Tid för återhämtning

När jag tänker på söndagar så kopplar jag ihop veckans sista med vila och återhämtning. Få landa, ladda batteriet och vara med familjen.

Egentligen var det många år sedan mitt/vårt liv såg ut så. Bytet från skola till butik ändrade drastiskt mitt arbetsschema och nu när jag är egen så arbetar jag främst de tider då andra är lediga.

Igår var jag ledig men hade annat inplanerat. Fotografering i en av stadens studios med lärare (vi som arbetar där) och några yogis. 90 minuter gick snabbt, väldigt snabbt. Tid att träffas, att lära känna varandra och att leka ihop.

Efteråt blev vi bjudna på god restauranglunch. När min mat kom in så insåg jag att det var fyra minuter kvar till nästa date! Messade att jag skulle bli sen. Åt, tackade för allt och sprang därefter vidare. Två timmars självförsvarskurs. Hann precis.

Det här med självförsvar är dubbelt för mig, jag är mot våld i alla former men samtidigt inser jag att det är bättre att ha fler än färre verktyg i min verktygslåda.

I ärlighetens namn så behöver ny kunskap tid, den måste nötas in, igen och igen. Det vi "lärde" oss igår (kanske vi inte ens minns i morgon?) ... om vi över huvudtaget minns det just nu?

Vem vet hur vi reagerar i stundens hetta? Kanske fryser vi till is? Kanske agerar vi? Jag hoppas att jag i alla fall skriker så högt det är möjligt.

Nåja, efter 90 minuters yoga och sen 120 minuters självförsvar så landade jag i soffan. Min kropp ville äta och vila, ta söndags ledigt, så det fick den.

"En kvinna måste emellanåt göra vad en kvinna behöver göra"

För att vara helt ärlig så har jag typ haft mardrömmar. Lördagens projekt var ingenting jag längtade efter men som du vet så är livet inte alltid enkelt. Det finns stunder då det bästa är att knyta näven och säga till sig själv att allt kommer att gå alldeles lysande!

Faktum är att jag inte är någon vinterbadare, kallt vatten = nej tack.. Ganska lustigt med tanke på att jag som liten inte alls brydde mig, jag badade oavsett, 10-14 grader var inga problem.

Hur som, igår var det dags att rengöra vår pool, först backspola och därefter dammsuga. 17 grader i luften och 17 grader i poolen. Det är möjligt att detta låter okey för dig? Undertecknad var tveksam, kunde utan problem hålla mig för skratt.

"En kvinna måste emellanåt göra vad en kvinna behöver göra"

Drog på mig Astronautens våtdräkt, kortärmad och kortbent för surfing. Inte min storlek. Mannen försökte lätta upp stämningen med att skämtsamt säga att ärmar och ben kanske inte skulle vara så korta ... på mig?

Att kliva ner i vattnet med en för stor dräkt innebär att det blir luftfickor där det kalla vattnet kan cirkulera. Slutsats: mindre skönt. Nåja, efter cirka 30 minuter i poolen var jag klar. Heja mig!!! Check på den arbetsuppgiften.

Troligtvis kommer vi att behöva dammsuga minst en gång till innan vi stänger poolen för vintern men då kan jag förhoppningsvis göra det från kanten? Tänker leva på hoppet vad gäller den uppgiften.

Ha en skön söndag!

En bra start

Tror att det kan ha varit en månad sedan sist? Med andra ord alldeles för länge. Ömmande hälar är en anledning till att jag avstått men nu den senaste veckan har kroppen bönat och bett, sagt att den är redo och att den vill.

Jag klädde mig i lager på lager med funktionskläder. Den tidiga morgonen var fortfarande kylig och jag behövde hitta en balans från start till mål, inte för lite men heller inte för mycket.

Så knöt jag på mig löparskorna och stack iväg. Sprang genom skogen ner mot ån, egentligen var planen att vända och springa samma runda tillbaka men det är tråkigt! Så istället för att återvända beslöt jag att fortsätta en annan mer outforskad väg. Normalt sett kan detta sluta lite hur som helst men med bättre kunskap (än för ett år sedan) om vägar och stigar gav jag mig av hemåt.

Sprang efter någon form av inre kompass och körde beräkningar i huvudet, vilket fungerade. Vid den grafittidekorerade förrådsbyggnaden svängde jag av, tänkte att åtminstone en stig borde gå uppför den branta väggen mot åsen. Hittade en mer eller mindre osynlig som jag vek in på. Att springa blev svårt så istället klättrade jag uppåt och kom till slut in på den stora stig jag sökte.

En bit från vårt hus så kan vi gå igenom en "ravin" (vår benämning"), min plan var att ta den vägen hem. Nerför ... det ville INTE mina knän! Kroppen meddelade tydligt att backträningen var avslutad och jag lyssnade (faktiskt, tro det eller ej). Väl inomhus avrundade jag med mjuk och skön yin, sådana asana som mjukar upp löparmuskler.

Bästa morgonen på länge! Rekommenderas.

Grönt ÄR INTE alltid skönt

Jaha, varför har vi egentligen pool?
För att jag älskar den! För att den ger livskvalitet och sätter guldkant på min tillvaro.

Men inte varje dag ...
Efter det där vattenprovet i somras när halterna cyanursyra var så höga att vi tömde 3/4 av poolen, beställde tankbil med en kubik vatten och köpte egen elektronisk vattentest utrustning så hoppades vi  ha mer koll. Läget borde vara stabilt och lugnt.

Nä ...
Dammsuga och backspola står på todolista, det vet jag men mannen noterade härom dagen att vårt vatten plötsligt blivit grönare? What?

Allt har gått snabbt och vi förstår utan att vara experter att vi fått alger i vattnet? Hur kom de dit? Svaret är (troligtvis) kemiska obalans. Igår lekte jag kemist (igen) och knappade in alla provsvar i kemikalkylatorn. Vattnet har efter analys chockklorerats samt fått pH-höjande pulver tillsatt. Idag ska vi inspektera resultatet samt göra nya mätningar.

Mannen minns att Astronauten äger en våtdräkt, det som jag efterfrågat och att den finns någonstans i vårt hus. Så nu har jag ingen anledning att undvika dammsugningen ...

Lockar inte med bad då det varit nollgradigt, inte ens ryktet att det ska bli varmt på lördag, typ 20 grader sporrar mig att kliva ner i det svala vattnet.

Nöden har dock ingen lag och jag har ingen att delegera till, så våtdräkten behöver letas fram och jobbet utföras. Suck. Önskar att vi varit rika som troll och haft en egen poolskötare som fixat allt sånt här ... men det har vi inte. Eller just ja, det är ju JAG!?!

Respekt bygger tillit

Mannen har en mission, en plan. Ett uppdrag han gett sig själv, för att han har lust och vill göra skillnad. Förbättra världen för en enskild varelse, vår grannkatt.

Astronauten skulle stöna om han visste. Köpa en kattunge och komma farandes med den i present till sin pappa. Sonen har enda sedan Tigers bortgång för ett år sedan tjatat om att VI behöver skaffa ett nytt husdjur.

Nåja

ALLA djur tycker om min man, så har det alltid varit, även de mer svårflörtade. Framför allt katter tittar gärna förbi för att hälsa. Under året som gått har flera stycken till och med gått husesyn. Det är som om mannen har telepatisk kommunikation med dem. Kroppsspråk och gester är lika viktigt som ord. Det finns en outtalad och ömsesidig respekt.

Nu till Pixie, för det är så hon heter. En svartvit hona som är bland det skyggaste jag mött. Katten vill gärna hänga under vår altan men har under lång tid snabbt sprungit undan om hon märkt att vi studerat henne. Försöka säga hej har varit omöjligt. Pixies beteendemönster har bekymrat oss. VAD har den katten varit med om? Hur blir hon behandlad? Vi vet inte. Hennes tillit till människor är typ noll.

Eftersom Pixie dagligen trippar omkring på vår tomt så har mannen beslutat sig för att försöka trygga henne. Visa att han inte är farlig. Små steg i taget. Han närmar sig, står kvar och backar undan allt utifrån Pixies dagsform. Härom dagen hade katten faktiskt försiktigt nosat på hans finger (!) och igår när jag kom hem så meddelade mannen (mycket stolt) att han fått klappa henne!!! Inte enbart en gång utan ett par.

Kanske kommer Pixie att få fullt förtroende för honom? Verkar så. Kanske vågar katten tro att det finns schyssta och snälla människor? Framtiden lär svara på den frågan.

Långt ifrån någon vintrampar dans

Igår skördade vi våra första vindruvor, blå och gröna. Små och söta bär. Planterade i fjol. Vågade inte vänta längre då temperaturen gått ned till en halv minusgrad under natten.

Druvorna får ligga i fönstret och gotta till sig precis som en del av våra tomater och paprikor. Eftermogna.

Det bästa med att ha hus och trädgård är just detta, att få njuta av frukten av det vi planterat. I år är vindruvsklasarna lagom många. Nästa år blir skörden troligtvis större eftersom plantor tillkommit men vi är fortfarande långt ifrån att trampa druvor till vin 😂

Det som är kvar att ta hand om i trädgården är alla äpplen och päron som mognar samt våra kryddväxter.

Var sak har sin tid, nu är tid att njuta!

Dagens uppgift ... fixa en bra plan

Idag är det dags för mig att på riktigt sätta mig ner och finputsa på min planering vad gäller barnyoga. I våras fick jag en fråga om jag skulle kunna tänka mig att hålla yoga för barn på ett stadens bibliotek. Ett par tillfällen är inbokade.

Svaret var självklart JA. Är fritidspedagog i grunden så detta borde väl passa mig ... även om jag aldrig provat tidigare. Utmaning sporrar.

Det finns en plan, en tanke och jag har massor av material. Nu gäller det att skala bort och strukturera. Göra en lektionsplanering.

Med vetskap om att jag alltid tänker för stort så bör jag bryta ner och förenkla. Ha få men tydliga punkter. Låta barnens fantasi och rörelseglädje stå i fokus i den guidning jag ger.

Spännande uppdrag. Kanske kommer jag att vara helt slut efteråt. Eller så sprudlar jag av energi. Barn är ärliga, de säger vad de tycker. Vill de inte yoga så kommer de tydligt att visa detta.

Det gäller att ha en bra plan, fixar den idag.