Idag är det dags för Astronauten att flytta till Göteborg, det innebär en roadtrip för honom och hans mamma. En TV och pastamaskin är mindre lätt att släpa på bussar och tåg och vad gör vi inte för våra barn?
Jag ser inte detta som en curlinggrej, snarare en present, att få möjlighet att hänga med min förstfödda i ett dygn, bara vi två. Dela på körningen, hitta till nya bostaden och få sova över i en bäddsoffa.
Han är vuxen nu och jag/vi har för länge sen avslutat vårt arbete med att uppfostra honom. Den kille som en gång drömde fotboll och ville bli sportjournalist valde annan inriktning. Rymdfysik, brädor av olika slag (på hjul, snö eller vatten) och en träning mer inriktad mot crossfit. Ex-jobbet påbörjas på måndag och en ny termin startar för honom.
Själv njuter jag av att få möjlighet att åka med. Kånka lådor och hinna prata om sånt som är viktigt. Bara vara. När dygnet sen gått vänder jag bilen och kör hemåt ... ensam. Till mannen och vårt liv utan hemmaboende kids.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar