En pusselbit vilken (omedvetet) saknats är på plats igen ... om än tillfälligt. Astronauten är har varit hemma över helgen tillsammans med sin I och som grädden på moset även lillebror alias Lejonkungen.
Alla timmar kidsen vistas under vårt tak fyller mitt mammahjärta med kärlek, så är det bara.
Jag får plötsligt lust att tillbringa mer tid i köket, jag som aldrig varit speciellt huslig av mig. Mammagenen slår till (?!) och det känns skönt att upptäcka att jag har den kvar ;) för vissa dagar tänker jag att det är något fel på mig ...
Så nu har vi lyxat med bubbel, hemmagjord cheesecake och vegetariska måltider, vilka jag lagt ner extra mycket kärlek när de tillagades. Vi har byggt pussel, kollat fotboll, gjort quiz, vistats utomhus samt bara hängt. Livet är och har varit nice. Varje sekund är en gåva.
Så nu har vi lyxat med bubbel, hemmagjord cheesecake och vegetariska måltider, vilka jag lagt ner extra mycket kärlek när de tillagades. Vi har byggt pussel, kollat fotboll, gjort quiz, vistats utomhus samt bara hängt. Livet är och har varit nice. Varje sekund är en gåva.
Ännu ett plus är att katterna accepterat situationen, de har inte legat gömda (hela tiden) och Stanley har till och lekt med ett stort torrt löv som mannen tog in (i present) åt honom.
Jag mår sååå bra! (Verkligen påfylld av energi för en ny arbetsvecka.) Vuxna kids som vill hänga hemma en hel helg (med oss och varandra) gör underverk för välbefinnandet och jag tror att mannen och jag gör skillnad även för dem.
Puss & kram
(Nu ska jag strax skjutsa A & I till tåget)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar