Att behöva avsluta när det börjar bli roligt

Det finns något som jag tycker är svårt. Något som jag är upplärd att klara av men som i praktiken inte alltid är möjligt, i alla fall inte i mitt arbete.

Det hände mig i måndags. Jag startade upp ett omhäng som jag redan innan visste skulle ta tid. Min förste assistent (så tänker jag om min kollega som är oerhört begåvad) kom till jobbet och jag bjöd in henne att arbeta med mig. Trots att vi var två så hann vi bara ta oss ur det största kaoset för att se målet en bra bit bort.

Egentligen är det först i detta läge som det riktigt roliga arbetet startar :)

Då hände det jag inte var beredd på: min arbetsdag tog slut. Jag ville inte gå hem, jag ville göra klart, avsluta. Inte nog med det ... LEDIG stod det i min kalender (dagen efter).

• Ett kaos kan inte lämnas i över ett dygn
• Hur gärna jag än ville avsluta så måste jag släppa tanken
• Man går inte till arbetet på sin lediga dag, då vilar kloka människor

Så jag gick hem (mot min egen vilja) och lämnade ett halvfärdigt jobb. Fanns bara ett rätt sätt att agera på: DELEGERA, det ordet står till och med i min arbetsbeskrivning!

Nu handlar det inte om svårighet att låta min "assistent" avsluta. Jag är fullkomligt trygg med att hon kommer att göra det på bästa sätt. Det är mer min egen programmering det handlar om, att jag vill komma i mål.

Jag delegerade och gick hem. Sov gott utan att fundera över hur eller var kläder skulle placeras. Snarare blir det spännande att komma till jobbet och se resultatet.

Nu får jag strax veta!

På sniskan igen ...

Jag har lyckats att undvika att trampa i klaveret och göra ogenomtänkta och impulsiva handlingar, tråkigt för min blogg men skönt för mig.

Däremot är jag fascinerad över hur sned jag är! Hur jag i yogastudion ännu en gång hamnar totalt snett? Har jag typ någon diagnos eller vad är det som händer?

Härom dagen på partneryogan när det var min tur att lägga mig med ryggen på mattan så hände det igen. Det var min partners tur att få flyga, jag hade redan fått sväva, så vi bytte plats. Mitt i denna asana säger min kompanjon att jag är sned.
"Är jag?"
"Ja kolla hur du ligger"
Mycket riktigt så låg jag ordentligt på sniskan, nästan utanför mattan men utan att vara minsta medveten om det. Jag skrattade och la mig ordentligt det vill säga rakt.

Frågan kvarstår: varför hamnar jag snett? Är jag vriden eller?

Verkar endast inträffa när ryggen placeras mot mattan och jag inte ser den. Mina sinnen är 100% fokuserade på en specifik uppgift. Inte för att det spelar någon roll, egentligen ... men jag kan ändå inte låta bli att fundera på min förmåga att hamna snett ... på mattan?!

Kram

Utanför bekvämlighetszonen

Idag har jag testat något nytt ... igen. Partneryoga men utan partner!

Frågade mannen om han ville testa? Svar: nej. Kollade därefter med mina främsta yogabuddies, ingen av dem kunde. Skulle det stoppa mig? Nä, knappast. Jag gillar att utmana mig själv.

Kom till studion i lagom tid. Fick en stor varm kram. Rullade ut min matta och upptäckte en annan yogi som saknade partner så jag bjöd in henne att bli min för ett par timmar och fick ett JA till svar.

Tillsammans utmanade vi oss själva och varandra. Det som var häftigt var att vi båda valde att utan att reflektera litade 100% på någon som vi sett men inte känner.

En uppgift som vi fick i början av passet var att titta varandra djupt i ögonen och hålla kvar blicken i flera minuter. Jag vet att just detta kan vara både provocerande och svårt. Oanade känslor kan dyka upp. Du kan börja gråta, bli arg eller skratta (det sista är främst ett försvarsskydd för att slippa konfronteras med dig själv). Har du aldrig provat detta tidigare så är det svårt att veta hur just du ska reagera.

Jag kände mig helt lugn. Såg in i ett par vackra bruna ögon. Tänkte att jag ville förmedla trygghet och tillit. Kanske lyckades jag? Kanske tänkte min partner förmedla samma känslor till mig? Oavsett så hade vi ett par spännande timmar tillsammans.

Vi fick lyfta varandra, flyga, luta oss mot och från samt försöka synkronisera vår andning. Att gå på en workshop som denna som par måste vara häftigt. Band förstärks och knyts. Allt handlar om outtalad och uttalad kommunikation, att verkligen våga lita på sin partner, ta emot samt ge från hjärtat. Häftigt!

Kram

Lördagseftermiddag

Ligger i sängen med en stor kopp te och bloggar. Har för ovanlighetens skull fått sovmorgon (kan bero på att jag klockan sex denna söndagsmorgon stängde in katterna i köket). Underbart att få sova till dess att jag vaknar av mig själv!

Vad vore livet utan goda vänner!? Tråkigare är ett svar. Jag är oerhört tacksam över de som finns i mitt liv. Brukar säga att om jag samlar på något så är det bra människor.

Fick ett sms igår, tidigt på förmiddagen, blev medbjuden på Vin&Deli mässa, bara så där.

Under frukosten hade jag och mannen läst i tidningen om mässan. Jag hade full koll på dess existens då jag tidigare i veckan hoppats på att vinna fribiljetter. Mannen frågade om vi skulle gå? Så kom annat i vägen (typ min morgonyoga) och vi glömde planeringen.

Men som sagt, det kom ett sms från en väldigt kär vän. Jag lovade mannen att köpa hem godsaker om  dessa kom i min väg och lämnade honom framför höjdar fotbollsmatch på TV.

Så mysig eftermiddag! Allt var lagom, montrarna, utbudet och mängden människor. Vi provsmakade delikatesser och min vän köpte "åkband" (provsmaksbiljetter för vin, öl och bubbel). Med varsitt vinglas luktade vi och smuttade vi på ett par av erbjudandena.

Jag shoppade lite och promenerade hem några timmar senare. Tack finaste kompis för att du tog mig med! Så nice :)

Puss&kram

Att baka eller inte baka, det är frågan?

Nu börjar snart tiden då vissa stressar mer än andra, då några tror att det "måste" vara på ena eller andra sättet.

Snart är vi inne i advent och tiden före jul, en av mina favorit perioder på hela året. Jag älskar magin, väntan och alla hemligheter vad gäller julklappar och överraskningar.

För mig är denna tid underbar, stämningsfull och härlig. Att få ge för att jag vill, hitta på ny design till årets julkort och få använda hela min kreativitet på så många olika plan.

Men vad jag försöker undvika är att bry mig om hur andra gör. För mig finns inte längre några direkta måsten, de kan i värsta fall leda till stresspåstag. Varför förstöra magin?

Det fanns en tid när kidsen var små, vi bodde i stort hus på landet och jag trodde att jag var någon form av superwoman som kunde fixa allt ... alldeles själv.

Jag gjorde allt och det slutade med att jag stöp i säng sent kvällen innan julafton. Julidyll på alla plan men jag körde slut på mig själv. Jag fick stresspåslag, det var så mycket jag ville fixa och frågan var om jag blev lyckligare av det?

Sen ett par år tillbaka så gör jag/vi annorlunda. Vad vill vi? Vad behöver vi? Vad kan vi välja bort? Hur kan vi göra allt så enkelt som möjligt utan att för den skull välja bort själva julkänslan och stämningen?

Jag portar stressen, den är inte välkommen :) Så när sociala medier översvämmas med syskon och vänners julbak så är jag glad för deras skull men tänker inte längre tanken att det är dags för mig att baka. Om jag vill så okey, annars får det vara.

Finns inga regler, finns bara olika sätt att göra på. Jag väljer det som jag mår bra av.

Kram

Lyxproblem

Hur många yogamattor kan man ha? Vad är lagom? En eller kanske två?

Jag har tre (eller fyra om min första räknas, den som mannen fått att ställa sin motionscykel på)?

Ja jag vet ... det är för många. Var inte alls meningen att det skulle bli så. En ny behövde köpas in då jag upplevde att min blå gjort sitt. En trogen följeslagare sedan min tid i bikram/hot yoga studion. Vi kan säga att den verkligen svettats ned även om jag på den tiden alltid använde yogahandduk ovanpå mattan för att slippa blöta fläckar och halkig matta.

Så sagt och gjort, jag beställde en ny. Den kom och först var jag så fånig att jag lät den stå oupppackad bara för att den var så fin. Sån är jag ;)

Men vad sjutton, en ny matta ska användas så jag rullade ihop den gamla och inredde mitt yogarum hemma med den nya. Bra grepp och snygg design men något för stark lukt. Hela rummet fylldes av den nya mattan, ungefär som om du sätter dig i en helt ny bil, det luktar!

Så har vi den fjärde och sista mattan, den jag varken beställt eller betalat utan istället fått i present. Fick ett mejl med en uppmaning om att jag skulle gå in på en hemsida och välja, klicka på en favorit och sen få mattan hemskickad.

Ett spam tänkte jag och mannen nickade. Ingenting är gratis.

Så läste jag mejlet igen och funderade. Kände igen designen på mattorna och plötsligt så trillade enkronan ned. Jag hade vunnit! En utmaning som jag deltagit i resulterade i en ny fräsch matta. Wow! Så nu har jag två attraktiva mattor istället för en (samt min gamla slitna).

Kanske tar jag med en till studion och har den där? Kanske behåller jag båda hemma? Vem vet om jag får oväntat yogasällskap i lägenheten?

Känns överdrivet lyxigt men så ser min situation ut just nu.

Puss & kram!

Stämningsfullt i god tid

Uppdrag slutfört för denna gång.

Stora skyltfönstret andas jul och fest. Guld, rött, tofsar, kulor och stjärnor. En pyntad julgran och finklädda dockor. Jag känner mig nöjd.

Det har klättrats på hög stege, knutits med nylontråd, klippt, mätt avstånd, krupit under granen och över golvet. Monterat gran med ledbelysning, justerat, justerat igen, format grenar och sen pyntatt.

Fyndat pumps i hemliga gömmor, letat strumpbyxor och brottats med dockor ... allt under samma dag.

Kan med andra ord sova gott, slippa vara kreativ i sömnen och nu ha en skön ledig dag. Underbart! Ska njuta fullt och och ägna mig åt sådant jag mår bra av.

Nå, undrar du kanske? Visa resultatet! Okey då

Kram