502

Typ som en Levis Strauss & Co jeansmodell 502 när jag växte upp, igår var det nr 501, originaljeansen. Nu tänker jag inte skriva mer om vare sig dessa jeans eller deras coola reklam, dagens titel syftar på något helt annat ... min blogg.

För två dagar sen gick jag över den magiska gränsen på 500 skrivna blogginlägg! Vissa har varit bra och andra mindre intressanta, precis som i verkliga livet, det finns bra dagar och så finns det mindre bra.

Jag har bjudit på klavertramp och ogenomtänkta situationer samt massor med yoga relaterad text. När oväntade och besvärliga händelser inträffar så klappar jag i händerna, de ger bra bloggmaterial. När allt är vanligt, normalt så kan det vara svårt att hitta idéer.

Oavsett så är jag stolt över mig själv som fortfarande får till det, för hur än min dag ser ut så hinner jag alltid med att både skriva och yoga, dessa två ting ingår i min dagliga rutin. Emellanåt är det klurigt men finns lust så går det mesta.

Ha en bra dag!

Till glöden falnade

Solen påverkar mig oerhört. Den ger livskraft och glädje, lockar ut människor i vinterkylan och är det som värmer oss i mörkret.

Har haft en alldeles underbart skön söndag med sovmorgon och lång yogapraktik hemma. Efter lunch beslöt jag och mannen att promenera i det vackra vintervädret. Solen sken och ett antal minusgrader fick oss att klä på oss ordentligt.

Så gick vi genom stan, längs ån och sen in bland träden i parken. Vi var långt ifrån ensamma. Solens dragningskraft är stor i mitten av januari. Några åkte skridskor, andra löptränade men den stora massan gjorde som vi ... promenerade.

Trötta och nöjda gick vi hem. Jag tände en brasa i öppna spisen och satte mig på en stor golvkudde. Värmen från elden kändes som solstrålar mot kroppen. Om jag blundade så kunde jag låtsas att jag satt på en klippa eller en strand.

Nu satt jag hemma på en kudde och det var okey. Vi fixade fika och jag återvände till kudden med min bok och en stor latte (en "riktig"). Där satt jag till elden falnade och enbart aska återstod.

Mannen tog sin bricka till fotbollsmatchen på teven. Vi laddar våra batterier på olika vis.

Nu startar en ny vecka.

Önskar dig en bra dag!

En stor latte men utan mjölk!?

Fick ett tips av en arbetskompis eller ... så här var det: min kollega la ut en bild på sin latte på Facebook och berättade samtidigt att den inte innehöll någon mjölk, inte ens havre, mandel, soya eller kokosmjölk.

Okey? Men då är det väl ingen latte? Nä, kanske inte. Det spännande är att det smakar som en.

Ingredienserna talade till mig och jag kände på mig att denna latte skulle kunna vara ett nyttigare alternativ under en helgfrukost. Så fram med ägg, kokosolja och kanel. Jag bryggde en kopp espresso och mixade därefter alltihop. Resultatet såg till och med ut som en latte.

Om du vill ha större kaffemängd så brygg lagom många koppar. Vet att en del rynkar på näsan åt både det råa ägget och kokosoljan men jag lovar detta är gott på riktigt, inte låtsasgott bara för att det är nyttigare.

Ett tips bara, mixa allt länge så att hela ägget blir till skum! Jag var för snabb och kan lugnt konstatera att resultatet kan bli bättre precis som smakupplevelsen. Klumpar i botten är mindre trevliga ... Tänker att jag vid nästa tillfälle ska mixa ägg, olja och kanel först innan kaffet hälls i.

Receptet då? Här kommer det för er som är lite modigare och vill testa gränser, eller bara prova på något nytt:

1 rått ägg

1-2 msk kokosolja

0,5-1 tsk kanel

kaffe

Lycka till :)

Ha en härlig söndag!

Inget huvudstående på schemat

Jo tackar som frågar, jag mår bättre, kan röra huvudet i sidled igen.

Kunde inte hålla mig härom kvällen trots nackspärr så det blev träning, vilket kändes i vissa vridrörelser. Lovar ... jag lyssnade på kroppen och höll igen något. Tänkte att ett ordentligt och svettigt träningspass ger ökad syretillförsel i spända muskler.

När jag kom hem fick mannen massera in tigerbalsam över hela ryggen, skuldrorna och upp längs sidan av halsen. Först kom den brännande känslan när musklerna vaknar till och senare en kall bris då kroppen slappnar av och släpper efter. Lite sömn på det!

Nästan som vanligt alltså, enbart lite träningsvärk hänger kvar. Skönt. Tack! Tror dock att jag ska vänta några dagar men huvudstående eller för den delen armbalanser, verkar smart med tanke på dagsform.

Hoppas att du får en skön och härlig lördag!

I ett skruvstäd

Vaknade med ordentlig nackspärr. Aj! Kunde knappt vrida på huvudet ...

Hade känt mig lite stel och öm runt skulderbladen. Om det berodde på omhäng i butiken, tufft träningspass eller en taskig nattsömn vette gudarna? Eller kanske en blandning av allt ihop?

Hur som helst så bet jag ihop och visste att det enda jag kunde göra var att stretcha bort "skiten". Nacke, skulderblad och axlar var inte så samarbetsvilliga, de var riktigt förbannade. Smärtan strålade. Jag var tvungen att kärleksfullt lyssna mycket noga på min kropp, ge den tid.

Kände mig tacksam att veta hur jag skulle göra för att få tillbaka min normala status. Stretchade det krampande området. La till försiktiga vridningar och rotation hela vägen upp genom ryggen.

Under natten hade jag i halvsovande tillstånd sträckt ut kroppen vid ett par tillfällen men då främst på högra sidan. Vänster gjorde inget väsen av sig då, inte förrän jag vaknade.

Andning är nyckeln till det mesta. Långsamt släppte kroppen efter så mycket att jag fungerade igen men inte 100% och det var bara att gilla läget. Tackar yogan för allt den lärt mig!

Puss & kram!

Som igår

Pratade om boktips, böcker som betytt mer än andra. En bit in i diskussionen kom jag på ytterligare en bok vilken jag läst flera gånger och som jag senare placerat i kidsens händer.

Lovade att messa titlar och författare. När jag kom hem fann jag inte den gamla trotjänare trots att jag visste exakt var i bokhyllan den borde stå. Kollade en, två och sen tre gånger men den var och förblev frånvarande. Gick in i astronautens rum och scrollade över bokryggarna, jag kan höjd och format utantill, nitlott. Men var? Fortsatte in i lejonkungens kula och där på fönsterbrädan fann jag vad jag letade efter:

Måsen berättelsen om Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach. Baksides text:

"Richard Bach åstadkommer två ting med den här boken. 

Han ger mig Flykt.

Han gör mig Ung.

För båda är jag djupt tacksam"

Ray Bradbury

En bok om att inga drömmar är för stora och att även den minsta varelse och mest obetydliga kan utföra storverk. I love it! Fick den av en "gammal" barndomsvän. På insidan av pärmen har jag klistrat in det följebrev som min vän skrev vilket avslutas med: 

"Har den jätte-äran på 21-årsdagen!

Puss & kram Anna"

Oops, så gammal??? Det var visst inte igår ... min bok är typ jämnårig med lejonkungen som fyller just 21 år om ett par månader. 

Men hallå, var tar tiden vägen? Känns ju som igår ... för jag är ju som då. Eller kanske inte riktigt, en hel del erfarenheter rikare samt man och två söner.

.

Hatha morning flow

Första morgonklassen i studion på typ en månad! Det var verkligen på tiden. Trött och seg släpar jag mig ur sängen för att klä på mig och hinna äta lite innan det var dags att trampa iväg på cykeln.
Vad som är bra med att tvingas förflytta sig är att kroppen vaknar till.

Väl i studion så fladdrar ljuslågorna och det är nedsläckt. Inbjudande en gråmulen morgon. Jag rullar ut min matta och hämtar props att använda om det skulle behövas.

Som alltid uppmanas vi att fundera över morgonens syfte med klassen. Vad önskar jag? Vad vill jag med min praktik? Behålla balans och harmoni blir det svar jag ger mig själv.

Så får vi ytterligare med oss en fråga, vilket element känner jag mig mest nära nu?

Säg det? Brukar vara luft men knappast denna morgon .... Vad är jag då??? Inte eld, inte flödande vatten, då återstår jord.  Är jag grundad? Kanske? Tröttheten ligger som en tyngd genom sittbenen, denna morgon måste jag nog inse att jag är mer jord än något annat. Okey

Vi börjar klassen och ett lugnt stilla flow tar över. Hör hur de andra andas genom varje asana. Hör mig själv andas. Kroppen vaknar och jag mår bra.

Så hamnar vi i duvan, en upprätt variant där vi ska förlänga uppåt inte fälla fram. Föra armarna utåt sidorna i balanspose. Nu blir det svajigt för mig. Hips don't lie ...

Oj då nyttigt men samtidigt tufft ... för mig. Får instruktioner och hittar rätt, klarar att sitta i den upprätta duvanposen med full balans. Ja! Behöver verkligen arbeta här, hur jobbig denna asana än är. Bra, tack.

Den jordade kroppen blir mer flödande som vatten och jag är helt vaken. Oändligt tacksam.