Härom dagen när jag klev in i yogastudion för att hålla klass så låg det prydliga paket med kuvert instoppade under presentbandet, på ett stod mitt namn! Visste först inte om jag skulle våga stoppa det i väskan eller om jag borde invänta en signal att det var okey att lyfta upp julklappen som bar mitt namn sen insåg jag att tomten ville ge mig en gåva redan nu.
Måste erkänna att jag vet innehållet ... Öppnade paketet när jag kom hem. En bok. Känns som gåvan är noga genomtänkt och det gör att mitt bröst blir alldeles varmt av tacksamhet.
"Tillitens väg" Konsten att lita på livet av Sofia Siverstdotter
Känns som boken talar till mig! Som att den vet vad jag/vi gått igenom de sista sex månaderna och än en gång så fylls mitt hjärta av kärleksfull tacksamhet till den person som valt och gett mig presenten.
För två år sedan fick jag en lapp under min yogamatta. Vi var många som fått den typen av gåva innan vår lärare skulle lämna oss för nya äventyr. På min stod det: Du lyser i mörkret.
Jag kan ärligt säga att det är en av de absolut finaste presenter någon gett mig, att någon tänker och tycker så ... kanske finns det någon sanning i det?
Under de sex månader som mannen kämpat med sitt mående, att försöka förstå när ingen läkare gör det. Att på alla sätt försöka göra det som han behöver för att hitta "problemet" och sen stegvis jobba sig tillbaka, det är som att bestiga Mount Everest utan syrgas. Jag vet att han upplever att jag varit ljuset i det mörker som slöt sig runt oss men i ärlighetens namn så har min låga inte enbart lyst med en stark låga. Emellanåt har den flackat och fladdrat MEN den har aldrig slocknat.
Jag ska läsa min bok från pärm till pärm flera gånger! Därefter ska jag låta mannen låna den för jag tror att just denna bok kan göra någon form av skillnad. Tack Julia!
