Ja du läser rätt, vi har skickat ett mejl. Eller rättare sagt mannen skrev ett utkast som han vidarebefordrade till mig och som jag senare mejlade iväg.
Under ett halvår eller något sådant har vi konstaterat att det är dags för nytt liv i huset. Tyvärr verkar det krångligare och svårare än vad vi trodde, tills tanken om adoption smög sig in.
Vi vet att både vår miljö, vår bakgrund/historia och vi som personer borde vara precis vad som efterfrågas men vem vet? Vi har fått nekande svar en gång tidigare då det mest handlade om akutplacering med eventuellt chans att få adoptera, då var det miljön som inte dög???
Hallå, kom hem till oss och titta!
Nej det är inget litet barn vi längtar efter (förhoppningsvis får vi barnbarn någon gång i framtiden) det är nya fyrfotade familjemedlemmar. Lejonkungen har en kompis som fått kattungar men det är Ragdolls och kostar 6000 kr styck. 2 x 6000 = 12 000 kr, så nej tack.
Vi vill ge katterna frihet, möjlighet att vara ute så mycket de önskar och sen hänga hemma med oss. De ska få chansen att utforska och gå på upptäcksfärd precis som naturen önskar samtidigt som de vet vilka som är deras "människor". Med raskatter kan det vara svårare.
Mannen hittade ett kompispar på ett kattcafé i Stockholm som söker ny familj. De är inte syskon men tyr sig till varandra vilket innebär att önskar du en så får du två. Ännu har vi inte fått svar på vår ansökan. Kanske får jag ta bilen och hälsa på eller så är de redan tingade? Det visar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar