Lotus?!?

Semestervardag ... smaka på ordet, låter trevligt.

Vad gör man en sådan dag? Veckostart, arbetsbefriad och hemma mitt i city, ja vad gör jag då?

Lite det jag känner för. Läser, yogar, chillar. Läser lite mer, yogar och äter något. Svaret är att jag gör ungefär de saker jag sysselsätter mig med normalt. Träffar vänner, handlar och hänger med mannen och sönerna (de gånger vår avkomma har lust och tid). Katterna får mer uppmärksamhet eller om sanningen ska fram så är det våra pälsbollar som ser till att vi tillbringar mer tid med dem.

Jag har beslutat mig för att det är dags för en ny utmaning. Mina höfter ska får chansen att öppnas upp så pass mycket att jag kan lära mig att sitta i lotus.

Idag skulle jag kunna tvinga in benen i posen men det är dumt, det finns viss skaderisk. Istället har jag fått proffstips angående träningsupplägg. Några minuter varje dag för att stärka och tänja på rätt sätt. Kommer att ta några veckor eller kanske ett par månader eftersom jag inte är tjugo år längre.

En sommarutmaning värdig varje semestervardag!

Wish me luck

Res aldrig utan Resorb

I sviterna efter vår hemresa så har vi lärt oss någonting. Alla klarar inte hetta och värme lika bra, i alla fall inte vi nordbor!

Jag har en syrra som är sjuksköterska och hon har lärt mig massor när det gäller kroppsreaktioner under (för kroppen) extrema situationer. Allt har jag samlat i en liten minnesbank uppe i hjärnan.

Under vår flygtur hem när luften stod stilla, syret var knappt och hettan olidlig så reagerade jag på att flygvärdinnorna endast serverade juice och vatten. Det förhindrar uttorkning och håller blodsockret uppe men innehåller inga salter. När vi svettas så tappar vi just salt och vätskebalansen rubbas.

Jag påtalade detta, frågade efter salta nötter eller oliver ... fanns inte.  Alla ville så väl men det jag tror var okunskap blev tokigt.

Is för att kyla ned, salt för att balansera upp, det skulle många/alla behövt.

Efter vår oerhört jobbiga natt så är det flera som behövt söka läkarvård. Svaga kroppar, darrningar i armar och ben och energilöshet. Ett svar: vätskebalansen är rubbad. Ordination: resorb (för att återställa).

Trist att det ska behöva gå så långt, för så många. Att människor ska bli sjuka lagom till de kommer hem. Solk i bägaren efter en underbar semester.

Så nästa gång du packar väskan för att åka till värmen, släng i en förpackning resorb, den tar ingen plats och du vet aldrig när den kan komma till användning.

Saknade med stort S

När husse och matte varit borta i nästan två veckor så har de en hel del att ta igen, det tycker i alla fall våra två pälsbollar.

Inte för att det gått någon nöd på katterna, astronauten har utfodrat dem och sett till att de fått vad de behöver ... utom möjligen en av deras högt prioriterade nöjen: att bli kliade på magen.

Hela gårdagen har vi (mannen och jag) haft två skuggor.

Klia oss så spinner vi!
Borsta igenom pälsen ... länge!
Massera magen och gosa med oss!!!

Vad gör en husse och en matte? Sin plikt så klart. Det har smekts, kliats, strukits och masserats under högljutt spinnande och kråmande.

Lite högre upp ...
Åh just där, bakom örat!
Fortsätt så, sluta inte.

Plötsligt reser de sig och går iväg en stund när DE känner sig nöjda för att fem minuter senare komma tillbaka för att få mer kel.

Så är det att vara kattägare (djurägare), ge kärlek och du får massor tillbaka.

Mardrömsfärd hem ifrån Paradiset

Vad säger man? Älskar äventyr men det vi varit med om de sista 36 timmarna önskar jag att alla slipper. För att specificera så kan jag precisera antalet jobbiga timmar till ca 10.

För att korta ned historien lite så sammanfattar jag början.

• Allt började med en gäll telefonsignal. Jag satte mig i givakt i sängen, väckningssamtalet skrämde nästan slag på mig. Uppstigning kl 05:15 i totalt mörker , dags att resa hemåt. 
• Fötterna protesterade högljutt åt att behöva kliva i sneakers och kropparna kändes zombiliknande. 
• Sjöflygplan från ön till Male helt okey.
• Incheckning och boarding till Doha utan anmärkning.
• Planet försenat inför start, lyfter men tar inte höjd. Kaptenen meddelar att problem uppstått med landningsställ och vänder tillbaka till Male. Massor av frågetecken, kan planet fixas? Måste vi stiga ur och lasta av? Finns det reservdelar eller andra flighter? Vi som hade så bra sittplatser och som precis slappnat av för att äta frukost och kolla film, kanske sova lite. Vad händer nu? Kommer vi överhuvudtaget hem?

Efter nästan en timmes väntan får alla återvända till avgångshallen. Informeras (eller det lovas att vi ska få löpande information om läget och vad som väntar oss med 90 minuters mellanrum). Vi tilldelas lunchkupong. Timmarna kryper fram. Ovisshet och brist på information. Flight i morgon eller samma dag? Vad är bättre? Pratar med andra resenärer. Alla beter sig vuxet och klokt trots att det ligger ett frustrerat lugn och en dold irritation över avgångshallen. Många missar sina flyg från Doha vilket innebär att viktiga möten, konserter och andra trevligheter blir omöjliga att hinna till.

Timmarna går och så plötsligt ska alla checkas om, typ samtidigt, det går INTE fort.

Hur som helst och när vi tappat allt hopp om att komma med kvällsplanet till Male så får vi våra nya boardingkort i händerna. Jippi!!!

Senare kommer vi att fråga oss om det inte varit bättre med hotellnatt i Male?!? 

Planet tankas och efter 45 minuter då vi fortfarande står på plattan blir det hett i kabinen, luften står stilla och det finns ingen fungerande ventilation. Folk står upp i gångarna och fläktar sig med flygplanets informations blad. En småbarnsmamma svimmar och läkare måste tillkallas, finns ingen i kabinen som besättningen godkänner så flygplatsens  sjukvårdsteam tillkallas. Ytterligare väntan ...

Det som nu blir "tokigt" är att de övriga passagerarna utsätts för en situation som faktiskt blir farlig. Med planet stående på plattan, i hettan och utan ordentligt syre mår fler och fler illa. Yrsel, huvudvärk och illamående sprider sig som virus. Jag och mannen söker oss till den bakre utgången där det fläktar lite. Vi försöker hjälpa de vi kan. Besättningen serverar vatten och juice. Timmarna går. 

Vid det här laget är många passagerare vansinniga, de skäller på besättningen som försöker göra vad de kan. Informationen från kaptenen är nästan obefintlig och fler personer ber att få lämna planet, de vill inte utsätta sin hälsa för de hälsorisker den rådande situationen kan innebära eller så mår de redan så dåligt att de inte klarar av att flyga. Varje utcheckning innebär längre väntan, bagage ska letas fram och papper ska fyllas i. Över fyra timmar befinner vi oss på planet innan det får tillstånd att lyfta och resan som följer innebär fortsatta påfrestningar. 

Själv försöker jag sammanfatta denna mardröms hemfärd i efterhand vilket ä svårt. Kort sagt: jävla soppa!

Något tilltufsade, hungriga och med ordentlig sömnbrist så kom vi till slut hela vägen hem till Sverige. Vi överlevde!

Dags för nya äventyr

En efterlängtad semester påbörjas tillsammans med mannen, som jag längtat!

Ikväll sätter vi oss på planet som ska föra oss närmare vår slutdestination. Etapp ett: Arlanda - Doha. Sammanlagt behöver vi byta plan två gånger innan vi är framme på den av Maldivernas alla öar som vi valt att besöka.

Om vi nu kommer fram? Vi flyger med Catar Airlines och eftersom Catar gjort sig osams med flera av sina grannländer så måste vi flyga runt, vilket innebär längre restid. Förhoppningsvis går allt som det är tänkt och då hinner vi med det propellerplan som utgör den sista etappen på vår resa, färden ut till ön. Men om förseningar uppstår blir vi tvungna att boka en hotellnatt på Male. Vi får se hur det går? Livet är ett äventyr ;)

I och med vår semester så pausar jag bloggen i drygt en vecka. Om du ändå vill veta vad som händer oss så får du kolla Instagram alternativt hålla ögonen öppna på eventuella Facebook uppdateringar.

Vi lämnar sonen att bossa över hem och katter. Vi lämnar prunkande grönska och ett hemland klädd i sommarskrud, så oändligt vackert. Faktiskt tänkte jag härom dagen (då jag var ute på en tidig löparrunda) att få länder kan mäta sig med vår sommar. Temperaturen är lagom, det doftar ljuvligt och fåglarna kvittrar.

Att i tystnad springa vid sidan av böljande sädesfält, rinnande vattendrag, skogspartier samt en och annan trafikerad väg ger energi. Kunna passera fornlämningar och vilda djur på nära håll. Allt är stilla, fridfullt och rogivande. Sverige är verkligen magiskt!

Men trots orden ovan så lämnar vi hemmet och ger oss ut på äventyr. Ha det bra så länge, så hörs vi när vi kommit hem igen.

Puss & kram

En nyckelpiga mellan tårna

Skulle ut och springa, ta en tidig löprunda innan resten av familjen vaknade men det blev aldrig så. Jag valde att sova lite längre (inte likt mig) men det är ju semester ;)

När jag senare på förmiddagen förflyttade mig tillsammans med katterna ut på balkongen så sken solen och det var varmt. Jag verkligen älskar att chilla på vår privata uteplats före lunch! Katterna hängde med (såklart) och jag la mig platt på mage nära Tiger. Vem vet vad han hittar på om jag släpper kontrollen? Han är programmerad att dra på äventyr och taket är inom räckhåll. En blinkning räcker för att han ska hinna ta ett språng. Fönsterbrädan är bred och den möter balkongräcket i ena hörnet. Hittills i år har Tiger skött sina kort väl men som sagt det gäller att inte slappna av för mycket. Han nosar på kryddväxterna och låter sig smekas och klias på magen under högljutt spinnande. När Tiger känner sig nöjd smyger han iväg in och jag kan slappna av.

Valde att yoga utomhus idag, på balkongen, det är lite trångt men fullt möjligt. Precis innan jag startade min praktik upptäckte jag en liten nyckelpiga, mellan mina tår? Hur hade den hamnat där??? Mia Maria Nyckelpiga, min signatur och tecknade figur när jag skriver lappar. Rädd för att  mosa den lilla kroppen spretade jag ordentligt på tårna och kunde sen förflytta nyckelpigan till basilikakrukan.

Att yoga i bikini är bäst!

Ravelli sneglar på mig och sluter sen ögonen. Hon vilar i skuggan, vill vara med och i år nöjer hon sig med att ligga bredvid mattan (inte mitt på), vilket är betydligt enklare för mig som kan fokusera helt på yogan. Håret smiter från flätan och jag har en tunn slöja varje gång jag står i hunden men det gör inget, är snarare skönt eftersom solglasögonen ligger på balkongbordet. Avslutar yogan med huvudstående och meditation. Känner hur avslappnad jag är, har verkligen landat i lugnet och hittat semesterkänslan.

Puss & kram

S E M E S T E R

Vad kan vara bättre än att starta semestern med sol och vänner? Tunn sommarklänning och solbrillor.
Kokoslatte, vattenmelon och fetaost, inte allt på samma gång eller varför inte?

Under tiden mannen och astronauten körde hemåt så gjorde jag det jag är bra på, umgicks och njöt i solen. En långfika med en nära vän på stan och sen häng med grannar på vår innergård, allt under vindens smekande och solens värmande strålar.

Säger bara svensk sommar när den är som bäst!

Att bara få vara, utan tider att passa. Hinna prata till punkt och lyssna färdigt. Chilla, softa och göra ingenting ... I love it!

Hann även med grannhunden, den söta och goa dvärgtaxen som nu blivit gammal. Ett par promenader, inte långa, typ runt kvarteret och hem igen (när hennes matte var ute på "partaj"). Det är verkligen härligt att kunna hjälpa varandra. Vissa dagar behöver våra fyrbenta familjemedlemmar någon som serverar mat och andra dagar behöver andras älsklingar lite omvårdnad och kärlek.

Åh vad det är härligt med semester!!!