En, två och tre dagar ... check

Meditationsutmaningen fortsätter:

Dag 2 Kundalini shaking:
I denna lite annorlunda meditation uppmanas jag att skaka loss hela kroppen, blunda och låta musiken fylla mig. Shaking, shaking, shaking! Samtidigt som jag satte på den länkade musiken startade jag timern (femton minuter). Kanske känns det fånigt att dansa med stängda ögonlock? Stäng så fall in dig i ett rum. Efter att kroppen fått skaka loss och mjuka upp muskler i ett par minuter är det dags att sätta sig i meditationsställning alternativt lägga sig på golvet i savasana. Jag valde det senare, mattan var utrullad så jag la mig tillrätta.

Vad jag inte tänkt på innan men som jag stördes av var musiken, jag hade låtit den spela vidare. Att meditera blev därför knöligare. Musiken kändes speedad och jag fick försöka stänga ute den ... inte helt lätt! Så tips från coachen ;) pausa tonerna för att lättare kunna slappna av.

Dag 3 Tratak / Tänd ett ljus
Dags för en lugn sekvens. Jag bullade upp med kuddar på balkongen, vilka jag satte mig gränsle över för att testa en ny meditationsställning. Så tände jag ett värmeljus i en av våra ljuslyktor och placerade framför mig. Timer startades (15 minuter) och jag tittade fokuserat på den lilla ljuslågan. Uppgiften var att låta blicken vila på samma punkt i två minuter var efter jag blundade och försökte se samma låga men nu inne i huvudet. Lugn andning. Efter ytterligare två minuter öppnade jag ögonen igen för att med vaken blick studera samma ljus tiden ut. Då dog lågan! Oops ...

Jag lät blicken vila på ljuslyktan istället, den varken fladdrade eller dansade. En stilla, stadig ljuslykta med ett utbrunnet värmeljus. Dagens meditation blev en utmaning av det faktum att jag helst vill blunda, för mig är det lättast att fokusera på mig själv bakom stängda ögonlock.

Sittställningen passade mig, sliter inte på höften som halv lotus gör, den kommer jag att återvända till fler gånger.

Här har du återigen länken till Josefine Bengssons meditationsutmaning
http://josefinesyoga.metromode.se/2016/06/14/meditationsutmaning-dag-3-tand-ett-ljus/#comments

Jätterolig utmaning!!!

Yes, precis vad jag längtar efter!

Nu är det dags igen och jag är på tårna och ropar hurra. En ny utmaning!

Jag har känt att jag önskar gå vidare med min meditation, har funderat på om jag borde gå kursen ytterligare en gång? Nu blir det inte så, annan möjlighet dök upp och jag väljer att nappa. Det handlar om att vika en kvart om dagen och prova på många olika varianter, passar mig utmärkt so why not?!

I tre veckor kommer jag att berätta om hur det går för mig, länka sidor och sprida inspiration. Kanske kommer jag även att skriva om annat? Troligtvis men tonvikten kommer att vara min egen mentala och fysiska resa.

Om du som läser detta blir sugen att haka på så gör det!  En kvart om dagen går att vika för att se vad som händer. Här finns information om meditationsinstruktören:  https://yogobe.com/se/team/josefine-bengtsson

Vill du läsa om utmaningen! Vara med och få chansen att vinna resa? Oavsett motivation så är det närvaro som hamnar i fokus, du har ingenting att förlora.
http://josefinesyoga.metromode.se/2016/06/08/meditationsutmaningen-vinn-en-resa-med-yogiakademin/

Förslag på sittställningar:  http://josefinesyoga.metromode.se/2016/06/page/2/

Så hur gick det för mig idag? Över förväntan. Jag som har svårt att sitta i halv lotus i 18 minuter utan att benen domnar klarade morgonens meditation med bravur. På en solig balkong rullade jag ut mattan och ställde klockan på femton minuter. Fågelkvitter och bakgrundsljud från människor, bilar och tåg störde inte. Jag blundade och andades, lyckades mota tankar och slapp domningskänsla i benen. En lagom lång sekvens som gav en massa ny energi. Dag 1s meditationsteknik hette Anapana.

Må gott i den svenska sommaren!

Smidig som ett kassaskåp

Kan det vara så att det inte är nyttigt att laga mat eller kan det vara så att det är JAG som bör låta bli?

Igår efter middagen small det till, nej nu ljuger jag, det small inte med plötsligt krampade det bakom vänster skulderblad precis som om jag sträckt en muskel?

Vad jag minns så gjorde jag ingen oväntad rörelse, enbart vardagsrotation. Hur som helst så stelnade jag till och var allt annat än smidig, kände mig mest som ett kassaskåp.

Ska man skratta eller gråta? Jag föredrar det första. Mannen smorde in mig med Tigerbalsam varpå tillvaron lättade.

Rörligheten var i stort sett normal men jag förstod att nu gällde endast lugna mer kontrollerade rörelser. Efter en kväll i soffan framför fotbollsmatcher återkom stelheten och mannen masserade därför in en rejäl klick Tigerbalsam innan jag somnade.

I morse fanns sträckningen kvar men att röra sig lagom brukar vara det bästa, allt som ökar blodgenomströmningen genom muskeln. Dags att yoga. Tänkte först yin yoga men beslöt att testa två andra favoriter: happy heart och happy hips. Stretch av ljumskar/höft och axlar/bröstmuskulatur/arm. Om jag lyssnar in kroppen så borde det fungera.

Japp! Jag mår mycket bättre ÄR just nu smidigare än vilket kassaskåp som helst.

Glassug och kattmynta

Svensk sommar kan erbjuda soliga dagar med bad eller som idag, regnskurar, vindbyar och lägre temperatur. När solen tittade fram beslöt jag och mannen att ta en promenad.

Några kvarter bort, i en av kullerstensgränderna finns en glassbutik. Den är liten men serverar hemgjord och väldigt god glass.

Årets premiär, tänkte vi och syftade på just denna familjedrivna verksamhet. Mums med fräscha råvaror omvandlade till sommarsvalka!

Vi flanerar iväg enbart för att upptäcka att butiken har helgstängt ... antiklimax! Det blev ingen glass. Jag föreslog nytt ställe men mannen skakade på huvudet. Ja, ja, vi har annan glass hemma.

Väl inne igen kom Tiger, han ville också ta en promenad. Koppel på och ut på innergården. Jag väljer att leda den motvilliga katten mot rabatten. Där finns midsommarblomster, kantnapeta och salvia som blommar. Motsträvigt låter Tiger mig plocka en liten bukett.

Han är inte avslappnad och nyfiken, då skulle han förstå varför jag tog honom till rabatten. Kantnapetan eller kattmynta som den också kallas fanns i våra rabatter på landet. Katterna rullade sig i den och kurade ihop sig och la sig tillrätta och vilade bland blommorna.

Det är först i trapphuset när Tiger väntar på att jag ska ta av honom kopplet som han reagerar. Jag fumlar med en hand men inser att det är lättare och kommer att gå snabbare om jag lägger ifrån mig blommorna när jag ska öppna spännet.

Tiger nosar på buketten och drar bort några blad. Jag låter honom tugga, väntar in honom innan vi tillsammans kan gå uppför de 66 trappstegen till vårt hem.

Sätter blommorna i vatten och försvinner ifrån köket i en minut, när jag återvänder sitter två katter på bordet, vid vasen. För att alla ska vara nöjda tar jag blommorna och sätter mig på golvet. Jag drar av några blad och blommor och ger till var och en av katterna. De mumsar friskt och rullar sig vällustigt över grönskan. Härligt! Alla nöjda, alla glada.

Blommor i vas är svårt hemma hos oss. Tiger och Ravelli anser dessa vara natur och tycker att de har full rätt att inspektera.

Sonen ropade nyss "Tiger har vält vasen". Så länge höll min plan. Son torkar bord och jag delar med mig ytterligare av kantnapetan varefter jag tar vasen med mig för att avsluta denna blogg.

Hej svejs!

Låt festen börja!

Familjetipset sitter på kylskåpet och nu börjar fotbolls EM. Vilken lycka för mannen, sönerna och alla andra som älskar fotboll. Grattis till TV festen!

Ja, ja ... jag ska också titta. Inte alla matcher och inte med samma entusiasm (förutom Sveriges matcher) men jag kommer att hänga med.

Plötsligt minns jag 1974 då jag såg fotboll med pappa, VM i Västtyskland, på vår teve ute på landet. Långt senare när våra grabbar var fyra och sex år ritade de egna landslagsuppställningar (för första gången). Jag samlade ihop och gjorde EM böcker, deras personliga med tecknade idolporträtt. I någon låda finns "böckerna" kvar. Henke Larsson, Olof Mellberg och Fredrik Ljungberg var några av de svenska spelarna.

Kanske skulle leta reda på nostalgialbumen!?

I år lär inga landslagsbilder ritas, inga idoler porträtteras i alla fall inte hemma hos oss. Det kommer att fokuseras mer på siffror, slutresultat och tabellutseende.

I soffan kommer det att sitta fler experter än i TV studion men just på den punkten kommer inte vår familj att skilja sig så mycket från andra.

Så låt festen börja!

Några ord från en yogi

Jag fick en yoga journal av mannen för ett halvår sedan, en slags dagbok. Varje dag skriver jag i den. Tankar och reflektioner hur kroppen mår och vilken sorts yogaträning jag praktiserat. Större och mindre mål sätts och utvärderas.

Det är spännande att se hur långt jag kommit samtidigt som jag vet hur mycket det finns att lära. Jag är nybörjare trots att jag yogat i flera år. Ödmjukt börjar jag inse att det inte finns något mål ... det är vägen som räknas.

Vissa dagar infinner sig flow och jag flyter, andra dagar är tuff uppförsbacke. Det gäller att lyssna på kroppen och låta den sätta gränser. Vissa asanas kanske jag aldrig kommer att lära mig, mina höfter är inte så "utåtvridna" som jag emellanåt skulle önska. Att sitta i full lotus är för mig omöjligt. Jag stretchar och tänjer bindväven men det betyder inte att jag en dag kommer att kunna sitta i just full lotus. Kanske, kanske inte? Jag kan annat, är mer som en fällkniv.

Långsamt bygger jag yogastyrka och smidighet. Små steg blir plötsligt ett jättekliv när jag ser tillbaka och minns. Men det som är viktigast är att jag praktiserar för att jag mår bra av det. Mindre stress i kroppen, ett större lugn och mer tålamod. Varför sluta med något som ger välbefinnande?!

Live, love, yoga

Familjeliv

Han kom, han sågs, han"segrade" ... innan han reste iväg igen. På återseende, snart! Den förlorade sonens återkomst är nära and I love it!

En mamma fixar allt?

• tvättar ett antal maskiner med smutstvätt ... som helt plötsligt bara hamnat i en tom tvättkorg
• lappar och lagar trasiga jeans
• packar ur sin egen träningsväska, en plånbok och annat som kan "vara bra att ha" när sonen står utan och behöver låna
• röjer och städar undan i kvarlämnat kaos
• samlar grejer på hög att laga så att de blir som nya

Jag är inte ensam, världen är full av mammor (och pappor) som utan att blinka och med ett stort leende på läpparna gärna ställer upp, speciellt om "barnet" flyttat hemifrån, varken ber om eller förväntar sig att bli ompysslad.

What goes around, comes around! Det är ett av några olika ordspråk och talesätt som passar när det gäller villkorslös kärlek. Och jag lovar, vi får tillbaka, tusenfalt

Puss & kram