt. Hoppas det, då kan jag återigen njuta med en kaffekopp.


Ha det bra!





söndag 19 april 2020

... annorlunda


Ny vecka, nya klasser och åtaganden. Allt är möjligt även om kalendern är betydligt renare än för en månad sedan.

Har fått stryka det ena jobbet efter det andra samt fått meddelande om att ett retreat jag länge sett fram emot inte blir av på grund av coronaviruset.

För mig är det som för alla andra (egna företagare) ... annorlunda.

Tids nog kommer även denna situation att vara över, frågan vi alla ställer oss men som ingen kan svara på är "hur länge"?


En dag i taget.

Tackar mig själv för min positiva inställning och mitt goda humör. Vet att ingenting blir bättre eller lättare om jag släpper in rädsla, oro eller negativa tankar. Allt är vad det är just nu. De stora frågorna kan jag inte styra. För mig handlar det därför om att acceptera och göra mitt bästa i de situationer där det finns möjlighet att välja och/eller agera.

Vara närvarande, träna tålamod, visa omtanke och kärlek samt i möjligaste mån skippa antaganden och förutfattade meningar.

Välkommen måndag!



lördag 18 april 2020

... behåller därför alla kläder på


Trädgården vaknar till liv och det känns som att "to do listan" växer för varje dag, ännu inte betungande och eftersom det just nu finns mer tid hemma än tidigare så kanske vi lyckas vara mer i fas denna vår?

Rabarbern har brutit igenom jorden och börjat växa. Den som i sommar kommer att vara gigantisk är nu spröd, vackert röd/grön och liten. Kommer inte att dröja länge innan vi kan skörda de första stjälkarna och tillaga något gott.


Annars fortsätter jag att beskära toppskott på ett av äppelträden. När den uppgiften är klar så är fyra av sju träd ompysslade, de andra tre får vara "träd" och växa lite som de har lust.

För ett år sedan klättrade jag runt i träden och på stege klädd i shorts och sportBH, det gör jag INTE i år. Blåsten stör och antalet plusgrader närmar sig inte sommartemperatur, behåller därför alla kläder på och svettas hellre in våren.


Grannarna klär sig i heltäckande vitt från topp till tå och pysslar om sina bin. Själv ser jag fram emot att lägga in en beställning på närodlat honung om ett par veckor.

Att arbeta i trädgården är rogivande även om det kan ge både träningsvärk och muskelont. Grannkatten som är mannens bästis hänger dagligen hos oss. Ligger vid vinrankorna i solen och spanar på sitt eget hus så hon kan se när hennes familj återvänder hem. Den tidigare så skygga honan har accepterat mig fullt ut och nu även okeyat Lejonkungen. Verkar som att hon känner sig trygg på vår tomt.

En lång skön söndag ligger framför mig/oss, härligt! Ska njuta allt jag kan. Önskar dig en bra dag.




fredag 17 april 2020

Jag = slasktratt


Jag och mannen har en uppgörelse, en deal ... eller NEJ det har vi inte, ändå fortgår "avtalet".

Han lämnar alla kantbitar på våra bröd och eftersom jag inte vill eller kan slänga mat som är okey så äter jag upp dessa. Egentligen har jag ingen lust men om jag inte gör det så skulle massor av brödbitar hamna i komposten.

I mig finns en gen som vägrar slänga schysst mat, för mig är det mer eller mindre en dödssynd. Så jag blir slasktratten, den som tar resterna.


Tro nu inte att jag lider eller att jag går omkring och suckar (det sista händer dock emellanåt när jag har en sämre dag) nä, jag gillar läget och äter kantbitarna som samlas i en av fryslådorna. Oftast funderar jag inte ens på vår deal. Det finns annat som mannen backar på, vilket innebär att vi kompletterar varandra. Ett förhållande handlar om att ge och ta, att kompromissa, så kantbitar är inget större skav.

Hur kompromissar du?


torsdag 16 april 2020

Då LER jag med hela kroppen


Gårdagen var en blandning av yogaklasser, egen praktik och pannkakstårta.
Lejonkungen fyllde år och väcktes med skönsång och flaggviftning samt ett par paket.

Han bjöds senare på pannkakstårta, färsk ananas och kaffe - vår lunch (vilket mannen rynkade på pannan över). En mysig paus i pluggandet. Vet inte när vi senast åt just pannkakstårta???

Lejonkungen önskade denna rätt på sitt buffébord då han tog studenten, för de yngre barnens skull ;) Kanske var det då vi sist smaskade kombinationen hallon, grädde och pannkakor?


I coronatider blir det inte mer firande än så (läs in även en god hemlagad födelsedagsmiddag). Familjemys varvat med arbete och plugg är vad som gäller. Kompisarna får vänta lite, till en annan dag.

För egen del glädjer det mig att sonen önskade sig tecknarpennor och ett ordentligt ritblock. Att han vill testa sig fram den vägen och skapa utifrån sin person.

I min släkt är de estetiska, konstnärliga och kreativa förmågorna genomgående, nedärvda i generationer, via blodet. I verkliga livet yttrar sig skapandet på många olika sätt (ofta hobby) men var och en av oss har ett behov, en drivkraft. Jag vet att även våra kids har dessa anlag och varje gång de kickar in och får "blomma" så ler jag med hela kroppen!