Är med i en Facebookgrupp som heter Nostalgi från Kåge. Där kan vi (som av olika anledningar har intresse för bygden) bland annat få ta del av tidningsartiklar, historia, fotografier. Minnen i form av återblickar vilka kan ge större förståelse för de egna, våra rötter.
Min mormor och morfar bodde i Kåge. Morfar startade och drev den första bensinstationen, han var med andra ord egenföretagare. Mormor roddade kök, hus, trädgård, allt praktiskt (lättare och tyngre kroppsarbeten) samt deras stora sociala nätverk. Min mamma och moster hade det bra ställt i det stora huset. En borglig uppväxt i ett hem med trygg ekonomi.
Härom dagen låg en bild på deras hus, taget 1959 uppe på "nostalgi sidan". Det stora vita huset med den lika stora tomten. Det hus som blev mammas och som vi varje sommar flyttade till. Med föräldrar som arbetade som lärare innebar det att jag och mina syskon var priviligerade. Dagen efter skolavslutningen stuvade vi in vårt pick och pack i bilen och körde ut på landet, för att stanna hela lovet och först helgen innan skolstart flytta tillbaka till radhuset (inne i stan) igen.
Det finns så många minnen! Somrar då vi återupptog kontakten med kompisar som vi enbart hängde med och kände under juni, juli och augusti.
Mörkerkurragömma på sensommaren med familjen, den enorma rabarbern var ett perfekt ställe att aldrig bli hittad i. Badmintonplanen. Brandstegen som vi inte fick men ändå klättrade upp och ner för, den satt så lägligt placerad vid balkongen och slutade ovanför stora rabatten.
Balkongen som gjord för kräftskivor och annat kvällshäng. Favoritstället dit jag bar kudde och täcke när sommarnatten var för het och jag hade svårt att sova.
Rummet jag delade med syrran, (det stora rummet på övervåningen). När vi blev osams drogs en osynlig linje igenom och överträdelse var lika med dödsstraff. Tur för oss att det fanns två dörrar. Ingrid kunde ta vägen ut och in genom övre hallen medan jag kunde gå via badrummet (som lyckligtvis också hade två dörrar).
Karins skrubb, det rum som egentligen var förråd. Det rum vi röjde och fick inreda som vi själva önskade (innan Karin övertog det). Där det var okey att rita på tapeten eller att dra bort den helt för att blotta den vackra timmerväggen. Vårt "klubbrum", vårt hemliga ställe där våra regler gällde.
Finns så mycket att skriva och berätta om det stora vita huset i Kåge. Det som hade ett stort lantkök med lucka i golvet (källarskafferi) samt ett skafferi vid sidan om som var ett rum i sig. Det köket fick långt senare inspirera mig och mannen när vi lät bygga vårt första hus, 30 kvm (kök) = boendets själ och hjärta.
Tror jag stannar här. Skulle kunna skriva hur mycket som helst om vår barndoms hus och somrar men bjuder istället på en bild. Flygfoto: Högåsvägen i Kåge 1959. På denna bild 2/3 större trädgårdsland än vi hade.
