Tredje advent

Med stora vita snöflingor dalande utanför fönstret så har vi myst hemma och fått en hel del gjort.
Jag har bakat, både mjuk pepparkaka och saffranskaka (!) samt avslutat arbetet med årets julkort.

Ja jag är en av de stenålders människor som fortfarande skriver kort för hand och skickar med posten. Vi är en utdöende skara men jag är långt ifrån att kasta in handduken.

Jag ÄLSKAR att fundera ut, designa och sedan fullfölja idén från tanke till färdigt resultat.

Men ... om sanningen ska fram så är det faktiskt inte jag som ska ha credd för årets julkort, det är mannen. Jag bad honom om hjälp då jag fastnade i ett kreativt mörker. Han kläckte snabbt årets förslag och sen var det bara att köra.

Med julmusik i bakgrunden och i ett kök som luktade nybakat grottade jag ned mig i papper, limstift och färgpennor. En riktig mysdag!

Att vi sen dessutom skrivit alla adresser på kuverten känns som en vinstlott. Det enda som saknas är frimärken.

Puss & kram 

Turn your world upside down

Som jag/vi längtat ... typ enda sedan september efter den workshop som gick av stapeln i helgen. Äntligen!

Det var med olika förkunskaper vi anlände till studion, några har både armbalanser och huvudstående i sin praktik medan det för andra var absolut första gången. Utifrån dessa spretiga förutsättningar arbetade våra skickliga och inspirerande lärare. Love!

Jag är så imponerad av de underbara yogisar som verkligen gick utanför sin saftyzone och vågade testa på asanas som de var halvt skräckslagna inför, vilket mod, vilka hjältar!

Rummet i studion sprakade av positiv energi, av uppsluppna skratt och en fullkomlig känsla av trygghet. Prestigen och prestationen hade lämnats utanför ytterdörren. Istället lyssande vi inåt, på våra egna kroppar, på våra stödjande partners samt så klart på våra kunniga lärare.

Tiden rann iväg och plötsligt hade vi dragit över den utsatta tiden med en hel timme. Lyckliga, trötta och med stora leenden lämnade vi studion för att fortsätta lördagskvällen på olika håll med känslan av att kanske en dag!? I morgon eller om något år ... vad spelar det för roll?

Men ... hur gick det för mig då? Jo tack bra, ungefär som jag föreställt mig. Huvudstående är något som ingår i min praktik och igår fick jag lära mig ännu ett sätt att vända världen uppochned, med andra ord ett nytt sätt att stå på huvudet på.

Vad gäller armbalanser så är jag på gång. Här handlar det mycket om att våga samt att träna upp min core ytterligare. Idag är jag tillräckligt armstark (vilket jag jobbat massor med) men som sagt jag behöver stärka min core ännu mer för att avlasta ländryggen och slippa eventuella överslag.

Gissa vad jag ska träna på idag!?  

En tidig julklapp

Härom dagen fick jag veta att våra chefer troligtvis skulle dyka upp efter lunch. Spännande! Kände mig nöjd med butikens skyltning och utseende så det var med en pirrande känsla jag arbetade vidare. Vad skulle de säga?

Väntade ... Vilken tid det tog!? Skulle de komma eller hade något annat kommit emellan? När jag nästan gett upp klev cheferna in genom entrédörrarna och öste positiv kritik över mig.

Eftersom jag fortfarande är relativt ny på jobbet och vill göra så bra ifrån mig som möjligt så sög jag åt mig som en svamp. Självklart delar jag berömmet med ledningsgruppen och övrig personal som hjälper mig, avlastar och ser till att jag emellanåt får arbeta ostört.

Jag gör inte allt, ska inte heller göra det och därför kan jag inte tänka på annat sätt än att ödmjukt dela den fina responsen med mina kollegor MEN ... ansvaret ligger på mig och felar något så är det jag som får ta smällen oavsett om jag är "skyldig" eller inte.

Denna gång överöstes vi av tummen upp, gillande blickar och högvis med positiv och konstruktiv kritik. Wow! Tack :) En bekräftelse på att jag/vi tänker enligt koncept och är inne på rätt spår. Gissa om jag gått omkring med ett stort leende på läpparna idag!

Puss & kram

I behov av lite hjälp

På julafton brukar vi ha knytkalas (de jular vi firar i norr tillsammans med systrarna och deras familjer). För någon dag sedan fick jag ett sms med en lista på de maträtter och tillbehör som jag förväntas bidra med. Inget konstigt egentligen.

Har trots det ett dilemma. En vegetarisk rätt (ospecificerad) står som en punkt. Har bidragit med sådana tidigare på eller utanför julbordet.

Okey självklart, inga problem förutom att jag är blank i skallen just nu ...

Har messat astronauten som är en hejare på denna typ av föda, hoppas att han har något passande som vi kan laga. Troligtvis, jag brukar kunna lita på denne son när det gäller kulinariska upplevelser. Det blir säkert både klimatsmart och ekologiskt.

Ska bläddra i mina egna gömmor och kolla, vem vet vad som kan dyka upp där!?!

Men ... om DU har en vegetarisk julbordsaktig rätt att föreslå mig tar jag tacksamt emot den. Något gott och gärna enkelt att tillaga.

Bock och tack!

Snart ... same, same but different

Äntligen har jag haft två dagar med min favorityoga och jag mår sååå bra!

Men alla sagor har ett slut och så även denna praktik. Om en vecka förändras livet. En av mina favoritlärare går vidare mot nya mål och utmaningar, hon lämnar oss (fysiskt).

Jag är oerhört tacksam för den resa vi haft tillsammans, för den vänskap vi påbörjat och för den guidning som gjort att jag är där jag är idag.

Dessutom fick jag nyligen veta att den stora vackra temuggen blir MIN (!?!) att ärva när ägaren packar sin väska och reser. Den får bo kvar i studion och varje gång jag dricker ur den så kommer mina tankar att gå till en person som för alltid fått en plats i mitt hjärta.

Ja jag kommer att överleva, avskedet sker först om en vecka, studion står kvar och den andra favoritläraren ska ingenstans. Det blir bra.

En ny start väntar, yogan blir annorlunda men det behöver inte betyda att den blir sämre ... utan bara annorlunda. Same, same but different.

Puss & kram

Back on track

Smärtan kom och gick. När jag vaknade kändes kroppen som vanligt och den har hållit sig glad och pigg hela dagen. Det var nog vetesäcken som gjorde underverk samt en god natts sömn. Tack!!!

Ägnade morgonen åt den snällaste yogan jag kunde komma på innan jag gick till jobbet. I veckan har jag ändrar klädsel på dockorna i stora skyltfönstret samt på några inne i butiken. Det gäller att få en levande miljö som ständigt förändras och förnyas.

Vet inte om jag berättat (?) men jag har en kollega i en annan stad som berättat att hennes man är tacksam för att hon fick en VMtjänst. Innan möblerade hon om deras hem minst en gång i veckan. När mannen vaknade eller kom hem från arbetet så kunde deras boende genomgått en "totalhomemakeover"! Nu möbleras det inte om längre, min kollega får utlopp för sin kreativitet på jobbet.

Själv har jag aldrig haft den läggningen, att förändra mitt hem om och om igen. När jag kliver innanför dörrens tröskel så är min kropp inställd på rekreation. Jag vill göra så lite som möjligt ... bara vara.

Må gott!

Aj! Men ... varför?

Från ingenstans kom smärtan på besök och la sig tillrätta långt ned på höger sida av ländryggen?!

Jag är ovan vid denna typ av obehag och förstår inte anledningen till att jag drabbats. Har inte burit tunga föremål och inte vridit mig så att jag orsakat eländet. Däremot sitter jag som en hösäck i soffan men det är närmast ett normaltillstånd.

En röst inne i huvudet hävdar att jag antagligen orsakat detta tillstånd under min yogapraktik. Men ... det borde jag väl veta om?!

Oavsett så har jag smetat in ryggslutet med Tigerbalsam och toppat med en Ipren innan jag gick till arbetet. Hjälpte inte. Värst har varit att sitta. Gå, stå och ligga fungerar men att sitta är det som lockar minst.

Bäst och skönast har vår stora vetekudde varit. Värmen har mjukat upp och musklerna har slappnat av. Ingen mer värktablett, ordinerade istället en tidig kväll med mycket sömn.

Hej svejs!