Finns det hjärterum så finns det stjärterum

Att samsas om utrymmet hemma är egentligen inte svårt men kräver en hel del planering eftersom vi har få rum med ordentliga dörrar. Mitt ordinarie krypin är upptaget, det självklara stället för hemmastudier, då Lejonkungen bosatt sig i poolhuset (läs min studio).

Igår lånade jag därför mannens kontor ("Astronautens rum"). Pytteliten golvyta att yoga på men med bra uppkoppling för onlinediskussioner via zoom. Att svettas på mattan i litet och stängt rum ger ofräsch luft ... så idag testar jag annat koncept, nytt rum men fortfarande i källaren.

Hade dessutom problem med min zoomuppkoppling så det slutade med att jag loggade in med mannens namn men det var igår, idag bör jag kunna göra entré i mitt eget namn.

Mina lunchraster denna sommarheta vecka kommer att tillbringas vid poolen med bad innan jag kryper tillbaka in i husets källare för att fortsätta förkovra mig.

NU kör jag!

Idag börjar den, fördjupningskursen för yogalärare. Den jag faktiskt gick i fjol IRL och som jag tyckte var så bra att jag väljer att gå den online i år. Inte samma koncept utan nytt och spännande.

När sommarvärmen checkat in på allvar kommer jag att vara inomhus, måndag till fredag. Ovant för mig som älskar att vistas ute men med all den motivation som lagrats så kommer det att gå utmärkt.

En hel vecka att få möjlighet att grotta ner mig i egen utveckling, nice! Ska bli intressant att se vad jag får med mig och vilka personliga utmaningar som väntar.

Som uppladdning så grundade jag ordentligt med bad under gårdagen. Hann dessutom med viktigt trädgårdsarbete samt hålla i ytterligare en sommaryogaklass i Botan. Ett bra avslut på en skön Midsommarhelg.

Men nu är det ny arbetsvecka. Let´s do this! 

Och för dig som fått semester: njut!

Picnic på yogamattan

Midsommardagen blev en lugn, skön och mysig dag i vårt alldeles egna paradis. Solmogna smultron på frukostbordet, yoga i skuggan under äppelträden och sen skön chilltid vid poolen med en bra bok.

Till lunch slog vi våra huvuden ihop, jag och mannen. Han gillar INTE att sitta i solen och äta och jag tycker att det är tråkigt att duka inomhus under årets härligaste tid. Hur löser vi detta så att båda är nöjda? 

Det blev en picnic under äppelträden, i skuggan, på marken. Yogamattan rullades ut igen och istället för att utföra någon form av praktik så använde vi den som filt. Dukade upp lax, bröd, potatis och öl. Mysigt! Allt är möjligt och går om vi vill, gäller enbart att tänka utanför boxen.

Resten av dagen ägnades i trädgården, åt diverse trädgårdssysslor, många svalkande bad samt lek i min yogagunga. Sammanfattningsvis en bra dag på alla sätt och vis. Lejonkungen dök upp lagom till middag och då kändes det helt okey att vila från solen och hänga inomhus.

Idag är det extra bonus, ledig söndag och ytterligare en dag att ladda batterierna och njuta av sommaren.

Dags för den svenskaste av högtider

Kan något bli svenskare? Sill, potatis, blomsterkransar och den klädda Midsommarstången. 

Jag har så många härliga och positiva minnen vilka är kopplade just till denna högtid. Skulle kunna skriva spaltmeter men avstår. Jag och mannen drar till brorsans land, vi plockar upp brorsonen och dumpar Lejonkungen med flickvän hos kompisar längs vägen. 

Sen tar vi dagen som den kommer och gör det bästa av den. Eftersom vädret kommer att visa sig från sin bästa sida med sol och värme så finns alla ingredienser och förutsättningar (om du tänker bort covid 19 och coronaviruset) för en lyckad dag.

Önskar dig den bästa av Midsommaraftnar! 

Varför bor det ett motstånd inuti mig?

Jag är inte mycket för recept, ritningar eller givna instruktioner, om det är upp till mig så glöms de ofta bort, på gott och ont.

På jobbet (däremot) så både följer jag samt uppskattar tydliga riktlinjer. Tänk så olika det kan vara. Det som kan vara både en trygghet och styrka kan vid ett annat tillfälle vara ett hinder.

När jag är kreativ och skapar, så utgår jag oftast ifrån vad som finns hemma och är tillgängligt. En idé föds och utan noggranna uträkningar experimenterar jag mig fram. Materialet styr samt bilden av det färdiga resultatet.

Att skapa från ingenting är något jag är bra på, det finns inget rätt eller fel enbart min vision. Kanske kommer jag i mål (oftast) men det kan även bli platt fall.

Fördelen med att planera, konstruera och därefter genomföra ett projekt är att resultatet blir vad du förväntar dig. Precis som med ett bra recept när du ska laga mat eller baka. Tryggt och säkert.

Egentligen vet jag inte varför det bor ett motstånd inuti mig? Kanske är det lusten att utforska och att leka som driver mig? Eller att jag hellre går på nitar än vandrar den upptrampade stigen? Vet inte.

Hur som, jag har skapat. Då vi inte hittade en lämplig "kattbädd"så har jag designat en. Material: gammal vinlåda, filt, och fuskpäls. Tänk dig en klädd "box" med rund ingång. I det lilla katthuset vilar en eller två på en kudde av mjuk fuskpäls. Går även att ligga på boxens tak. Tror de kommer att gilla den.

Om inte ... så har vi inte lagt ut en massa pengar på något de vägrar använda.

Sommarregn

Tänk att en regnig dag kan vara så efterlängtad. En eftermiddag då himlen varit grå och molnen legat lågt. Det smattrande ljudet av vatten som slår mot fönstret samtidigt som luften fortfarande är ljummen. 

Sommarregn.

En dag att fixa grejer. Handla till katterna som någon dag (snart) ska flytta in samt klura på smarta lösningar, få vara både innovativ och kreativ på samma gång.

Tända en lampa eller två, innan det blev dags att byta kläder och köra in till stan för att hålla i nybörjarkursen i yoga, där vi nu är halvvägs.

Igår var en vilsam dag, även om den bestod av egen träning samt att undervisa yogaklasser. En dag att hinna ikapp och bocka av punkter på min "to do lista".

Idag är en annan dag och den kan bli lika skön.

Stadsliv: kaos i familjen

Repris från juni 2016

Ett annat liv med andra katter ...

Vad ska jag säga ...
Vi har en tonåring till hankatt, trots att han nyss fyllt tretton människoår. Hur kan det komma sig? Hur kan Tiger efter över fem år i lägenhet plötsligt få nog? Vad är det som gör att våra katter beter sig så olika? En prinsessa som är nöjd och har större frihet än sin son enbart för att hon förtjänat det och sen en obstinat äventyrare som för tillfället protesterar på alla tänkbara sätt.

I morse hade jag kunnat byta bort min baby mot lugn och ro. Från att självpåtaget fungerat som mänsklig väckarklocka i ottan valde han att högljutt jama och kliva på mig redan på småtimmarna. Det resulterade i att mannen stängde in Tiger i eget rum. Utegångsförbud. Familjen behöver sova!

När jag senare blev väckt av honkatten så var det morgon och en okey tid att stiga upp. Jag släppte ut T och serverade frukost. Två tuggor sen satte han sig vid ytterdörren och ylade ...

Hämta katt, bära, prata och så in i köket för att försöka äta själv. Öppnade köksfönstret lite och placerade T på fönsterbrädan. Stängde dörren om oss och fixade min frukost. Då började jamandet igen. Ingen chans att jag skulle få äta i lugn och ro.

Hämtade kopplet och satte det på T, lyfte upp honom och tog frukostbrickan i ena handen. "Var är den jävla katten!?!", morrade sonen som har sitt rum vägg i vägg med köket. "Vi går nu", svarade jag och lämnade köket. Meddelade Ravelli att vi skulle till balkongen och öppnade dörren ut.

Tiger nosade och la sig bredvid kryddväxterna. Jag fick äta frukost i lugn och ro, dock med kopplet i ena handen. Vid två tillfällen gjorde T en ansats att hoppa upp på fönsterbrädan, hans flyktväg upp på taket. Jag markerade med kopplet.  Efter en stund ville T gå in. Visst, okey.

Var han nöjd nu? Ja, i cirka tio minuter sen körde han igång igen. Suck ...

Fick hämta, lyfta upp och ta med honom in i badrummet så att jag kunde borsta tänder och klä på mig. Vid det här laget var det skottpengar på honom. Både man och son var ordentligt irriterade. Jag hade dessutom lovat Tiger att få gå ut och nu hade jag inga ursäkter kvar. Koppel på och ut i friheten. Idag bestämde jag att det var lika bra att vara ute länge. När en granne dök upp ville T in. Nej, sa jag. Han kilade snabbt mot porten, jag hämtade och bar ut honom, så höll vi på till vi klarat av fler delar av tomten, de han själv undvikit. Fjärde gången han gick mot porten och trapphuset öppnade jag. Koppel av och nöjd katt.

Nu ligger han i sänglådan och sover. Jag har lovat att vi kan gå ut igen, senare, eftersom jag är ledig.

Hjälp!

Måste hitta en balans så att vi alla är nöjda.