Blytung ...

Igår checkade min kropp delvis ut. Den startade upp som vanligt full av energi, cyklade iväg med mig i ottan så jag skulle hinna få håret klippt och slingat innan jobb.

Arbetsdagen förflöt och kroppen hängde fortfarande med, lite extra hungrig men det var allt. Egentligen var det när jag mellanlandade hemma för att äta middag som de första signalerna sändes ut.

Trött, trött, trött.

Min kropp önskar ledighet. Semester. Vila. Typ NU!

Jag tog den till träningslokalen. Motsträvigt viskade den: "inte ikväll", vilket den inte hade mycket för. Jag tänkte att en timmes fys kunde få kroppen att pigga på sig (efteråt).

Men hela jag kändes tung, som om jag släpade på extravikt, med andra ord ett träningspass i uppförsbacke. Skulle jag behöva kliva av?

Nä, bara lyssna in kroppens signaler och ta det lite lugnare ... inte köra 100%.

Äta, vila, träna och sova så orkar jag arbeta månaden ut. Nedräkningen till ledigheten fortsätter.

Livets vedermödor

Mannen fick ett samtal häromkvällen från vår surfande astronaut, som i sin tur blivit uppringd av den person som hyr den studentlägenhet vilken sonen med kursare bott i den senaste terminen.

Vägglöss ...

Antisemix ...

Åh, inte igen! Har varit med om att Lejonkungen drabbats när han bott i skabbigt rum ute i Europa. Fick frysa ned hela packningen och därefter tvätta allt.

Astronauten har inte velat packa ur sin stora väska, alla kläder har legat kvar. När han drog till Portugal för att surfa passade jag på att stänga väskan så han skulle slippa katthår från våra pälsklädda familjemedlemmar. Kanske var detta, utan att jag då visste det, ett smart drag?

Mannen kollade med sonen om han märkt något? Bett? Vägglöss ska vara rätt stora, klart synbara och lämna spår efter sig. Svar nej, inget obehag.

Konstigt? Löss i studentrum men utan att sonen märkt något? Jag har undersökt kuddar, täcke och madrass här hemma men hittar inga spår av inkräktare. Trots det planeras samma procedur: frysa ned och sen tvätta ... allt! Har börjat med sängkläderna, det här kommer att ta tid.

Hoppas att det i vårt fall är falskt alarm, att vägglössen stannat i norr. Magkänslan säger så både på mig och mannen (den sistnämnde kan vara skeptisk). Ja, ja shit happens, just deal with it.

Vi hörs när vi hörs

Åh vad jag saknat Lejonkungen ... vet att det låter knäppt på ett sätt men samtidigt inte. Han har flyttat hemifrån och bor ett stenkast bort. Hur svårt kan det vara?

Allt är som det är menat. Vi hörs när vi hörs, för han måste få landa i sitt eget.

Har de senaste dagarna tänkt att nu är det dags för en kaffe eller en AW så vi hinner prata lite, inte bara messa. Då äntligen hör sonen av sig och föreslår att vi ska bjuda honom och en kompis på middag. JA!!! Självklart! Lejonkungen har besök från andra sidan Atlanten och de har lust att hängs med oss en kväll.

Hela mitt väsen går igång. Vad har vi hemma? Vad ska vi äta? Vad kan jag laga för gott?

Jag som inte är någon typisk matmamma brinner för kvällens uppgift och glider runt på jobbet som en stor sol. Energin spritter och jag vill att arbetsdagen ska ta slut så jag kan börja fixa.

Att improvisera och trolla med det vi har är en av mina superkrafter! Köra på känsla och skjuta från höften är min melodi. Slutprodukten blir oftast "good enough" med andra ord bra.

Resultat:
Allt blev precis så mysigt som jag hoppades. Trevligt, lättsamt och att växla om till engelska kändes inte ens konstigt.

Mammahjärtat är påfyllt, nu klarar jag mig en vecka eller så.

Kunden har alltid rätt???

Igår älskade jag INTE alla kunder ... hade kunna sälja några billigt alternativt gett dem fingret!

Om du inte känner mig så vet du kanske inte att jag ALDRIG visat någon fingret. Har heller inte för vana att be andra försvinna ur min åsyn men igår blev jag ordentligt triggad.

REAkunder är de värsta, de är giriga, snåla och utgår enbart ifrån sig själva, bara de får det de vill ha så kan vissa klampa på andra. Vad är det som händer? Har de missat en del av sin uppfostran?

Jag tog emot några återköp, inget ovanligt eftersom många av våra kunder handlar oprovat. Idag blev det dock tydligt att vissa byten kom sig av att kunden hade haft sönder varan och ville byta till en ny. Jaha? Kunden har alltid rätt så de fick som de önskade utan att jag ifrågasatte.

Så kom den kund som triggade mig. Hon ville lämna tillbaka en REAtröja och få pengarna tillbaka. Det första som hände var stanken av inpyrd cigarettrök som anföll mig när jag lyfte ut tröjan från påsen. Väluppfostrad som jag är sa jag ingenting, knappade istället in varan i kassan för återköp.
 Kunden säger då att hon handlade (läs bytte REAvara) av mig sist och att jag sagt att hon inte behövde visa kvitto. Jag tittar förvånat upp och möter hennes blick. Då fortsätter hon: "... och jag har vittnen att du sa så!"

Nu visste jag vem hon var. På "Studentdagen", var jag helt själv i butiken under förmiddagen på grund av sjukdom. Det blev kö i kassan och när denna kund skulle byta så missförstod jag henne, (var något stressad) hörde inte riktigt vad hon sa och yttrade orden "du behöver inte visa något kvitto" innan jag insåg att hon faktiskt ville byta. Hon blev sur och hävdade att jag nyss sagt att hon INTE behövde visa kvitto. Jag bad om ursäkt direkt och trodde att denna lilla bagatell var ur världen. Alla kan göra fel. Jag hade inte varit otrevlig, irriterad eller på annat sätt betett mig illa, det handlade om en liten felsägning på grund av tuff arbetsbelastning. Shit happens.

Tydligen inte i denna kunds värld. Hon ville slå mig i huvudet genom att påminna mig om min felsägning.
"Ja, det stämmer", svarade jag milt "och jag bad om ursäkt direkt."
"Tänker inte handla av dig igen, jag går dit upp"

Kunden får göra som hon vill men nu fick jag nog. Vilken rätt hade hon att vara otrevlig mot mig ännu en gång? Hon var otrevlig sist och ännu värre nu. Måttet var rågat och jag kunde inte hålla mig:
"Tröjan du lämnar tillbaka luktar väldigt mycket rök?"
"Omöjligt, ingen röker hemma hos oss!"

"Nästa gång du lämnar tillbaka ett plagg så får det inte lukta rök, då kan vi inte sälja det"
"Tröjan luktar inte! Ingen av oss röker"

Kunden fick sina pengar och jag en använd, stinkande tröja ... för kunden har alltid rätt?!?

Balkongklädsel: bikini

Söndagsmorgnar är ljuvliga, speciellt när de är som gårdagen. Tjugo grader varmt och sol, perfekt start att hänga på balkongen. Fick sällskap av vår honkatt som också tycker att vårt uterum tillhör favoriterna nu i juni.

Plockade med mig lite tillbehör; yogahjul, block och matta. Gårdagen innebar premiär ... yoga i bikini.

Kände av vad kroppen önskade och startade upp ett eget flöde, dock inte utan vissa "problem". Ravelli ville ligga mitt på yogamattan, inte yoga utan softa. Försökte därför parera och kompromissa genom att yoga runt henne, vilket helt ärligt var utmanande. Tack och lov så ledsnade Ravelli på mig och gick självmant in. För hur skulle en katt kunna chilla när hennes matte var typ överallt?

Lugn och ro för Ravelli, lugn och ro för mig. Värmande sol, svag bris och en kropp i rörelse. Andades i mitt stilla flöde. Åh, vad ljuvligt!

Kunde därefter inte låta bli att meditera en halvtimme, allt för att ladda batterierna och förbereda mig mentalt inför den arbetsdag som väntade. Resultat: bästa, bästa starten på dagen!!!

Tjoho

Hippiestyle, that's me

Så var det dags, att lösa in det presentkort jag fick på min födelsedag ... i mars.

Shopping och jag går inte alltid ihop. Hittar jag något jag gillar så kan det hända att jag slår till utan att fundera men annars går jag ofta ut ut butiker tomhänt. Har redan så mycket i min garderob, behöver jag verkligen något nytt? Nä ...

Sanningen är att min garderob är överfull, kan bero på att jag sällan slänger eller rensar ut, vissa (läs många) plagg har hängt med i decennium, ganska stor procent faktiskt, allt det jag gillar blir kvar. Även om jag med jämna mellanrum faktiskt sorterar jag ut så verkar det inte göra någon skillnad, utrymmet i garderoben är konstant?!

Idag var det dags att hitta något nytt, något fint från en trendig underklädes-/badkläders butik. Jag har varit in några gånger tidigare och funderat över om jag ska satsa på träningskläder, bikini eller underkläder? (Första alternativet är mest jag.) För svår nöt att knäcka så varje gång har jag gått ut tomhänt.

Men som sagt idag var det dags. Jag scrollade av sortimentet och beslöt att satsa på ny bikini, inte för att jag egentligen behöver men vi ska ju till solen snart och de jag har hemma har några år på nacken.

Usch vilken djungel! Jättegullig personal även om de var lite väl "på". Å andra sidan hade jag gått ut tomhänt om de låtit mig vara ... Nu plockade jag på mig ett gäng bikinis och styrde stegen mot provrummet. Dags att sätta igång. Av och på, av och på. Personalen knackade på och undrade hur det gick. Men hallå!?! Jag behöver ingen hjälp, kan själv!

Sen ångrade jag mig och lät dem hållas, öppnade till och med dörren för att visa när de bad mig, ville inte verka otrevlig eller otacksam.

Återlämnade en stund senare en hög av bikinis och köpte en svartvit. Hippiefeeling, that's me!

Vad händer egentligen när jag sover?

Det är något konstigt med mig, kanske har jag en skruv lös?

Vissa nätter yogar jag i sömnen. Ja du läste rätt. Det är inte så att jag drömmer, snarare konstaterar en yin pose, antagligen för att min kropp bett om det, att få tänja och stretcha ut. När jag senare vaknar finns en osäkerhet angående vad som varit dröm och verklighet.

För andra gånger stretchar jag medvetet (i sömnen). Rotationer och twister gör underverk för min kropp, nacke, axlar och rygg njuter till fullo och eventuella spänningar släpper.

Får vara glad så länge jag håller mig till liggande asana. Verkar både bökigt, opassande och besvärligt om jag bjuder in nedåtgående hundar, wild thing och krigare i sängen. Mannen kommer att fly fältet eller klaga på sömnsvårigheter.

Yogan sker smidigast på mattan. Namaste