Vem skriver blogginlägg om sin badrumsdörr? Och varför?

Svar: jag.

I vårt hus har vi en ytterst opålitlig dörr, det är som om den okeyar att vi går in men att den sen har mindre lust att vi lämnar badrummet när vi är klara. Mer eller mindre varje gång får vi "bryta oss ut", i vårt fall handlar det om att tackla dörren med kraft på rätt ställe. Att med axeln få till den rätta snärten så dörren ger efter.

Instängd med känsla av inlåst ...

Ska det vara så här? Kan dörren svällt i värmen eller lever den sitt eget liv?

Igår kväll kollade mannen närmare på vår bångstyrige dörr, han kunde inte se något synligt "fel", inte hitta VAR dörren fastnar i dörrfodret. Möjligtvis upptill? Kanske det går att fila till?

Öppna och stänga utifrån okey. Stänga in till badrummet easypeasy men öppna när du vill ut ... nej.

Vi behöver grotta ned oss i denna dörr och hitta en lösning både för den och för oss, för att med våld bryta sig ut kan knappast vara nyttigt för någon part.

Fontän i pumphuset!?

Det här med att ha blivit med hus har sina överraskningar ... typ varje dag. Arbetslösa är det minsta vi är.

Igår eftermiddag unnade jag mig lite poolhäng. Egentid med sommarpratare, bad och härlig sol. Mannen passade på att fylla på vatten i poolen och jag lovade att hålla koll på när vattnet nått önskvärd nivå.

So far so good.

Så när vattnet skulle stängas av hörde mannen ett konstigt ljud. Han öppnade dörren till pumpagregatet och möttes av en fontän. Vattnet sprutade ut ur en av slangarna!

Hur gör vi? Vad hände? Hur fungerade egentligen pumpen???

Mannen bad om silvertejp som han band runt den grova slangen vilket hjälpte lite men inte så bra som vi just då önskade. Vattnet sipprade fortfarande ... så kunde vi INTE ha det.

Fanns enbart en sak att göra, dra ur elkontakten till pumpen. Mannen körde iväg för att köpa ny slang och fixade felet.

En grön och en blå har flyttat in

I vår trädgård finns nu två vinrankor planterade, en som ska ge gröna och den andra som sägs bjuda på blå druvor. Med andra ord har jag förverkligat en dröm och kan bocka av en punkt på todolistan.

Mannen undrar med glimten i ögat när vi kan skörda för att göra eget vin? Han som hellre dricker en kall öl ...

För egen del antar jag att frukten uteblir detta första år. Jag kommer att tycka att det är tillräckligt häftigt att se hur våra nyinflyttade rankor slingrar sig upp efter sin spaljé och bilda en grön vägg mellan altanen och vår sovrums dörr.

Om vi önskade och ville göra eget vin så borde vi i stället satsa på alla de äpplen eller möjligtvis päron som växer sig stora. Vi kommer att få MYCKET frukt! För mycket för oss att äta eller dricka upp ...

Ska fortsätta njuta av att följa våra vinrankor utveckling, de symboliserar sol, värme och sommar när den är som bäst.

... tvivel, fråga mig inte varför? Det ligger och lurar i ett hörn ...

Jag är medveten om att det inte är speciellt sexigt att skriva om sin osäkerhet men å andra sidan är det  en mänsklig känsla. Att hela tiden visa upp en lycklig och sprudlande sida är inte heller attraktivt, kan ofta bli ointressant. Jag tror på ärlighet.

De gånger jag lyssnar bäst och blir uppriktigt imponerad är när människor vågar visa sina svagheter, sin litenhet och de mindre positiva personlighetsdragen.

Vi är bara människor ... starka och svaga om vart annat.

Om jag kan vara ärlig mot mig själv så kanske jag i kölvattnet hjälper någon annan, det vore fint.

Igår hade jag min första riktiga sommarklass. Vi var några som yogade utomhus på allmänningen nära mitt nya hem men efter tre veckor så kände jag mig både ringrostig och osäker.

I mitt hjärta vet jag att förmågan finns men jag behöver erfarenhet, öva, om och om igen på att hålla klasser. Skapa trygghet för egen del.

Trots att jag är utbildad pedagog så finns tvivel, fråga mig inte varför, det ligger och lurar i ett hörn för att smyga sig på mig bakifrån när jag är oberedd. Å andra sidan kan tvivlet vara en styrka, att  vilja göra skillnad, att verkligen försöka se och lyssna in mina elever och förhoppningsvis lyckas förmedla min kärlek till yogan på ett lekfullt, avslappnat och positivt sätt.

Tvivlet är kanske något jag får lära mig att leva med?

Igår var det alltså premiär för min sommaryoga (hatha vinyasa) och ikväll kör jag igen (hatha basic). För övning ger färdighet. Träna, träna och öva, öva ... är den enda medicin som fungerar när det gäller att bli bättre.

Äntligen kom lusten på riktigt! Och när den gör det är det bara att gå "allin"

Jag har så länge tänkt att jag ska, att det är ett perfekt komplement till min yogapraktik men planen har aldrig verkställts, inte förrän idag.

Redan på förmiddagen visste jag att det var läge. Meddelade mannen under lunchen och han undrade om jag skulle hinna åka med till sopstationen/återvinningen och slänga skräp? Självklart, jag hade all tid i världen, har ju semester.

Efter att ha kaklat, planterat vinrankor, städat förråd och slängt skräp tog jag ett dopp i poolen. I eftermiddagssolen insåg jag att klockan var fem och precis då var det dags att svida om.

Min första löprunda på ett år. Sååå skönt! Har inte riktigt koll på bästa löparstigarna men lyckades hitta en som fungerade för min premiärtur och för första gången lyssnade jag på kroppen och var klok. Mina knän sa ifrån och jag kände min nöjd efter 40 minuter på skogsstigen.

Hur långt jag sprang vet jag inte, spelar heller ingen roll. Gårdagens löpning gav mig mersmak och nästa gång kommer knäna att okeya en längre runda, så brukar det vara.

... både möbeltyg och kakel finns bland mina bra-att-ha grejer

När mannen byggde ihop vår nya garderobsvägg , ja snarare halvvägs in i arbetet då den gamla hyllan (som ställts för en tidigare dörr) togs bort för att lämna plats åt vår nya inredning ... upptäckte vi att hemligheter gömmer sig i det fördolda.

Spånskivan mellan hylla och dörr visste vi om men inte att det fanns ett trappsteg i betong under sockeln.

På nytt fick snillen spekulera och kom fram till att vi löser "problemet". Jag klär skivan med vackert möbeltyg och kaklar in trappsteget (både tyg och kakel finns bland Mias bra-att-ha grejer), synd för mig att de blågrönskimrande kakelplattorna ligger längst ned och längst in i vårt källarförråd ...

Bära ut allt för att komma åt det jag vill ha så att jag därefter kan lyfta tillbaka det vi vill ha kvar. Steg två är att hitta häftpistolen så jag kan klä in väggskivan.

Allt kommer att bli både bra och snyggt, den dag vi är klara.

Garderobstänk utanför boxen

Vår första gemensamma semesterdag (mannen och jag) ägnades åt att tillbringa förmiddagen på IKEA. Sovrumsgarderob har stått på todolistan sedan vi flyttade in i huset och nu var det dags.

Tanken hade först varit att bygga in en fast garderob i ena änden av rummet men efter att elektrikern hälsat på och konstaterat att vi har elkopplingar  och dosor som kommer att vara i vägen ... som inte går att flytta på utan att riva upp tak och väggar så fick vi tänka om.

"Utanför boxen" är inga problem men det tar längre tid. Mannen har under mina arbetsdagar snickrat ihop ett förslag och presenterat en lösning, det vi behövde göra igår var att beställa, skriva ut en plocklista, plocka ihop alla delar på tagsjälvlagret och så betala hela kalaset ... tog hela förmiddagen!

Långsamt går bygget framåt. Paus för fotboll, mat och bad i poolen är måsten hemma hos oss. Halvvägs och DET är bra, vi har ju semester!

Vårt sovrum är just nu en walkincloset, har varit länge och kommer att vara resten av helgen därefter borde vi vara i fas. Ett steg i taget, det är så vi går i mål.