Igår efter lunch skulle jag njuta av en liten kopp espresso. Diskade undan och förberedde kaffemaskinen. Fastnade en sekund eller två framför fönstret som om jag visste att något mer behövdes. Var det kanske något som saknades? Skakade av mig känslan och tryckte på knappen.
DÅ insåg jag vad som fattades ...
En kopp för kaffet att rinna ner i. Oops! Snabbt som ögat, reflexerna var det inget fel på denna gång, slet jag åt mig ett litet glas och hann nästan innan de dyrbara dropparna började flöda. Eftersom maskinen var nydiskad så lösgjorde jag droppdelen och hällde över den tesked vätska som hunnit rinna ner.
Ingen skada skedd, lunchkaffet kunde njutas i solen på altanen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar