Sesam öppna dig

Så kom dagen då vår Tiger skulle få gå ut ... eller om sanningen ska fram så har Lejonkungen redan låtit katten löpa mer eller mindre fritt. Det sägs att sonen höll koll på vår fyrfota vän och kanske är det sant alternativt så körde Lejonkungen lite fri uppfostran?

Eftersom både jag och mannen var hemma så beslöt jag att det var helt okey för Tiger att få kliva över tröskeln. Lejonkungen spände ögonen i oss och talade om att ett koppel inte var att tänka på.

Jag öppnade altandörren från vårt sovrum och ut klev katten. Nosade intresserat i trappans hålrum innan han upptäckte en väg in under den stora altanen. Trångt, trångt men vill man så går det! Hux flux var vår stora katt försvunnen.

Jag gick runt och konstaterade att ingen annan väg fanns att ta sig ut. Plockade fram mina anatomiböcker och började läsa. Hoppades att vår pälsbeklädda familjemedlem inte skulle fastna under altanen.

Timmarna gick, Tiger syntes inte till inte ens när jag och mannen satte oss för att äta lunch? Det var först senare på eftermiddagen katten trippade förbi mig på min filt. Jag slog följe och hängde på. Vår tomt är ett äventyr för katten. Äntligen får han röra sig fritt!

En tur runt poolen och sen försvann han in under vinbärsbuskarna vilka är så täta att det är omöjligt att se in. Same, same but different.

Det var ingen nöjd kille som lyftes in av sin matte någon timme senare, har Tiger fått smak på livet så vill han ha mer. Hjälpte inte att jag sa att det kommer fler dagar, att han kommer att få gå ut så mycket att han blir less på vår trädgård.

Litar jag för mycket på min förmåga?

Borde jag bli stressad?

Dagarna går fort och jag inser att jag inte alls hunnit plugga så mycket sim jag kanske borde? Anatomitentan närmar sig skrämmande fort ...

Litar jag för mycket på min kapacitet? Att jag redan pluggat allt en gång för några månader sedan och nu tänker att det främst handlar om att friska upp kunskapen?

Är inte ens stressad, vilket är både bra och mindre bra. Skönt att slippa tyngd som lägger sig över axlarna samtidigt som jag undrar om det vore bra om någon faktiskt sparkade mig i baken?

Litar jag för mycket på min egen förmåga? Att tänka att det löser sig om jag gör mitt bästa ... att kunna skjuta från höften efter det att jag vet att jag förberett mig.

Det finns inga genvägar till framgång, enbart hårt arbete. Ju mer vi övar och tränar desto mer tur får vi. Med andra ord så behöver jag lägga upp en plan för de dagar jag har på mig fram till tentan, måste multitaska som tidigare (jobb, husfix och plugg), på något vis kommer allt att ordna sig.

Allt kommer att bli bra!

LEDIG helg!!!

Vilken lycka och så skönt. Att få landa hemma, i det nya huset och hinna ikapp lite. Fokusera på familjen och alla ouppackade flyttkartonger.

Mina timmar är uppbokade, det finns sååå mycket att göra och mannen har en lång lista i sitt huvud. Att chilla kommer där för inte att vara min huvudsysselsättning ... men jag lovar att även detta kommer att hinnas med.

Bygga fasta garderober, ja eller snarare kolla upp fasta garderober med skjutdörrar står högt upp på vår lista. Köpa frys (den vi har är väldigt liten) och åka till återvinningscentralen/sopstationen innan det är dags för födelsedagsfirande av kidsens kusiner och poolhäng.

Borde plugga anatomi, borde verkligen plugga ... inte långt kvar nu till tentan och jag har knappt öppnat böckerna sedan vår senaste utbildningshelg.

Börjar dock med att yoga ute, på altanen, en bättre start på en bra morgon.

Friday funday!

Vad härligt att alla dagar inte är likadana, att gårdagens tyngd ersattes med ett stort leende.

Livets bergochdalbana.

Två jobberbjudande dyker upp, ett som vikarierande yogalärare nästa tisdag morgon på studion och en förfrågan om jag kan tänka mig att leda yoga på en kickoff i augusti

Jippi!!!

Enstaka tillfällen men på samma gång en början, en god start på min dröm. Alla "resor" börjar med ett steg, som blir två ... tre ... för att till sist bli oändligt många.

Så tack livet för de chanser jag får, ska försöka göra det bästa jag kan för att vårda mina båda "gåvor"

Om varje dag vore som värmande solstrålar ...

Vissa dagar är segare än andra och mer prövande ... som livet alltså. Det kan inte alltid vara julafton och sötebrödsdagar hur gärna vi än skulle vilja det, dessutom antar jag att det skulle bli tråkigt.

Om varje dag vore som värmande solstrålar så blir även dessa lätt slentrian. Vad är då lycka?

Det startade med kraftig motvind hela vägen in till stan och därefter fortsatte det. En känsla av ifrågasättande och otillräcklighet infann sig tillsammans med ett uns utanförskap.

I mitt huvud är livets bakgator prövningar för att se hur jag hanterar situationen. Kan jag vända den jobbiga känslan till något mer positivt?

Bröt ihop i fem minuter och grät en skvätt. Lättade mig inför mannen och satte ord på känslan, "la korten på bordet" och därefter kunde jag släppa eländet. Jag var fri.

Rådjuret skakade på huvudet ...

Vad gör du när du är ledig?

Ställer klockan på 05:45 och skuttar ur sängen för att äta lite och sen sätta dig på cykeln? Akompanjerad av fågelkvitter och brusande vind för att en stund senare glida i i yogastudion för en morgonklass.

En timme senare är det dags är hemfärd. Har ännu inte hittat bästa cykelvägen och varje gång provar jag nya varianter, det är som att vara upptäcktsresande (på cykel). Igår undrade ett rådjur vad jag egentligen höll på med när jag först följde skogsstigen åt ena hållet för att någon minut senare ändra mig och göra en u-sväng. Rådjuret stod helt stilla och (typ) skakade på huvudet.

Visste jag vart jag skulle? Ja men inte hur ...

Som vanligt hittar jag, det tar bara något längre tid än jag tänkt. Tur att mitt testande av vägval alltid sker när jag är på hemväg.

Uppackade lådor, anatomiplugg vid poolen och häng med Lejonkungen innan det blev dags att hålla en yogaklass med "mina" tanter.

Är ordentligt påfylld med energi och redo för dagens butiksarbete.

Från hemmets kaos till arbetets ...

Omhäng i hela butiken är svaret på stöket. Jag fick i uppgift att hänga om undervåningen, inte helt men delvis.

Vi kan säga så här: jag var inte riktigt inloggad när jag anlände. En veckas ledighet för flytt och utbildning har inneburit att jag checkat ut så det tog en stund innan jag ställt om.

Sen kom jag igång med det jag verkligen gillar, att styla. Färgkombinera och få ihop en harmonisk helhet, en ljus, fräsch och välkomnande entré.

Idag är jag ledig ... välbehövligt och efterlängtat. Vilket betyder att det är dags att ägna sig åt hemmets oordning.

På onsdag blir det spännande att se hur butiken presenteras.