Mannen och Lejonkungen har en daglig "kamp" eller om du frågar mig LEK. Plötsligt har någon av dem plockat på sig något som den andre personen äger och hux flux så har grejen försvunnit. Gömts.
Ofta är det en sak som de behöver så att de ska märka förlusten ganska snart och om möjligt bli frustrerade.
Själv ler jag och gillar att de skapar tillfällen och stunder som är deras. Ingen av dem blir sura och mannen säger att "det är som att leta påskägg varje dag" och sen skrattar han.
Det händer att Lejonkungen blandar in mig i deras grej. Härom dagen fick jag ett batteri nedtryckt i bakfickan och mannen letade febrilt utan att finna. Ledtrådar blev lösningen: varmt - kallt.
Igår gjorde Lejonkungen det igen, placerade mannens mobil i min hand och sa: göm! Eftersom allt skulle ske inom loppet av en sekund så körde jag ner mobilen i resåren på mina tights, mitt bak på ryggen. Den långa koftan hängde över och telefonen blev helt osynlig.
Mannen som diskat orkade inte leta och bad mig ringa hans mobil ...
Jag ringde samtidigt som vattenkokaren lät, vilket förvirrade. Så plingade telefonen till och meddelade att mannen hade ett obesvarat och missat samtal. Oops, han stod framför mig och fattade direkt att Lejonkungen haft en medbrottsling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar