Helt allvarligt, jag gillar vår nya rutin, att gymma med Lejonkungen. Varannan dag har vi kommit iväg. Startar med rodd (banorna bredvid varandra) följer upp med någon variant av styrka (på olika håll), varvar ner med att gå snabbt på löpbandet (bredvid varandra) och slutligen avrundar vi med att stretcha tillsammans.
I ärlighetens namn så har jag varit totalt omotiverad varje gång vi gått hemifrån och knappt vetat hur jag velat lägga upp min träning. Men på plats piggnar jag till och efteråt infinner sig en tillfredställelse som är skön.
Visst, jag går främst till gymmet för att supporta sonen men inser att detta verkligen är en Win Win situation för oss båda. Vi gör något annorlunda ihop, något jämställt där ingen har åsikter om den andres träningsupplägg.
Jag får pulshöjande helkropps flås när jag ror, vilket jag gillar. Min egen träning blir dessutom mer heltäckande samt all around. Lejonkungen å sin sida får en träningskompis, vilket betyder att det blir enklare för honom att komma iväg.
Hurra för oss!
Ikväll kommer Astronauten hem, då har kidsen möjlighet att gå iväg tillsammans ... eller så följer jag med, för att jag vill.
Under träningspasset igår var mannen ute på promenad. Han gick förbi gymmet och smygfotade oss, precis vid det tillfälle när vi pausade. "Öka tempot!" stod det (i ett mess till sonen) under fotot av oss.
Vi lever alltså med en spion ... haha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar