Vårt hus fasadrenoveras, i alla fall "framsidan" mot parken, järnvägen och city. En första etapp, resten av föreningens fasader ska tas senare, till våren.
Vi är inplastade och har viss mörkläggning, kan inte se ut. Porten är igentejpad så vi får gå runt, glida ut genom porten till innergården och sen via porten i planket ut på gatan Så här har det varit sedan semestrarna slutade. Tar lite längre tid men fungerar.
På innergården står det arbetsbilar parkerade, i morse till och med uppkörda på en del av gräsmattan vilket är mindre bra och inte heller lämpligt.
Katterna gillar inte situationen. De vill gärna ligga i fönstren och se ut. Våra fönsterbräden är breda så att sova där är inga problem men sikten är jämförbar med att titta in i en vägg.
Däremot är det inga svårigheter att höra vad som händer på andra sidan rutan. Bomfällningarna vid järnvägskorsningen, bilar, tåg och så våra fasadrenoverare. Om jag sitter i soffa i rummet så hör jag vad de säger, behöver inte öppna något fönster. Det är som att männen är i samma rum. En underlig känsla. Tror inte att de utanför vet att jag kan höra dem?
Japp så ser vår vardag ut ett antal veckor till, sen har vi en nyrenoverad och vacker fasad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar