Vi har sovrummet i källaren, i det som en gång var garage. Nu när det varit hett har ett litet fönster stått öppet med en glipa. Rullgardinen hänger över och utanför är ett myggnät fäst i en karm.
Härom kvällen fick katterna av någon anledning för sig att de skulle undersöka fönstret, inte så att de varit ovetande mer som om de plötsligt insåg att det fanns en möjlighet att ta sig ut. Vem vet vad Audrey hörde?
Vi har andra fönster öppna med små glipor att lägga nosen mot och andas in världen utanför, där ligger de emellanåt och spanar efter fåglar, andra katter och/eller djur. Men nu till gårdagskvällen. Audrey hade vid flera tillfällen ställt sig på bakbenen med huvudet innanför rullgardinen för att få en skymt av grusgången, inget underligt med det men när jag skulle lägga mig så blev allt intensivare.
Totalt orädd rörde hon sig runt mitt ansikte på kudden och undersökte fönstret, vilket resulterade i att det blev svårt för mig att slappna av, dessutom blev jag osäker på ifall hon skulle kunna ta sig ut?
Audrey kom och gick, provade nya vinklingar och jamade. När hon sen tog paus så kom Stanley. Han var tyst men lika fokuserad, dessutom betydligt större, starkare och med längre räckvidd.
Jag beslöt att stänga sovrumsdörren. Inte bra, då satte Stanley igång att krafsa, han gillar inte stängda dörrar. Öppnade igen och valde att stänga fönstret istället. Det blev varmt för mig men betydde också att det blev lättare att slappna av. Katterna gav sig inte, de återkom i omgångar (under natten) som för att kolla ifall jag återigen öppnat ... vilket undertecknad inte gjort.
Idag bär det av norrut till systrar och deras familjer för att fira Midsommar. Pausar bloggen så länge och återkommer kring den 28e juni.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar