Efter att ha tagit timeout från bloggandet under en vecka så funderar jag på att logga in igen. Testar att trycka lite på tangentbordet och se om något händer? Om bokstäverna bildar ord och meningar?
Har varit skönt att låta skrivandet vila, att istället investera i vila, återhämtning och att chilla med familjen. Att bara vara! Så välbehövligt.
(Ni som följer mig på Instagram vet att jag INTE stängt av de sociala medierna helt ... tar ett steg i taget haha )
Min vardag är igång igen, har arbetat alla mellandagar. Det gråa vädret med de blytunga regnmolnen har med sitt mörker påmint mig om frånvaron av ljus, typ som om någon har släckt lampan och ingen hittar strömbrytaren. Det konstanta mörkret gör mig trött så dessa lediga dygn har ägnats åt mer sömn än normalt.
Att få hänga med mannen, kidsen, vår charmige koreanske gäst och Tiger har varit mysigt. Jag lever upp när huset fylls av ungdomar, älskar ljuden och upptågen. Kompisar som dyker upp, gapflabb och en lägenhet i totalt kaos.
På morgnarna har jag flyttat min yogamatta till det ställe där nuet och en stunds lugn erbjudits, vissa gånger i Lejonkungens rum (då han tagit pendeln för att arbeta) andra gånger mitt i vår stora hall. Min kropp har varit stelare än vanligt (kanske det hänger ihop med tröttheten)? Jag har fått ägna lång tid åt att värma upp de trilskande musklerna innan jag kunnat börja med det flöde min kropp önskat just denna dag.
Igår åkte vår koreanske vän vidare till New York. Det har varit en ära att få ha honom hos oss och han är alltid välkommen tillbaka. Nu får vi under en vecka njuta av att leva familjeliv med våra grabbar, innan de drar iväg för studier åt olika håll.
Hej svejs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar