"Vilken veckodag är det idag?"

 

                                          

Arbetar du för mycket när du först påstår och senare frågar en av dina kollegor vilken veckodag det är? 

Eller så handlar det om att undertecknad är "nygammal" på jobbet och att informationsflödet är maxat. Känns inte som att jag är förvirrad eller slutkörd, anledningen är att i min värld så betas en dag i taget av. Allt fokus på nuet, det andra får vänta.

Fungerar för mig.

Jag har en årskalender och i den är mina månader tydliga, precis som varje enskild vecka och dag. Eftersom mina arbeten spretar så koncentrerar undertecknad sig på den befintliga veckan. Kollar helheten (= veckan) varje morgon och kväll men betar sen av timme för timme på den befintliga dagen, blir därför inte stressad. 

Allt är glasklart, så länge du inte frågar mig om detaljer angående nästa vecka eller dagar som ligger ännu längre fram (detta gäller främst mina arbetspass som tentamensvärd på grund av att inget arbetstillfälle är det andra likt).

Idag är det fredag (har inga frågor på det 😜)!

Tänk att jag aldrig haft en sådan tidigare

Det ÄR roligt att vara ny på jobbet! Eller ny ... typ nygammal. Denna vecka har utbildning påbörjats av de arbetsuppgifter som undertecknad hittills aldrig behövt fundera över. Nosar lite lätt på vissa medan andra får vänta ännu ett tag.

Bara att installera alla program, fästa i verktygsfält och samla information i mappar tar tid, liksom att starta upp min första alldeles egna jobbtelefon ... tänk att jag aldrig haft en sådan tidigare.

Dagarna går fort och långsamt på samma gång vilket är fullt möjligt. 

Igår valde vi dessutom att ta en AW. Åkte in till stadsparken, besökte matmarknaden och spelade därefter spel, åt glass samt chillade på filtar i gräset. En mysig kväll. 

Gamla böckers charm

Jag har skrivit av några bjudningsförslag tidigare och publicerat. Källan är då som nu en gammal presentbok från 30-talet som stod bland mormor och morfars böcker. De levde under en annan tid och oavsett om min mormor någonsin tillagade eller arrangerade en bjudning utifrån bokens förslag så är det roligt att bläddra i den. Eftersom vi befinner oss i augusti månad så bjussar jag på bjudning 69.

Kräftsupé med charader

Vid en vanlig kräftsupé äro kräftorna huvudsaken, 
ett välförsett smörgåsbord och så kräftor.

Helst ätas de ute på verandan, som vackert behänges med kulörta lyktor - och varför inte följa denna danska ide? Över allt i gröngräset och i rabatterna utanför sättas låga, vida ljus som brinna med liten men ihärdig låga. Det ser ut som massor av lysmaskar och passar så bra ihop med hela augustimånstämningen. Ska man emellertid bjuda på något utom kräftorna skall man taga något lätt t ex en god svamprätt eller något vilt.

Dock ibland kan man bli missräknad på månen och kanske i stället får ett sakta strilregn.

Det var under en sådan kräftsupé som någon hittade på att man skulle leka charader inomhus, så här gick det till. Som bekant gäller det för åskådarna att gissa begynnelsebokstäverna till det ord som illustreras i de olika scenerna och sedan sätta ihop bokstäverna till ett ord. 
Eftersom det var augusti användes ordet rötmånad.

R Här utfördes riksdagens öppnande med tal av kungen och ministrarna.

Ö Ödets gudinnor: Urd, Verdandi, Skuld iförda svarta klädnader, pratade om aktuella saker inom släkt och bekantskapskrets.

T Tjurfäktning

M Maskerad

Å Åtrå, filmen med Greta Garbo och Lars Hanson, här uppfördes cigarettscenen.

N Nirvana, en rad pojkar komma invaggade med badkappor på huvudet

A Askungen, scenen där prinsen provar skon på systrarna. Här användes en stor klumpig känga och prinsen sjöng tokiga versrader.

D D'Artagnan, där funnos även ATOs, Portos och Aramis. Man väljer en bekant scen.

När alla dessa scener utförts skulle till sist även själva ordet RÖTMÅNAD illustreras, kanske genom införandet av en 5-bent kalv eller något för rötmånaden typiskt kreatur.

B.L

(100 bjudningar, Matsedlar och recept för få eller många gäster, Husmoderns presentbok 1934)

Så drogs draperiet åt sidan och där stod hon

Emellanåt är det bra att blicka bakåt och minnas, därför bjuder jag på detta blogginlägg från augusti 2017.

I en tid och värld som kan vara ytlig och få många att fastna i hur de ser ut så ska du få läsa om ett möte med en häftig tant. En klok kvinna som vi alla kan lära av.

Vissa arbetsdagar möter jag kunder som berör mig mer, så var det igår. In i butiken kom en liten tant med sin rullator. Hon tog god tid på sig att kolla in sortimentet. Stuvade in sig och rullatorn i hissen och checkade av övervåningen för att en god stund senare komma tillbaka ner till mig.

Tanten ville ha smakråd. Valde en kjol och en stickad top och tryckte in sig och rullatorn i provrummet. Nu tog det tid för utrymmet var knappt. Jag fick vänta. Så drogs draperiet åt sidan och där stod hon, kvinnan som fick mig att tänka på Pippi Långstrump och hela Sveriges Dagny.

Vad som tilltalade mig med denna tant var hennes acceptans och sköna inställning till sig själv:
" Jag vet att jag är gammal, ska fylla 97 år och att kjolen nog är i kortaste laget men det gör inget. Jag har snygga ben"
"Det är viktigt att acceptera hur vi ser ut ... det går ändå inte att göra något åt skavankerna"
"En kompis till mig tycker att jag borde permanenta håret ... nä ... varför skulle jag göra det? Mitt raka spretiga hår duger"
"Jag fyller snart 97 år så därför ska jag köpa något fint till mig själv. Jag kan ju inte gå i jeans jämt"
"Min dotter är bortrest men när hon kommer hem så ska vi gå ut och äta. Jag har sagt att jag inte vill ha någon present ... jag fyller ju inte ens jämnt."

Det var en fröjd att prata med denna lilla kvinna. Kläderna satt perfekt och hon gav sig själv en present genom att unna sig lite snygga kläder.

Vilken kraft hon utstrålade! Jag har fått ytterligare en positiv förebild.

OM jag fick hänga med? Nä ...

Dags att kavla upp ärmarna och göra någon nytta som exempelvis dra in pengar till hushållet genom att arbeta, har haft en längre semester än vanligt och känner mig redo.

Avslutade helgen med att vinka av Astronauten och hans kärlek samt att ta på mig uppgiften som chaufför åt Lejonkungen. Sonen letar eget boende och skulle på visning. Kändes mer som försäljning av lägenhet då han fick en personlig tid att passa. Efterfrågan på bostäder är så stor att en öppen visning tydligen inte står på tapeten.

Om jag fick hänga med? Nej och egentligen inte alls konstigt då Lejonkungen är vuxen ... men skjutsa honom det var okey.

Att hitta ett eget boende samtidigt som många andra är mindre enkelt och att köpa står inte på vår prioriteringslista, vi har inte möjlighet att göra det så med andra ord blir det som det är tänkt. Håll tummarna och hojta om DU vet något som skulle passa Lejonkungen.

Vissa frukostar ÄR godare än andra

Minnen kan vara både härliga eller sådana som du kanske helst vill glömma. De kan också vara en påminnelse hur det en gång var ...

För 14 år sedan (10e augusti 2010) bodde vi i det stora huset ute på landet, här kommer ett minne därifrån:

Blev serverad frukost i vår glasveranda. Servitören själv visade stolt sin dukning, en halv råtta fick jag! En STOR rackare. Huvudet var uppätet men bakdelen med svans och ben helt orörda ... lämnade till mig, det var bara att tacka, berömma och se glad ut.

Kommentarer på mitt inlägg:

A: ... och du lämnar detta paradis?

B: Härlig frukost! Skulle nog skrikit ihjäl halva trakten om det varit jag som blivit bjuden på den frukosten!

C: Den levde i alla fall inte, alltid något. Råttor är min enda men STORA fobi, hade förmodligen både skrikit och svimmat.

Jag: Rätt intressant att få studera hur en råttas anatomi faktiskt ser ut, fick dock gissa mig till huvudet 

Jag (igen): Man blir luttrad på landet när det gäller gåvor, ingen idé att varken skrika eller stöna. Frukost, lunch, middag och kvällsfika, you name it. Tacksamhet är ordet ... dessutom får jag/vi extra städning på schemat som bonus

D: Personligen är jag rädd för döda som levande gnagare ... Du måste verkligen älska din kissemisse!!!

E: YIEIKSS Otäckt ...

Jag: Yes D, I love my baby

F: Katter är härliga djur! Min mor hade en som gjorde sådär med jämna mellanrum. Det bästa var när hon lämnade en halväten råtta någonstans i huset ... mycket stämningsfullt!

Det var allt för idag. Tack och hej!

Bäst att ta vara på varje sekund som ges!

Som mamma/förälder är det lycka att ha familjen samlad. Denna helg får vi njuta av visst sällskap av Astronauten och hans sambo, de är bjudna på bröllop men de timmar de hänger i vårt hus är guld värda. Hann med en mysig fredagsmiddag igår och en förmiddag idag stundar, innan det är dags för oss att skjutsa dem till kyrkan.

Lejonkungen letar eget boende och planerar att gå på visning i morrn. Äntligen börjar det ljusna och fler lägenheter hamnar på marknaden. Vi håller tummarna att han hittar något som passar ... så att han slipper bo hemma hos oss. 

För vem vill bo hos sina föräldrar när de är vuxna och har egen försörjning? Jag hade inte velat och det vill inte heller vår son.

Nu ska dock sista helgen avnjutas innan semestern tar slut, bäst att ta vara på varje sekund som går!