Så var det dags igen, för snyltgästen att hälsa på ... eller kanske flytta in?
Ifjol vann vi kampen om utrymmet under vår altan, schysst och utan blodspillan trots vissa grannars önskan om död. För mig och mannen handlar det om att alla måste få leva men kanske inte där de vill, speciellt om de olovandes boar in sig.
Under en vecka har jag noterat att den större sten jag placerat för öppningen in under altanen bakom blåbärsbusken inte legat kvar på samma plats morgonen därpå. Stenen har då flyttats tillbaka (av mig) och sen återigen rullat åt sidan (någon annans verk). Mystiskt? Nä, inte längre.
Hos oss gillar katter att krypa in under altanan och visst de kanske kan buffa till en sten så den flyttar på sig men de finns andra misstänkta. Grävlingen. Har dock inte haft något att gå på, inga gropar eller avföring endast nämnda sten.
Mannen som emellanåt är MacGyver personifierad satte på sig "tänkarhatten" och började med att slå ner några armeringsjärn (tips från expert på SVT) men eftersom vi inte vill stänga in någon så lämnade han lite utrymme. Monterade istället upp en gömd kamera inuti en kruka och voilà - snyltgästen fångades på bild!
Eller snyltgäst? Vi vet ännu inte, kanske har den lämnat, kanske sover den under altangolvet just nu? Grävlingen kröp in mitt i natten, filmen visar tydligt när och hur men inte om den tagit sig ut igen. Finns andra utgångar men den ena är för trång och den tredje är vid muren intill vår sovrums(altan)dörr i gropen.
Traktens katter glider in vid sovrummet men det är oklart om grävlingen gjort detta. Behöver montera om kameran men innan dess väljer vi den metod som fungerade i fjol; att hänga upp indränkta bomullslindor i aftershave samt doftmarkera genom att "kissa in reviret" (området kring in- och utgångar).
Fortsättning följer ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar