Vet inte om jag drömde men helt plötsligt fick jag flashbacks på äcklig picnic frukost.
När jag växte upp så bad sällan (eller typ aldrig) min mellansyster och jag om speciell utflyktsmat. När friluftsdagar inträffade så fattade ingen av oss att vi kunde önska inköp. Vi steg istället upp samma morgon, öppnade kylskåpet och inventerade innehållet för att sedan trolla ihop en matsäck av det som fanns. Hade vi otur så var det dags att handla och då fanns ytterst lite att välja mellan.
Minns en gång när jag skulle åka Finlandsfärja med "baletten" för att uppträda på andra sidan Bottenviken. Samma morgon som avfärd gjorde jag i ordning nästa dags frukost. Det jag älskade mest just då var rostat bröd med ost och marmelad. Smör som smälte på det heta brödet! Jag gjorde i ordning två mackor och hällde juice i en flaska. Packade ned allt i min väska.
Till vardags åt vi fil och flingor. Mamma bakade grahamsfranska. Inget onödigt socker.
Bäst att passa på, göra livet till en fest och ordna lyxfrukost.Trodde jag ... När alla plockade fram sina matsäckar så hade jag nog föredragit fil och flingor. Brödet var kladdigt och segt. Kallt rostat bröd är inte gott! Juicen var varm. Usch!
Sneglade på mina vänners matsäckar, deras mammor hade omsorgsfullt packat ned massor av godsaker. Ja ja
Min egen kära mamma visste knappast att vi skulle "fixa hemma", jag hade antagligen aldrig upplyst henne om den lilla detaljen. Hungrig som jag var åt jag upp de kladdiga och kalla mackorna samtidigt som jag lovade mig själv att ALDRIG någonsin komponera en sån matsäck igen. Ett löfte jag hållit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar