Igår höll jag årets första yogaklass, en 75 minuter lång hatha vinyasa. Noga förberedd men trots det blir jag halvt nojig över att jag ska glömma sekvenser ...
Och om jag gjorde det så spelar det knappast någon roll. Känslan är att det som är verkligt viktigt för klassen kommer att komma med, de positioner som är nycklar för att exempelvis förbereda kroppen inför en eller två peakar.
Igår natt sov jag till och med tillsammans med klassupplägget, suck. Med det menar jag att det sökte upp mig på småtimmarna och klämde sig in i min dröm.
Allt handlar om att jag vill göra bra ifrån mig, nå yogisarna som kommer och ge dessa en skön (läs ofta svettig) timme. De får gärna tycka att jag är "jobbig" under vår tid på mattan om känslan släpper efteråt. Trots allt är jag rätt snäll 😜
Antar att jag hamnar i någon form av prestation? Det ord som enligt mig inte hör ihop med yoga.
Jag vill ju bara leverera en bra och genomtänkt klass. Göra ett bra jobb. Känna mig stolt och nöjd över det jag lämnar ifrån mig. Ge av mig själv så att andra kan växa.
Igår var det good enough, det blev mer än bra. Trots teknikstrul så sprudlade energin i rummet och yogisarna boostade mig efteråt. De var nöjda och jag glad över att min klass lyckats sprida svettigt välmående.
Idag planerar jag nästa klass ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar