Minns …

Efter ett par intensiva men samtidigt oerhört avkopplade dagar så skjutsades jag till busstationen för att åka den första sträckan längs E4an söderut. I Umeå blev det senare dags att gå över gatan och hoppa på det snabbtåg vilket fortsatte hela vägen hem till "min" stad.

Visst innebär detta två hela resdagar men just nu så nöjer jag mig med det faktum att ha fått ihop livspusslet och förena systerskapet med tid då mannen ändå arbetar. Win win.

Nu idag behöver jag axla en helt annan mantel då ännu ett tåg bokats och jag förväntas förflytta mig till huvudstaden för att hjälpa en äldre vän med dennes bankärenden. Kort sagt är det inte alltid lätt när åren staplas på varandra och det du alltid lyckats och klarat av inte längre är möjligt.

Räknar med en heldag i sommarhetta, där undertecknad behöver lyssna in, backa upp, sprida lugn samt trygghet. En dag då inte jag står i centrum, när mina behov får pausas och helt ärligt så har jag inget problem med det. Det blir bra.

Minns istället badlivet på flotten, de iskalla baden i 13gradigt vatten, de som svalkade och som innan uppstigning förmedlade känslan att bada bland isbitar. Lårens baksidor domnade och i nästa sekund släppte kylan greppet och efterlämnade en djup tillfredsställelse av välbehag. Het sol - kalla bad.

Minns alla middagar med god mat, diskussioner och skratt. Minns långa morgonpromenader, sena kvällar och fotbollsmatcher. Minns de nyfödda tvillingarna. Minns värme, kärlek och togetherness och bevarar allt i mitt hjärta.