Att glömma är mänskligt. Det är sällan jag lyckas så det blir tokigt men igår lyckades jag. Insåg först inte att situationen blev trassligare än jag antog.
En jeansjacka går att klara sig utan.
Messade syrran när jag väl upptäckte att den inte var med i bilen. Hösten närmar sig och jag har jackor så jag klarar mig. Syrrans dotter kan få använda den om hon blir sugen.
Så många timmar senare när mannen bromsar in för att släppa av mig och Lejonkungen innan han åker till garaget för att parkera så inser jag att mina nycklar ligger i bröstfickan på den nya jeansjackan. Bra jobbat!
Shit happens, tänker jag.
Sonen har lämnat sina nycklar hemma på min uppmaning så mannen får låna ut sina.
Ingen fara tänker jag, astronauten har nycklar som jag kan låna så länge, allt löser sig. Eller? Njae ... Det finns något annat på min knippa, en tag till yogastudion. Aj då!
Messar syrran och hennes man. De lovar att skicka mina nycklar så nu behöver jag enbart stå ut några dagar. Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar