Ovetande om mina galoscher

Att gå till tandhygienisten är något jag gör med skräckblandad förtjusning.

Ungefär som att ta bilen till besiktningen. Även om du vet att fordonet är nytt och borde gå igenom kontrollen utan anmärkning så vet "man" aldrig ...

Skrapa tandsten och sen polera. Ofta känns det inte så mycket men på något ställe kan det (om jag inte skött mig) ila, det är obehagligt.

Igår fick jag godkänt.

Blev så glad att jag glömde ta av de blå skoskydden! Upptäckte detta i trapphuset, (på väg till jobbet)

... jag hade galoscher över mina röda kängor.

Frågan kvarstår, musik eller inte?

Dags att börja skriva klassplaneringar på riktigt. 60 minuter är tidsangivelsen.

Vad jag fyller mina yogatillfällen med är upp till mig. Viktigt är att det finns ett syfte och en intuition samt att sekvenserna är genomtänkta.

Får inte heller finnas risk för skador, så klart.

Astronauten med flickvän är hittills mina främsta elever. De har olika förutsättningar. Sonen som är vältränad är mindre rörlig då han oftast prioriterar snabba och kortare muskler, en typisk bollsportare/crossfit/snowboard/löpare. Flickvännen är rörligare och mjukare i sin kropp, detta innebär att jag behöver tänka till när jag planerar.

Nyttigt för mig.

Jag får träna min "röst" och att hitta min personliga stil. Försöka sätta ord på rörelseflöden på ett sådant sätt att eleverna förstår.

Var sak har verkligen sin tid. Träna, träna och träna.

Så har vi musiken. Vilken typ? Ska jag ha musik? Eller?

Jo, det vill jag, en spellista på Spotify. Har ännu knappt funderat på den så fram till dess att jag fått tummen ur kommer yogaklasserna att hållas i tystnad ... enbart min vägledande röst kommer att höras.

Ha det!

Vad du är gör, kom ihåg att spara!!!

Igår hälsade "-Mia.2" på, inte den härligt uppgraderade sidan av mig utan den där andra som ser till att jag improviserar när undertecknad glömmer bort att tänka.

Morgonyogaklassen på studion flöt på utan insidenter, det var senare på Hera Hub som jag trasslade till det. Hemsidan ...

Jag startade upp där jag slutade förra veckan och fick en hel del gjort, så plötsligt hänger sig datorn. Det går inte att komma ur förhandsgranskningsläget jag befinner mig i (mina tekniska kunskaper räcker inte). Ber om hjälp men läget är låst. Startar om och laddar ned sidan på nytt.

Borta!?? Men?

Oops ... glömde visst att spara. Suck. Finns endast en sak att göra, börja om. Återskapa. Hinner ikapp och något längre, sparar mellan varje moment (så någonting lärde jag mig).

Efter lunch hade jag en inbokad massagetid. Skulle för första gången få prova på Bemer som är en microcirkulationsbehandling. Nyfiken promenerade jag iväg till en av mina kollegor på Hera Hub som så generöst erbjudit mig denna fina present. Tänkte mig inte riktigt för och tog "fel" väg, "glömde bort" byggarbetsplatsen för nyproduktion. Återvändsgränd. Konsekvens, fick vända och gå runt ... typ springa i motvind. Suck.

Hann precis, kom i tid och fick en härlig behandling, gårdagens bästa present. Tack Petra!

Gör om - gör nytt

Lagom till förra helgen skyltade vi/jag om stora fönstret i butiken, marin/rött/vitt. Vårfräsht. Om jag får säga det själv (och det får jag) så var vi alla nöjda med resultatet.

Igår meddelade min chef att vi behövde skylta om ...

Varför???

Plötsligt hade alla butiker i kedjan fått samma instruktioner. Tre gemensamma färger. Kändes både onödigt och underligt. Egentligen är direktiv uppifrån mer regel än undantag men i vårt fall så har vi haft fria händer, allt har okeyats.

Om jag ska vara ärlig så var det främst färgkombinationen som förvånade oss (mig och chefen ) men direktiv är direktiv.

Gör om - gör nytt

Andra plagg valdes, steamades och stylades. Fönstret blev återigen vårfräsht ... bara på ett annat sätt. Taupe, rött och "milk" inte de färger vi skulle valt men ...

Planen är alltid att göra sitt bästa !

Handmålade tatueringar och annat matnyttigt

Yogalärarutbildning helg 2 är över och jag kan konstatera hur lyckligt lottad jag är som får gå med just de kursare jag gör, dessa underbara människor som berikar mitt liv. Och som grädde på moset så har vi valt helt rätt lärare!

Vår utbildning är genomtänkt, den har höga ambitioner och en generös bredd. Vi får så oerhört mycket mer än de 200 timmar som står i vår kursplan. Smart, utmanande och högt i tak. Här finns mycket värme, tillit och generositet.

SJ har skött sig bra denna helg trots kylan. Fick dock halvt panik ... eller i alla fall förhöjd puls tidigt i lördags morse då jag planerat att ta pendeln vid halv sju. (Hade kollat appen sent fredag kväll samt hemma innan jag promenerade iväg). Kom till Resecentrum och kunde varken se pendeltåg eller avgång på den digitala tavlan? Köpte biljett i automaten ... appen sa att pendeltåget skulle avgå en kvart senare.

Inga resenärer? Nåja, tidig lördags ... vem orkar upp då?

Kollar med personalen på Pressbyrån (om SL avgången) men de vet ingenting. Messar vår lärare och meddelar att jag måste ta tåget vilket kommer att innebära att jag kommer för sent. Suck ... gillar INTE läget.. Måste dessutom köpa ny biljett, pendeltåget och SJ har olika system. Blir dyrt ...

Om inte?

Magkänslan säger åt mig att gå upp på perongen, bara för att kolla det pendeltåg som inte finns med på tavlan men som står i appen. Yes, det står där!!! Skyndar in och möter en kursare. Vi gör sällskap. Hinner precis. Pust.

Två härliga dagar har passerat, fullproppade med information om önskad anatomikunskap. Vi har ritat muskler och skelett på varandra med tuschpennor, träffat Abbot (skelettet himself), haft egna kortare yogasekvenser som vi undervisat kursare i (i mindre grupper), rofylld meditation och intressanta diskussioner.

En sak har jag lärt mig och det är att hela väskan bör vara fylld med mat: frukost att äta på tåget, flera mellanmål i form av bananer, ett par kokta ägg, nötter, smoothie, choklad (som extra energiintag) och så en ordentlig lunch.

Med massor av hemstudier och uppgifter återgår jag till min vardag

Shoulder theraphy

Nu är vi på gång igen med Everyday yogaschool, helg nummer 2. Tåget skötte sig (båda vägar) trots kylan och jag kom hem i tid fullmatat med anatomi och fysiologi kunskaper.

Känner mig dock totalt "lost" emellanåt med alla latinska termer och annat som är intressant men ännu inte integrerat i mig. Finns enbart ett svar på detta dilemma, repetera, repetera och repetera.

Gårdagens klass var intensiv och rolig. Vi körde "shoulder theraphy" och prepp inför underarmsstående. Hann även med brygga innan vi skakade loss totalt med slutna ögon. Så härligt med frigörande dans!

Underbart att vara igång igen! Att få träffa kursarna och steppa utanför min bekvämlighetszone. Att få spegla, följa och känna tillit.

Välbehövlig vila, inga läxor och en god natts sömn. Nu dags för dag 2 av denna utbildningshelg.

... finns en vila i detta för mig

Sitter i min egen bubbla ...

Har fastnat i ett informativt flöde som handlar om vår kropp. Nu läser jag inte, denna gång är det massor av kortare och längre filmsnuttar som vår lärare spelat in i utbildningssyfte för att vi/elever ska få ut så mycket som möjligt vad gäller att förstå våra egna samt andras kroppar.

Vad som är skönt är att slippa översätta kunskapsflödet från engelska till svenska ... finns en vila i detta (för mig).

Så från renodlade anatomistudier får jag veta "allt" från cellnivå till hjärnan, det endokrina systemet och fascia/bindväv.

Är glad att tentan är några veckor bort!

Jag klickar igång ännu en video innan det är dags att fortsätta min dag utanför hemmet.