Yes! Snyggt och enhetligt med äldre trycken och mässing i våra hus från 1800talets slut.
Dessutom hade vårt lås till lägenhetsdörren krånglat länge. Någon liten sprint hade släppt inne i låscylindern och vi fick leka inbrottstjuvar för att ta oss in till oss själva!
En miniskruvmejsel låg i förrådet, att hämta om sprintern fallit ned så att nyckeln inte ens gick in.
Vid ett par tillfällen behövde jag ringa vår fastighetsskötare för att få hjälp, det var nämligen enbart mannen som kunde tilldelas certifikat vad gällde att få upp dörren.
Eftersom vi inte ville lämna vår dörr öppen kom vi på den lysande idén att ta förrådslåset. Bytt är bytt och kommer aldrig igen. Ett olåst förråd är bättre än en olåst lägenhetsdörr.
Så länge vill höll tyst om vår lösning så visste ingen annan, dörren såg låst ut.
Och låsen skulle ju bytas snart, bara två månader kvar till jul.
Det blir inte alltid som man tänkt sig och jag tänker inte dra alla turer här på bloggen. Vi kan endast konstatera att leveranserna försenades upprepade gånger.
Så till slut veckan innan Midsommar kom låsfirman och påbörjade arbetet men inte heller nu gick de i mål, vissa cylindrar var fel, andra saknades och ytterligare material var restnoterat.
Jag (som sitter i vår styrelse) fungerade som kontaktperson och gjorde allt för att mina grannar skulle få så mycket information som möjligt.
Koas i hönsgården.
Nu har det gått flera månader och alla är hemma igen efter sina sommarledigheter.
Låsfirman har äntligen fått sitt material och nu hoppas vi att allt går att slutföra.
Återigen är jag kontaktperson och finns på plats hemma för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt.
Nu är min förhoppning att mina grannar som inte meddelat låsfirman att de är hemma, verkligen är hemma så att låssmeden kan göra sitt arbete.
Jag har huvudnyckel men den tänker jag enbart använda om min granne har sagt att det är okey.
Så håll tummarna att vi äntligen kan ro detta projekt iland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar