fredag 18 december 2020

Tomten, hör du mig!?

Har promenerat i regn och mörker samtidigt som jag sjungit "jag ser det snöar ..." på repeat om och om igen. Fungerade inte. Vädret är fortfarande milt och det enda jag blev var blöt med lerstänk.

Ja, jag hade regnjacka men det går att bli genomdränkt ändå.

Saknar fotvänliga stövlar (de tidigare är nyss slängda) så efter den en timmes långa promenaden så kippade det om fötterna. Fingrarna var iskalla i de fuktiga vantarna  och byxorna klibbade om benen men trots det så gjorde promenaden mig gott. Syret väcker kroppen och all rörelse ger massor av förnyad energi.

Hade kunnat sjunga "singin in the rain", funderade på det men valde att låta bli. Vill ju ha snö, det är ju snart JUL och tänkte att om jag ber om det så kanske?!? Kanske? Eller inte ...

Hoppet dör inte. Jag önskar mig SNÖ i julklapp, hör du det tomten?!?


PS. Gärna en tidig julklapp, levererad sent den 23e eller tidigt den 24e .DS


torsdag 17 december 2020

På äventyrsfärd i dimma

Efter gårdagens morgonklass var det så äntligen dags att ge sig ut på vägarna med mannen, ett tillfälle vi väntat på. En tripp till den stora metropolen Åkersberga, för att hämta och betala vår nya bil. En röd VW E-Up. 

För första gången är jag mer engagerad än vanligt och det känns helt rätt med en miljövänlig elbil. Helt ärligt så kör vi mest korta sträckor inne i stan och har till vardags inte behov av någon större bil. Med egen laddstolpe på tomten så blir vi självförsörjande.

Hem körde vi varsin bil och eftersom jag stack något tidigare än mannen (med vår gamla) så infann sig känslan av äventyr. Jag gillar att köra bil, spela hög musik och sjunga med. Nya okända vägar bidrog till äventyrskänsla samt dimman som låg som ett täcke över marken. Jag njöt av hemfärden.

Nu står det en röd och liten bil på vår uppfart. Den är fin. Tanken är att främst jag ska köra den. Känner i magen att vi två kommer att bli ett bra team, jag och vår E-Up!



onsdag 16 december 2020

Omstart utan eko

Vem har sagt att saker och ting ska vara enkelt?

Helt ärligt så är ALLT svårare när du lär dig och när du inte förstår riktigt vad du gör. Eller så är det kanske inte för dig? Kanske är du den typen som noga läser manualer, googlar beskrivningar, tips och råd innan du startar?

Sån är inte jag ... för HUR svårt kan det vara ... liksom?

Är mitt uppe i en ljudboksinläsning och plötsligt lägger sig ett eko över spåren!? Varför? Jag har inte gjort något annorlunda, vad jag vet ... men troligtvis är det precis det jag gjort. Så projekt felsökning inleds tillsammans med min beställande kund. Exakt hur tar jag bort ekot?

Inte vet jag???

Tror senare att jag lyckats men får en länk till en Youtube video som förklarar just detta och det visar sig att det är inte en utan en massa inställningar som behöver göras (efter varje inläst stycke, innan det sparas och delas). Så tillbaka till ruta 1. Jag som för en vecka sedan trodde att detta uppdrag var slutfört.

Men i ärlighetens namn lär jag mig en hel del på vägen. Den snåriga stig som undertecknad alltid hamnar på, den utanför det jämna underlaget där en rot eller sten plötsligt sticker upp och hotar fälla mig. Så vem har sagt att detta ska vara enkelt?

Tack och lov så fungerar min röst, min känsla för texten och gångerna är få då jag läser fel men istället är de yttre omständigheterna värre. Katter som väljer att hoppa upp på skrivbordet, leka med föremål som låter eller jaga varandra i närheten. 

Så det avslutade uppdraget är tillbaka. Gör om - gör bättre, för vem har sagt att det ska vara enkelt?!



tisdag 15 december 2020

Gissa månad

Julen närmar sig för var dag som går men om du tittar ut genom fönstret så är det ingenting som hintar om att det ens är vinter än mindre december. Vi har knappt haft frost och de minusgrader som förekommit har varit på blixtvisit. 

Grått, grått och grått. Regn, hög luftfuktighet och lerigt. Skulle kunna vara slutet av oktober eller kanske november ... men december? Funderar allvarligt på att dra ner alla persienner på julafton och låtsas att marken är vit.

Å andra sidan så är det 1,5 vecka kvar och mycket kan hända. Hoppet är det sista som dör


Bilderna i detta inlägg togs under gårdagens förmiddagspromenad, 15e december. Hallå! Var är snön???


måndag 14 december 2020

En bättre start på dagen

Sista veckan med tidiga morgonklasser denna termin, en idag och nästa på torsdag. Sen blir det julschema och då får alla sovmorgon.

Trots det totala mörkret så har jag än så länge inte haft några problem med att stiga upp. Katterna får utan att tjata frukost innan undertecknad åker iväg.

Värst är det att tända lyset i studion. Vi filmar så att de som önskar yoga hemma online ska kunna göra det och för att bilden ska bli så bra som möjligt så tänder jag upp rummet. Ingen mysbelysning ... Det skarpa skenet bländar men efter en stund vänjer sig de trötta ögonen. Ingen yogi har sagt ett ord om att de ogillar belysningen, de verkar helt okey med situationen.

Efter att ha undervisat en timme så är både jag och de i salen fyllda av energi. Klockan är åtta och vi har en hel dag framför oss, kanske full av arbete, kanske oskriven?

Ett skönt sätt att vakna och komma igång, absolut en bättre start på dagen!



söndag 13 december 2020

Troskris


Om du är kvinna så kanske du känner igen dig? Om du är man så kan det vara bra för dig att veta.

Vad?

Har idag stått ut med trosor som irriterar, som gör som de vill och inte sitter på min kropp som jag är van. Fina, snygga underkläder som jag fått av mannen i present. Oftast fungerar de poblemfritt men efter ett par dagar med osexiga bekväma bomullshipsters så sket sig hela idén.


Ville vara helgfin. Valde ett par blåklintsblå brasilian i spets. So far so good.

Om du som jag är en jordad kvinna, som egentligen inte bryr dig om annat än att det ska vara skönt och praktiskt så uppstår emellanåt "problem". Design och komfort går inte alltid hand i hand.

Passformen är annorlunda. Jag är inte van att trosor skär in ... annat än när de hamnar på sniskan och då drar jag de rätt i smyg. När det gäller brasilian så är det själva passformen, trosan ska sitta så. Oops!


Jag har liksom inte hittat rätt.

Måste tänka tvärtom, tillåta spets mellan skinkorna. Inte lätt, det kräver omprogrammering och frågan är om jag vill ändra "obekvämt" till "okey". Tveksamt.

Har fortfarande inte landat i mina "finare" trosor. Ikväll hamnar de i tvättkorgen men samtidigt ger de morgondagens trosa försprång, att hitta rätt och bli accepterade.


Hej svejs!

lördag 12 december 2020

Lucia


Tänkte att jag ska bjussa och frossa i Luciabilder dagen till ära, en del gamla och en del halvgamla.

Under min uppväxt så lussades det varje år, först för den äldre generationen under ledning av mamma och moster. Sen tog vi systrar över och sjöng för våra föräldrar. 
Jag, syster Ingrid och kusin Anna har tjafsat om vem som egentligen skulle vara Lucia, typ varje år när vi var små. Utfallet varierade.

I vuxen ålder har jag väglett och joinat sönerna, det fungerade till låg- mellanstadieålder sen satte de sig på tvären.


När jag gick i sexan beslöt klassen att överraska vår älskade magister Erik. För att maxa tåget bytte vi roller. Jag minns inte längre vem som fick äran att vara Lucia, bara att killarna var tärnor och tjejerna stjärngossar. Upp i ottan och ut i många minusgrader för att sprida skratt och julstämning. Målet var att anlända till huset innan majjen hunnit stiga upp.

När jag senare arbetade på fritids i Mälarhöjden och skulle hålla i husets Luciatåg var det inte många killar som var så sugna på att vara med, de tyckte att allt var skämmigt och trist. Den stökigaste grabben kom med ett förslag, kunde en kille få vara Lucia? "Nej!", skrek tjejerna men jag sa: "Vi röstar".
Alla skulle ha samma chans. Så det skrevs lappar och stoppades i en mössa. Någon läste upp varje kandidat och räknade antalet röster. Killen med förslaget som heter Mats vann, alla killar hade röstat på honom. Tjejerna tjurade tillfälligt men Luciatåget blev av och ALLA engagerade sig. Det blev en lyckad Lucia. För mig är alla varianter tillåtna, det ska vara lustfyllt och roligt att överraska.


Ha en härlig Luciadag!