Svenskt sommarväder

 ... kan vissa år innebära  flera olika varianter per dag, ibland med hastiga och plötsliga skiftningar. Igår var det svalare på morgonen än dagarna innan men fortfarande helt okey att ta en tidig promenad i shorts.

Mitt arbetspass startade på eftermiddagen och Astronauten samt hans flickvän lovade att bjuda på middag, vilket gjorde att jag kunde cykla alternativt gå. Valde det senare då undertecknad impulsivt lånade ut cykeln i samma veva. 

Det tar cirka en timme för mig att promenera till butiken och har jag tid så gör undertecknad gärna det. Mannen erbjöd sig dock att hämta mig så att vi alla skulle kunna äta en viss tid. Toppen.

Fick tips om att ta med ett paraply, himlen var blåsvart åt ena hållet och tog det i handen. När jag gått i ungefär femton minuter kom regndropparna, först några enstaka men de var stora och blöta och instinktivt förstod jag att mitt medhavda paraply behövde fällas upp.

Himlen öppnade sig och vinden tog i. Det regnade från sidan. Jag kände mig som en seriefigur (de utsätts ofta för extrema vädervarianter och överdrivna situationer), för att parera regnet (och blåsten) behövde jag hålla emot. Paraplyet hotade med att blåsa iväg och regnet smattrade. Till att börja med klarade jag mig hyggligt, de första 100 meterna men sen kom insikten att det var långt kvar till butiken och att skor och kläder skulle bli dyngsura. Fanns ingen busskur att gömma sig i och inte heller skyddande träd. 

Jag ringde mannen och han lovade att leta upp mig för att skjutsa in mig till stan. När han dök upp ett par minuter senare så hade den häftiga regnskuren dragit vidare och mina skor samt strumpor var ordentligt blöta (även jeansen). Kändes lite löjligt att bli upplockad när regnet upphört men ändå skönt. Fick skjuts halvvägs och sen promenerade jag resten av sträckan. Chip, chip sa det om skorna ...

I butiken bytte jag skor och fötterna jublade över att få slippa fukten.

Närvaro

Lyckan att få ha sina vuxna barn hemma samtidigt samt Astronautens flickvän!

Samspelet mellan kidsen, alla skratt och några psykningar, allt det som vi i vår vardag inte längre erbjuds och som nu är guld värt 😍

Du fattar antagligen att min lycka är fullkomlig och att jag njuter varje minut vi tillbringar tillsammans. 

Frågan är om det är bra eller dåligt att jag arbetar hela veckan? Kanske blir jag mer närvarande hemma nu, kanske hade jag hållit samma närvarande grad om undertecknad varit helt ledig? 

Vem vet? Inte jag ...

Tre fingrar gammal

Den här veckan arbetar jag extra i butiken. Pausar semestern mitt i värmen och glider in i svalkan för ett par dagar (typ sex) innan undertecknad återvänder till en längre ledighet.

Härom dagen kom en mamma in genom entrén med barnvagn. Hon pratade med sitt barn och sa att det var dags för henne att köpa lite nya kläder. Den lilla som visade sig vara en kille protesterade inte utan satt lugnt kvar och lät mamman strosa runt.

Jag konstaterade att min uppgift mer handlade om att uppmärksamma grabben, inte kvinnan (hon verkade klara sig själv). Den lilla killen var tre fingrar gammal och bar solglasögon, keps och en t-shirt med målat snickarbälte. På fötterna satt vita coola adidasskor och i händerna höll han små leksaks walkie talkies. Vi fann varandra direkt och mamman koncentrerade sig på sitt. 

När hon plockat ihop några plagg blev det dags att prova, vagnen ställdes utanför provhytten och jag gled med.

Mindes när mina grabbar var i samma ålder ... de hade inte suttit kvar i vagnen! Inte heller haft det tålamod som denna lilla treåring hade. (Imponerande grabb plus en klok förälder)

När han började skruva på sig sa jag att han kunde få ett alldeles eget provrum, det gillade han och speglade sig. Putade med ändan och vred på huvudet precis som vilken vuxen som helst 😜 och efter ett tag ville han ha hjälp att dra för draperiet.

Mamman provade samtidigt som hon pratade med sin son och han frågade om shortsen var sköna? När båda kände sig nöjda kom till mig i kassan för att betala. 

"Nu ska jag leka med Emma", sa den lilla killen, "henne tycker jag om!" och så lämnade de butiken.

Way past my bedtime

Tror att det var tio dagar sedan jag loggade ut och pausade bloggen för att helhjärtat kunna landa i Norrland hos mina syrror. Den Ipad som hängde med låg orörd i väskan, vilket innebär att den egentligen lika gärna kunnat stanna hemma ...

Även om dagarna delvis varit fyllda med fixande så är jag boostad med värme och kärlek, det finns nämligen inget som kan ersätta vårt systerskap. Att få hänga med dessa varma, godhjärtade och underbara kvinnor (samt deras män och barn) är något jag ofta saknar i min vardag, så när chansen väl ges är det bäst att vara totalt närvarande.

Sömnen har kanske blivit lidande (svar: ja) men vad gör det?! 

Jag har gått på övertid och varit uppe mycket senare än hemma samtidigt som undertecknad stigit upp först på morgonen (utvilad!) för att yoga på stranden och/eller promenera genom skog och över ängar. Egentid på morgonen ÄR det bästa sättet att vakna på (för mig). 

När de andra (betydligt senare) krupit ur sina sängar så har jag varit redo för en ny dags äventyr alternativt arbete.

Märkte dock att trötthet hann ikapp när jag landade hemma och fick sova i min egen säng, det var inte direkt en Mia som hoppade upp ur sängen när världens goaste och mysigaste Stanley försiktigt väckte mig i ottan ...

Lämnar en halväten smultrontårta ...

Idag blir det sista blogginlägget för en vecka. Jag åker norrut till mina systrar och loggar därför ut. Lämnar min laptop hemma och tar semester. Om du följer mig på Facebook alternativt Instagram så kanske det dyker upp bilder?

Stejkhotet (SAS) som legat över mig och alla andra som planerat att resa är borta, förhandlingarna fortsätter och nu är deadlinen i morgon. Så här i skrivande stund hoppas jag att returbiljetten om en vecka går att använda och att undertecknad kommer hem.

Lämnar en halväten smultrontårta åt familjen att smaska på och en "att göra lista", typ: 

• vattna kryddväxter och tomater
• tillsätt aktivt klor i poolen 
• frossa i smultron!!!
• dra bort allt vildvin som tittar fram mellan altanbräderna
• vila och njut 

Eftersom VVS-killen kommer under förmiddagen och fixar takrör samt kollar poolpump så låter en kär vän mannen stanna hemma, istället har hon erbjudit sig att skjutsa mig till Arlanda. Vilken kompis! Klart vi tackar ja 😍

Önskar dig en skön julivecka (oavsett om du arbetar eller har semester) så hörs vi kanske om en vecka!?

Så här hoppas jag att mina dagar blir, under veckan som kommer

En rymling ...

Igår natt vaknade jag av ett brak, det var på morgonsidan och klockan hade inte hunnit slå fem. Yrvaket rörde jag mig ut i källarvåningens "bibliotek", där befann sig Audrey, en kruka och en konstgjord växt på golvet. Allt var helt - ingenting var trasigt så jag morsade på katten och gick tillbaka till sängen.

Ett öga slängde jag mot källargluggen, det var öppet så att röret till vår air conditioner kunde släppa ut den varma luften ute. Krukan hade stått på sekretären under fönstret och Audrey hade antagligen kollat om det gick att ta sig ut den vägen. (Mannen har stängt för eventuell flyktväg med egenkonstruerade lösningar.) Lilla A gillar att sitta under glipan och nosa på världen utanför.

Hann sova en halvtimme sen väckte mannen mig. Audrey var borta, hon hade lyckats klämma sig ut tack vare att växten och krukan låg på golvet. Kvar inne var Stanley som snopet noterat att han var för stor ...

Jaha ... en rymling

Ute regnade det och efter en stund kunde vi se Audrey. Hon kom nästan hela vägen in i sovrummet, via altandörren men ångrade sig. Senare var hon på utsidan av gluggen och kikade. Mannen öppnade då fönstret så att hon kunde kliva in. Känns bra att hon återvände så snabbt, det ger henne pluspoäng. 

Stanley nosade nyfiket på sin kompis, de åt och sen var det dags för morgonvila.

Kan dock berätta att senare under dagen försökte vår lilla rymling ta sig ut ur samma glugg igen men då lyckades hon inte för husse höll koll.

Wish me luck!

Igår hände det som ibland händer när allt skiter sig och jag vet att ingen annan än jag är ansvarig för att skapa ordning i mitt eget kaos, samtidigt som jag önskar att någon typ mannen kunde steppa in och ta över rodret och navigera ut ur ovädret. Jag längtar då efter att få vara liten och kunna förlita mig på att pappa eller mamma fixar, använder det där magiska trollspöt jag skrivit om tidigare.

Men ... jag är vuxen och mina "problem" är mina ingen annans.

Mannen har bett mig kolla de flygbiljetter jag betalat för, om turerna verkligen kommer att gå eller om undertecknad behöver en reservplan? Igår, under en paus i designandet, loggade jag in på SAS. Min sökning på bokningar gav inget resultat???

What? 

Enligt banken så drogs pengarna i slutet av april och jag har inte fått något mejl eller liknande om inställd resa. Fortsatte att söka och hittade till sist bokningen men blev inte klokare utan mer förvirrad, kunde läsa att hemresan bokats om. Ditresan stod som ej ombokningsbar och var låst. Fattade ingenting. Beslöt att ringa supporten, efter 40 minuter kom jag fram. Det visade sig att min biljett finns men att hemresan är just senarelagd. Ville jag boka om uppresan på grund av strejkhot? Flyga idag? Kunde inte tänka klart. Valde att avvakta och tackade för hjälpen.

Just nu har jag alltså biljetter men vem vet hur det ser ut på lördag, då kan det vara strejk? Huvudvärken checkade in direkt och all kreativitet slank ut genom dörren.

NU/ idag: väljer att ha is i magen och hoppas att allt går bra samtidigt som jag tar en dag i sänder och kollar över alternativa sätt att ta mig norrut.

Wish me luck!