De morgnar jag har möjlighet och tid att sticka iväg på en löprunda (samt springer söderut) så möter jag nästan alltid ett par äldre män. Kanske är det kompisar, grannar eller brorsor, vad vet jag? De kommer i par med stavar i händerna och jag springer ensam.
Efter att ha mött varandra i alla typer av väder och under lång tid så hälsar vi.
Jag blir glad av mötet och leendet sprider sig från det ena örat och mot det andra. Tror att även gubbarna uppskattar det hela för de hälsar alltid lika glatt.
Kanske går jag med stavar när undertecknad uppnått deras ålder?
Hoppas i alla fall att min energi finns kvar. Kanske är det då min tur att glatt hälsa god morgon åt någon yngre person som springer om eller möter mig? Hoppas det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar