Jag som sällan vet vad jag ska skriva på min önskelista beslöt att tipsa om klänningen,
Istället gick veckorna och sen kom mannen undrandes, ville veta vad jag önskade mig. Nu var han redo. Jag tipsade om klänningen och han meddelade ett par dagar senare att den gått upp i rök. "Du kan väl kolla nätet", sa mannen "och skicka länk till mig:"
Jag som sällan letar på hemsidor gjorde som han sa eftersom jag så gärna önskade mig just denna klänning. Resultat: 0. Ingenstans fanns klänningen att inhandla och jag strök den ur mitt medvetande.
Så på juldagen kollade jag min mejl. I ett massutskick från butik hittar jag klänningen på bild! Men va?! Var kom den ifrån? Den är fortfarande på ordinarie pris men där och då bestämmer jag mig för att köpa den. Jag fyller i alla uppgifter och får då veta att klänningen inte finns i min storlek ...
Nähe, då var det väl inte meningen, den vill bara retas. Jag släpper återigen idén om att bära den på mig. Ett par dagar senare när jag arbetar så plingar det i min ficka, jag får sms. Eftersom jag är på jobbet så kollar jag mobilen först när det är möjligt. Meddelandet är från mannen.
"Är det den här?" står det under en bild av "min" klänning? Jag får också veta att den finns i min storlek. Jag messar snabbt tillbaka: Köp!
Det dröjer en stund sen ringer mannen och meddelar att han är hemma, utan klänning. Jag tog för lång tid på mig att svara ...
Nu berättar jag för mina arbetskompisar om den lustiga historien. Det är inte meningen att jag ska få tag på den. Då tittar min chef på mig och säger att jag på en gång ska springa iväg och kolla om den finns kvar. Sagt och gjort, jag skyndar iväg och hittar klänningen på en galge precis där mannen beskrivit att den ska vara. Så nu är den min!
Happy ending!