Dagen till ära hade jag själv kommit på att jag ville baka. Jag åkte till ICA och handlade sötmandel, vit choklad, saffran och ägg. "Vad ska du göra för gott?", frågade kassörskan. Det tog en stund innan jag fattade att det var mig hon tilltalade. Den unga tjejen hade jag inte sett förut och var därför mest inställd på att enbart säga hej. "Saffransbiscotti", svarade jag. "Tror att vi säljer sådana i butiken", svarade tjejen. "Ja det gör ni. Jag tänkte baka egna", svarade jag och log. Egentligen hade det varit mer lönsamt att köpa på plats även om skorporna kostade över 50 kr/påsen.
Hemma började jag hacka mandel och choklad. Mannen kikade in i köket och höjde på ögonbrynen samtidigt som han nickade gillande. Den stackarn är van att själv köpa hem fikabröd eftersom jag så sällan bakar och han typ aldrig gör det.
I köket spelades det julmusik, gamla klassiker och jag tänkte:
Mindes när kidsen var små och sen ännu längre tillbaka när jag själv växte upp, det har funnits tider då jag bakat mycket. Så kom nästa tanke:
Styrkt av mitt goda självförtroende huserade jag i köket och sjöng med i julsångerna. Konstigt att jag aldrig bakar? Syrran säger att baka ger energi och glädje åt själen!? Tveksamt, fast just denna dag kunde jag nästan hålla med henne.
Så in i ugnen. Glömde sätta igång timern vilket nästan resulterade i övergräddade skorpor. Suck. Hamnade pladask tillbaka i mitt normaltillstånd vad gäller husmoderliga aktiviteter, inget för mig ...
Egentligen hade jag INTE misslyckats men för mig var denna första plåt långt ifrån perfekt, skorpornas utseende matchade inte den inre bild jag målat upp. Nästa plåt gick bra men det spelade ingen roll, mitt goda självförtroende hade fått sig en törn.
Ja ja så är livet, det går att köpa bröd också.
Puss & kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar