Kuddmysteriet

Dagens fråga: Hur många kuddar har du i din säng eller hur många använder du, kanske växlar mellan?

Hemma gapskrattade vi igårkväll. Jag använder två (skulle klara mig med en) och vet att mannen har fler. I början av vårt förhållande hade han tre, sen blev det fyra och efter det har jag slutat räkna. Kuddar under huvudet, ovanpå och emellanåt att krama.

Har under lång tid märkt att vi saknar örngott, de tar liksom alltid slut även då vi köper nya. För att inte tala om de gånger vi har gäster som sover hos oss (här räknas även sönerna in) ... det finns knappt extrakuddar trots att jag vet att vi har?!?

Det visade sig att mannen lagt beslag på hela vårt lager. Olika kuddar för olika behov (typ som kläder i en garderob), dock inte alla på en gång.  Jag "tvingade" honom att räkna. I sängen samt i dess närhet återfanns 10 stycken!!!

Några borde slängas då de tappat all form men mannen påstår att de fortfarande har en funktion, exempelvis läggas under en axel om den är öm ...

Så hur många kuddar har du? Jag har två.

 

Myggjävlar ...

Alltså, vad är detta?

Egentligen inte konstigt, mer ovant men vansinnigt irriterande. Efter min snabbvisit i Norrland hinner undertecknad knappt ut i trädgården förrän myggen är överallt ...

Tysta men inte osynliga (ifall du har ögonen med dig) kommer de, inte ensamma utan i gäng. Sätter sig ner på utvald kroppsdel utan att fråga om lov och helst där de inte uppmärksammas. Snabeln in i huden och så tömmer de mig på blod.

I söndags när jag rullade ut yogamattan på altanen hade jag ingen aning om att de är så många. Har aldrig hänt att de flockats och attackerat på det sättet tidigare i sommar.

Ja, jag vet det är allt regnande ...

Det kliar, överallt kliar det och jag kliar tillbaka. Inte smart, jag vet men kan inte låta bli. Suck. Säger som min pappa sa: "sticker ni mig så slår jag er" ... för när det gäller myggor och fästingar så är jag INTE snäll!

 

Jordiga fingrar

Igår skördade jag all vår potatis, det blev en halv blå back, vilket inte är mycket men om du som jag enbart satte fem potatisar så är det bra. Stora, fina och gula.

Vi har varit oroliga att allt regnande kanske förstört våra rotfrukter men så var inte fallet. Morötterna frodas men är små, mycket på grund av att jag inte gallrat mellan plantorna. Goda ... i alla fall, det vet vi eftersom vi plockat upp en handfull och ätit.

Vindruvorna är på gång men behöver ytterligare ett par veckor. Gillar att de sköter sig själva.

Päron och äpplen läggs i krogen som hänger på staketets utsida och varje morgon är den nästan tom. Vet att våra grannar gillar päronen och att de gärna plockar på sig ett eller flera när de tar promenad med hunden. Helt okey. Kanske skulle gå över med en korg bara till dem? Eller inte? De verkar fixa själva.

 

Konsten att välta med överfull kundvagn i rulltrappa

Idag tänker jag bjuda på ett gammalt blogginlägg. Sammanfattningsvis så är slutsatsen att det inte alltid är bra att vara snabbtänkt, det kan bli fel ... och emellanåt är det bättre att tänka efter före! Så för guds skull härma inte mig 😂😜😂

När jag arbetade som visual merchandiser (VM, vilket betyder dekoratör/stylist) i trendig modebutik, så fick vi en dag i uppdrag att skicka en del kläder vidare till de större butikerna i Stockholm och i Göteborg. Jag hade på telefonen pratat med min Sverigechef och blev eld och lågor.

Vårt gigantiskt stora lager var överfullt och det kändes som en vinstlott att bli av med några av kapporna. Jag tog rulltrappan upp till övervåningen, gick igenom vår outlet och öppnade sen dörren in till lagret. I ett hörn stod en traditionell kundvagn som jag raskt började fylla. Eftersom jag är lat så öste jag på. Vagnen blev snabbt rågad och ett berg av vita kappor var allt som syntes.

Det knöliga i systemet var att jag behövde ta vagnen ner till kassan för att där scanna in varje plagg och på så vis registrera min överföring mellan butikerna.
Butikshissen litade jag inte på, den fungerade när den ville och hade många gånger fastnat mellan våningarna. Jag tar rulltrappan, tänkte jag.

Att köra en överfull kundvagn genom butiken var en sak men att ta den i rulltrappan en helt annan.
Jag glömde bort fysikens lagar. När både vagnen och jag hamnat på plats så insåg jag att det är bra att tänka efter innan. Glömde det...

Hur skulle jag fungera som motvikt till den tunga vagnen? Jag parerade för långsamt och halvvägs ner började kapporna glida av och färdas en och en för att sen stanna vid rullbandets slut.
Inte slutade eländet här heller. Vagnen kom i obalans och krängde. Jag försökte hålla emot men misslyckades och när hjulen körde in i kapporna som låg som ett stopp så välte vagnen! Oops ...
Shit happens!!!

Flera av de vita kapporna var förstörda, de hade fått svart oljesot från rulltrappan. Bara att reklamera.
Suck.

När jag senare stod i vår ena kassa och scannade in kappor för brinnande livet så kom min butikschef. Han undrade om jag var 100% säker på att det verkligen var outletkapporna vi skulle skicka?

Enkronan trillade ner. Jag ringde min VMchef och berättade hela episoden. "Nej, för sjutton!" sa hon mellan sina skrattattacker, "Du måste skicka de nya"

Jag gav min butikschef en vänlig blick och tackade för att han tänkt. Dags att börja om och göra rätt.

Ett intensivt dygn - både längre och äventyrligare än planerat.

Intensivt, långsamt, sorgligt, kärleksfullt, viktigt, välgörande, minnesvärt och oerhört fint är några av de värdeord jag skulle vilja använda för att beskriva veckans onsdag samt torsdag.

Att få hänga med brorsan, med syrrorna, kusiner, släktingar och andra människor som betyder mer än de förstår är guld värt. Vår gemensamma historia skapade för många, många år sedan en stabil grund och den bär. 

Få möjlighet att uppdatera, kramas, gråta, skratta, diskutera och lyssna.  Stanna upp i stunden. Vara närvarande. Så fint!

Så kom stunden då vi kände oss redo att skiljas, det var dags att resa hem. Jag och brorsan fick skjuts till kvällsflyget. Vi gick ombord och gjorde oss redo för avfärd. Motorerna värmdes. Planet rullade ut på startbanan men ....

Något var fel. Ena motorns bränsleventil ville inte öppna sig. Kaptenen försökte väcka den manuellt. Ingen kontakt. Alla satt kvar, fastspända och hoppades på snabb lösning. När informationen ropades ut sas det att en tekniker behövde flygas upp från Arlanda 

Vi uppmanades att kliva ur planet och återvända in i terminalen igen för att där vänta på ytterligare information. Tiden gick långsamt men klockan fort. Kompensation utdelades i form av voucher, att handla "mat" för. Problemet var att restaurangen hunnit stänga, baren serverade enbart dryck och i kiosken var alla mackor slut ...

Av alla som väntade var övervägande passagerare unga rekryter. De skulle få resa hem på sin första permis efter fjorton dagars (lumpen)introduktion. Killar, 19 år samt ett antal tjejer, alla vrålhungriga! De hade planer och "livet" satte plötsligt krokben för oss alla men ingen klagade, alla höll humöret uppe och jag imponerades av deras attityd. 

Så fick vi besked, nytt plan med tekniker skulle landa vid midnatt. Motorn sågs då över, fixades och vi fick gå ombord igen. Landade på Arlanda kl 02 och kröp ner under mitt täcke en timme senare. 

Äntligen hemma! Fick hela 3,5 timmars sömn 😜

På vift

Jag och brorsan är på äventyr!

Vi har åkt iväg ensamma, vilket är många år sedan, typ innan våra barn föddes. Bara han och jag och det känns riktigt bra.

Fast äventyr och äventyr? (Älskar det ordet.) Även om just detta tillfälle inte enbart är glädjefyllt så är det som livet, helheten innehåller allt. 

Vi ska på begravning vilket kan verka både sorgligt och tungt men om du som vår farbror levt i 90 år och tyckt sig haft ett bra liv så känns det lättare. Säger inte att det är enkelt att mista en förälder, det är det aldrig men kan vara en tröst att veta att mamma eller pappa lämnar nöjda.

Vi får under ett dygn tillfälle att hänga med syskon, kusiner och andra släktingar som vi saknat, det är lycka. 

När du läser detta kanske jag precis vaknat på mitt hotellrum eller så äter jag frukost (älskar hotellfrukostar!). Om du sover länge så kanske vi hunnit iväg och väntar i Domkyrkan? 

Hur som så önskar jag dig en skön dag.

PS. Det blir inget blogginlägg i morgon, detta pausas av livet. DS

De kommer från ingenstans och blir blåsvarta

 

Dripp dropp ...

Sommaren har så smått förvandlats till höst, det är mörkare, fuktigare och så fortsätter det att regna alternativt komma skurar, även de dagar när det inte ska falla nederbörd. Känns något för tidigt med höstkänsla, det är fortfarande augusti och skolorna har precis börjat.

Så tittar solen fram igen och sommaren är tillbaka. Shortsen på och emellanåt ett dopp i poolen när tillfälle finns. Molnen hopas, från ingenstans och bli blåsvarta ...

Stora regndroppar och ett regn som gör oss blöta även om vi går under tak, ett fuktigt regn. Förstår du vad jag menar? Det finns lätta sommarregn, störtskurar och så det som jag försökt beskriva ovan.

Jag sätter på mig min fina designregnkappa. Minnen från när jag var liten fyller mig. Vi hade den typen av regnkläder, lika tåliga men inte lika trendiga. Tror att jag hade en solgul och så blå seglarstövlar på fötterna. Minns inte att jag blev våt genom kläderna, möjligtvis om jag plurrade.

Här kommer dagens fråga: kommer det att regna idag ... eller inte?